Så kan Sveriges nya STEM-strategi börja leverera

Allt för få elever väljer att läsa så kallade STEM-ämnen, det vill säga matematik, NO-, och teknikämnen. Det är inte ett nytt problem, utan har diskuterats i decennier. Därför finns det också ett brett stöd för den STEM-strategi som regeringen presenterade i februari i år. Regeringen har också tillsatt en särskild delegation som ska bana väg för den.

– Vi är jätteglada från Svenskt Näringslivs sida att vi har fått den här strategin och att målen är bra och tydliga. Men vi är lite fundersamma kring uppföljningen strategin och säkerställandet att den implementeras på rätt sätt, sa Karin Johansson, vice vd, under ett seminarium.

Strategin innehåller tre tydliga mål: Minst 15 procent av alla svenska elever ska vara högpresterande i matematik i PISA 2033, andelen elever som studerar på naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet i gymnasieskolan ska uppgå till 25 procent år 2035 och antalet studenter på högskolan inom naturvetenskap och teknik ska öka till 90 000 till 2035.

Men vad ska delegationen göra för att Sverige ska klara målen? Pia Sandvik, ordförande i STEM-delegationen, menar att uppdraget bland annat handlar om att se hur det faktiskt ser ut; vad beror det till exempel på att så få elever väljer STEM-ämnen. Samordning står också högt på agendan samt att identifiera de bästa initiativen och få spridning på dem.

– Vi ska jobba med att stärka samordningen och samverkan med de aktörer som jobbar med frågorna idag och få en större utväxling av det. Och det viktigaste av allt är att vi säkerställer att frågorna fortsätter att drivas även efter december 2027 då vårt uppdrag avslutats. Antingen identifierar vi en befintlig aktör eller så kommer vi med förslag på något helt nytt, säger hon.

Maria Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet, menar att strategin ger en bra grund för det fortsatta arbetet:

– Vi har nu en STEM-delegation, vi har tagit fram en strategi och har satt tre tydliga, konkreta målsättningar. Vi har visat en riktning. Vi har också visat på de åtgärder som regeringen gör för att gå i den riktningen, men vi behöver en STEM-delegation för att ta arbetet vidare. Det här är inte någonting som ska hanteras av regeringen, säger hon.

Uppdaterad strategi krävs

Bland kritikerna är en vanlig synpunkt att regeringen i och med strategin inte får luta sig tillbaka, utan även fortsättningsvis måste ha ett högt reformtempo för att STEM-ämnen ska genomsyra hela utbildningssystemet.

Faktum är att många bra förslag har föreslagits under mandatperioden, som läroplaner som har en tydlig progression, det vill säga att eleverna och studenterna får en möjlighet att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som de har förvärvat tidigare i utbildningen, och en reformering av lärarutbildningarna. Ytterligare en viktig utredning är Magnus Henreksons upprustning av betygsystemet som bland annat ska premiera kunskapsinhämtning och motverka betygsinflation.

Pia Sandvik är tydlig med att delegationen inte kan göra hela jobbet. Det håller Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning, med om och pekar på ett antal nödvändiga reformer. För att klara mål ett nämner han bland annat just vikten av kunskapsrika läroplaner och stärkta lärarutbildningar. Han betonar också att matematikens ställning i grundskolan stärks och att lärarna måste kunna fortbilda sig.

För att klara mål två måste samhällets och näringslivets behov få större genomslag i hur gymnasieskolan dimensioneras och natur- och teknikprogrammen måste bli mer attraktiva. Johan Olsson vill också ha satsningar på fler yrkesprogram. Han ser en stor risk med statliga regelverk som idag inte hänger ihop.

– När vi har ett mål om att fler elever ska studera på natur- och teknikprogrammen så är det problematiskt att det i Skolverkets framtagna planeringsunderlag står att teknikprogrammet inte ska öka i någon av Sveriges regioner, säger han.

– Här är det också värt att påminna om att det inte bara handlar om ungdomarna och ungdomsskolan utan också om vuxenutbildning och den potential framförallt yrkesvux har.

För att det tredje målet ska realiseras handlar det både om att öka antalet studenter på universitetens och högskolornas STEM-utbildningar och att öka genomströmningen. Idag är det en stor andel studenter som till exempel inte slutför sin ingenjörsutbildning.

De ekonomiska drivkrafterna för universiteten att göra rätt saker måste också stärkas. Det nuvarande systemet för fördelning av resurser till universiteten för högskoleutbildningar premierar inte näringslivets kompetensförsörjning eller möjligheten för studenterna att få jobb.

– Vi behöver också en ny eller uppdaterad strategi när delegationens arbete är klart 2027. För att öka det politiska engagemanget är det också viktigt att det är riksdagen som klubbar den nya strategin efter att regeringen har lagt fram den för beslut, säger Johan Olsson.

Attitydförändring

Men om man inte kan tvinga elever att läsa ett ämne som de ogillar är en attitydförändring central. Det är de flesta aktörer eniga om. Pia Sandvik hänvisar till exempel till en undersökning från Teknikföretagen som tittade på varför så få elever väljer naturvetenskap och teknik. Sammantaget visar den hur vanligt det är att lärare, yrkesvägledare, föräldrar och kompisar varnar för att läsa STEM-ämnen eftersom de inte tror att eleven i fråga klarar matten.

Positivt är dock att de flesta ungdomar i huvudsak är välvilligt inställda till naturvetenskap, teknik och vetenskap som fenomen, konstaterar Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.

– Vi tittar på en topplista över ungas drömyrken, eller de yrken som flest unga kan tänka sig som ett långsiktigt yrkesval, då hittar vi ingenjör på tredje plats. Vi hittar forskare på plats sju-åtta. Det finns en del andra STEM-relaterade yrken också på listan.

Eleverna inser att en STEM-inriktning ger schyssta jobb, bra karriärmöjligheter och stora möjligheter att tjäna pengar. Ändå händer något när eleverna ska välja gymnasielinje.

– Intresset för ämnen är som lägst när valet till gymnasiet ska göras, säger Ulrik Hoffman.

Naturprogrammet uppfattas till exempel som allt för ”socialt smalt”:

– De ses lite som ett elitprogram för den som verkligen gillar att plugga. Man ska gärna gilla att plugga naturvetenskap, men framför allt vill man inför sig själv och andra visa att man kan det här med teoretiska studier.

Problemet är att om natur uppfattas som elitprogram så skrämmer det bort de elever som är genuint intresserade av NO-ämnena som sådana.

– Många pratar om det på det sättet fortfarande – natur ska vara vårt elitprogram i Sverige. Men då är det snart bara fem procent kvar som kan läsa utbildningen, säger Ulrik Hoffman.

Inledande fas

Det är tydligt att STEM-delegationens arbete är i en inledande fas och inga konkreta förslag ännu finns på bordet. Det må väl vara hänt, menar Lena Eliasson, HR-direktör på ingenjörstunga Saab. Men samtidigt efterlyser hon att det snabbt blir verkstad.

– Vi kommer alltid behöva ha en stor ingenjörsbas i Sverige, för oss är det inte ett alternativ att hitta arbetskraft i något annat land. Jag kan inte bara understryka hur viktigt det här arbetet är, säger hon.