Nyhet29 januari 2026

Mer ordning och reda i skolan – ett steg i rätt riktning

Regeringen går nu vidare med ett förslag för att stärka trygghet och studiero. Det är välkommet. Forskningen är tydlig: studiero är en av de mest avgörande faktorerna för elevers kunskapsutveckling och här har Sverige betydande förbättringspotential, skriver experten Gustav Blix.

Gustav Blix, policyexpert kompetensförsörjning. Foto: Stefan Tell

I den lagrådsremiss som regeringen har presenterat föreslås bland annat:

Tydligare ansvar och gemensamma skolregler:

Ordningsregler ersätts av skolregler med en gemensam konsekvensplan.
Tydligare ansvar för huvudman och rektor kring trygghet och studiero.

Starkare verktyg vid ordningsstörningar:

Längre omplaceringar och fler möjligheter till akutskoleplacering.
Fler och längre avstängningar i grundskolan.
Möjlighet att neka elevtillträde till skolan vid allvarliga situationer.
Utvisning ur klassrum och kvarsittning behöver inte dokumenteras.

Mobilfri skoldag:

Mobilförbud under hela skoldagen i grundskolan, motsvarande skolformer och fritidshemmet.

Tidigare och tydligare stöd:

Dagens modell med ”extra anpassningar” och garantin för tidiga stödinsatser ersätts med vad man tror mer träffsäkra åtgärder.
Stödundervisning införs i svenska, svenska som andraspråk och matematik från hösten 2028.
Obligatoriska standardiserade tester för tidig identifiering av stödbehov.
Enklare att ge särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp eller enskilt.

Sammantaget är detta förändringar som stärker skolors möjligheter att hålla en trygg och fungerande arbetsmiljö. Men sannolikt kommer fler steg att behövas. För att skolor fullt ut ska kunna använda ett systematiskt ordningsarbete behöver även våra tillsynsmyndigheter – och ytterst domstolarna – ta ordningsstörning på större allvar och ge tydligare stöd till de skolor som vill upprätthålla studiero i alla klassrum.

De förslag som nu läggs fram kan också underlätta för så kallade No Excuse-skolor. Det är skolor som genom tydliga strukturer och höga förväntningar försöker skapa bästa tänkbara förutsättningar för undervisning och inlärning. Dessa skolor visar inte sällan mycket goda studieresultat, inte minst för elever med svagare socioekonomisk bakgrund. Därför är det olyckligt att det fortfarande finns flera hinder och oklarheter för den som vill driva en No Excuse-skola i Sverige, bland annat kring elevinflytande och klädkoder.

Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning. Ett nästa steg borde vara att gå vidare med en utredning som tar fram de förslag som krävs för att tillåta No Excuse-skolor även i Sverige.