Expert: Facket har förlegad syn på yrkesprogram – ”Har förväxlat det”

Skolverket vill styra om gymnasieplatser från teoretiska program till yrkesutbildningar. Välkommet, enligt Maria Bernhardsen på Svenskt Näringsliv – som slår tillbaka mot facket DIK:s kritik. Yrkesprogram ger både bildning, jobbchanser och högskolebehörighet.

– Det är precis det här vi har önskat. Det kommer förhoppningsvis att leda till att fler utbildar sig till de jobb som finns på arbetsmarknaden.

Så reagerar Maria Bernhardsen på Skolverkets besked att det bör bli färre platser på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen och samtidigt fler på yrkesprogrammen.

Skolverket pekar särskilt ut ekonomi-, samhälls- och estetprogrammen och menar att gymnasieskolans utbud inte matchar med arbetsmarknadens behov. I sitt nya regionala planeringsunderlag vill myndigheten därför se en omfördelning av platserna, till förmån för de yrkesprogram som utbildar för branscher med stor kompetensbrist.

Beskedet ligger i linje med det som arbetsgivare har påtalat under lång tid: Det behövs fler yrkesskickliga på svensk arbetsmarknad.

– Får företagen inte den här kompetensen så får de tacka nej till affärer eller dra ner på verksamhet. Och det blir tufft, säger Maria Bernhardsen.

Skolverket menar bland annat att det industritekniska programmet, el- och energiprogrammet samt fordons- och transportprogrammet bör växa i hela landet. Håller du med om det?

– Ja, det gör jag. Där ser vi en jättestor efterfrågan hos våra medlemmar.

Hon påtalar att kompetensförsörjningen handlar om företagens möjligheter att leverera varor och tjänster, men också om att transporter ska komma fram och människor ta sig till jobbet.

– Det handlar både om att vår vardag ska fungera och om svensk ekonomi och svensk tillväxt, säger Maria Bernhardsen.

Samtidigt betonar hon att det är svårt att avgöra idag hur arbetsmarknaden ser ut om några år. Förändring sker snabbt.

– Det ser vi inte minst på AI-utvecklingen nu. Därför behöver Skolverket ha en tät dialog med arbetslivet och väga in branschernas egna bedömningar av kompetensbehoven, säger Maria Bernhardsen.

DIK har förväxlat begreppen

Skolverkets besked har också mött kritik. Fackförbundet DIK:s förbundsordförande Anna Troberg har i Ekot bland annat hävdat att myndigheten har en alltför kortsiktig syn. Hon menar att bildning alltid kommer att behövas.

Men det är en kritik som Maria Bernhardsen starkt vänder sig emot.

– Jag tror att DIK och Anna Troberg har förväxlat det här. Bildning och anställningsbarhet är inte två skilda saker. Du behöver både och. Och idag får du det med ett yrkesprogram, säger hon.

Blir den som går ett yrkesprogram bildad?

– Ja, i allra högsta grad. Den kollen borde DIK ha, säger Maria Bernhardsen.

En central del i alla gymnasieprogram är möjligheten att läsa vidare. Sedan tre år ingår det som krävs för att få grundläggande högskolebehörighet även i alla nationella yrkesprogram.

Maria Bernhardsen tror att många, bland annat DIK och föräldrar, ännu inte har förstått den förändringen. Viljan att hålla dörrar öppna för barnen kan därför bygga på en förlegad bild av gymnasieskolan.

– Vi vill att ungdomarna både ska ha en chans att komma ut i jobb och kunna läsa vidare. Och det får de med ett yrkesprogram idag, säger Maria Bernhardsen.

Många unga som går ett högskoleförberedande program men sedan inte läser vidare hade kunnat få en bättre start i arbetslivet tack vare ett yrkesprogram, menar hon.

– Men det finns också fortsatt ett stort behov av högskoleförberedande program, framför allt inom STEM-området, alltså naturvetenskap och teknik. Vi behöver till och med skala upp antalet platser på de programmen, säger hon.

Inte ett val för resten av livet

Ett yrkesval i gymnasiet behöver inte bli ett val för resten av livet. Det finns många möjligheter att utvecklas inom yrket eller utanför och att läsa vidare på bland annat yrkeshögskola.

– Vi får inte heller glömma att många av de som går yrkesprogram startar egna företag, skapar nya jobb och anställer fler yrkeskunniga. Det bidrar till Sveriges tillväxt, säger Maria Bernhardsen.

Är det ett problem att det bara är de teoretiska programmen som heter högskoleförberedande, när även yrkesprogrammen är högskoleförberedande?

– Ja, det är det. Och där har vi en kommunikativ utmaning. Jag tror inte att allmänheten i stort, och i synnerhet inte många föräldrar, har förstått att du får en grundläggande behörighet till högskolan på yrkesprogrammen.

För Maria Bernhardsen hänger ungdomarnas väg till det första jobbet tätt ihop med företagens möjligheter att växa.

– Ska vi få den nödvändiga kompetensen på plats, så behöver vi en bättre matchning. Och matchningen börjar i skolan.

Vad är ditt viktigaste råd till den som just nu funderar på vad hen ska välja för gymnasieprogram?

– Fortsätt gå utifrån intresse, men ta reda på hur arbetsmarknaden ser ut efteråt. Och välj ett gymnasieprogram där du har en nära anknytning till arbetsmarknaden, oavsett vilken inriktning du väljer, säger Maria Bernhardsen.

Nyligen rapporterade TN att föräldrar är positiva till yrkesprogram men inte till att de egna barnen går dem. Maria Bernhardsen känner igen den bilden.

Vad är ditt viktigaste råd till föräldrar vars barn ska välja gymnasieprogram?

– Uppdatera dig om hur dagens arbetsmarknad ser ut i kombination med hur programmen ser ut. Jag tror att många sitter med en bild som stämmer överens med en tid som en gång var, inte med en bild om hur det faktiskt ser ut idag.

– Jag skulle inte bli förvånad om de då inser att yrkesprogram är ett väldigt smart val, säger Maria Bernhardsen.