Statsbudgeten behöver säkra fler vägar till yrkeskompetens

Nationell yrkesutbildning kan fylla viktiga luckor i utbildningsutbudet, samtidigt som yrkeshögskolan behöver fortsätta växa. Den kommande statsbudgeten bör ge båda utbildningsformerna långsiktiga förutsättningar.

Kompetensbristen är ett hinder för svenska företags möjligheter att växa. När företag inte hittar rätt medarbetare påverkas både investeringar, produktivitet och tillväxt.

Sju av tio rekryterande företag har svårt att hitta rätt kompetens och vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt. Bristen är särskilt stor på yrkeskompetens på gymnasial nivå.

För att möta behoven behöver vi fler vägar till yrkesutbildning. Två viktiga delar är Nationell yrkesutbildning, NY, och yrkeshögskolan, YH. Båda behöver långsiktiga villkor för att kunna bidra till företagens kompetensförsörjning och människors möjligheter till arbete och omställning.

NY fyller luckor i utbildningsutbudet

NY har redan visat varför utbildningsformen behövs. Utbildningar har startat för yrkesroller som saknar etablerade utbildningsvägar och inom områden där det befintliga utbudet inte räcker till. NY tycks även nå motiverade studerande med olika utbildningsbakgrund och ställning på arbetsmarknaden.

En viktig styrka är att NY bygger på principer som gjort YH framgångsrik: stark arbetslivsanknytning, tydliga läranderesultat och nära samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. NY kompletterar yrkesvux, fyller luckor där utbudet inte räcker till och kan bidra till att fler får tillgång till en utbildning som leder till efterfrågad kompetens.

Digitalisering, AI, klimatomställning och ökade beredskapsbehov förändrar snabbt efterfrågan på kompetens. Sverige måste möta både breda brister och behov inom smala yrken där utbildningssystemet saknar träffsäkra alternativ.

Min bedömning är att NY behöver fortsätta utvecklas som ett långsiktigt komplement i utbildningssystemet. Det får inte uppstå ett glapp efter 2028 som gör att erfarenheter, strukturer och engagemang går förlorade.

Yrkeshögskolan behöver fortsätta växa

YH har en viktig roll när fler vuxna behöver kunna ställa om eller utveckla sin kompetens under arbetslivet. Utbildningarna utgår från arbetslivets efterfrågan och visar starka resultat för etablering på arbetsmarknaden.

Samtidigt är konkurrensen om platserna hög. Många relevanta ansökningar kan inte beviljas på grund av begränsad budget och söktrycket från potentiella studerande är högt. Det talar för behovet av en fortsatt expansion av en utbildningsform som både stärker företagens kompetensförsörjning och ger människor möjlighet att utvecklas i arbetslivet.

Expansionen behöver omfatta hela YH-program, men också kortare kurser och kurspaket. Behoven ser olika ut, och för den som redan arbetar kan en kortare utbildning vara ett sätt att fylla på med efterfrågad kompetens.

Två förhoppningar inför budgeten

Företag, utbildningsanordnare och studerande behöver kunna lita på att satsningarna på yrkesutbildning fortsätter. När budgeten presenteras i veckan hoppas jag därför se två tydliga besked:

• Finansiering för en fortsatt och hållbar expansion av NY efter 2028. Jag hoppas också att Myndigheten för yrkeshögskolan får i uppdrag att följa upp och kvalitetssäkra utbildningsformen i nära dialog med arbetslivet.

• Finansiering för en långsiktig expansion av YH, som omfattar både program och kortare kurser och kurspaket. Olika utbildningsformat behövs för att möta företagens skiftande kompetensbehov.

Det handlar om mer än utbildningspolitik. Fler flexibla vägar till yrkeskompetens stärker människors möjligheter till jobb och omställning – och ger företagen bättre förutsättningar att växa och utvecklas.