Lista: Utbildningen där 100 procent får jobb – ”Viktigt göra medvetna val”

Sju av tio företag uppger att de har svårt eller mycket svårt att rekrytera medarbetare med högskoleutbildning. Ändå är arbetslösheten bland akademiker nu rekordhög.

Det är ett bevis på att utbildningarna på universitet och högskola synkar allt sämre med näringslivets behov av kompetens, och att Sverige saknar en övergripande struktur för näringslivets inflytande, konstaterar Ulrika Wallén, expert på högskolefrågor.

– Näringslivets behov av vass kompetens ställer höga krav på kvalitet och relevans i den högre utbildningen, men i Sverige utgår dimensioneringen av utbildningar till allt för stor del av studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov, säger hon.

När företagens möjligheter att påverka dimensionering, innehåll och format är begränsade ökar risken att högskoleutbildningarna blir mindre relevanta.

– Det är varken bra för studenterna som får svårare att komma in på arbetsmarknaden, eller för företagen som får svårt att hitta rätt kompetens, säger Ulrika Wallén.

Stora skillnader

För några år sedan lanserade Svenskt Näringsliv sajten Högskolepejl för att visa olika högskoleutbildningars relevans på arbetsmarknaden för att studenter ska kunna göra medvetna val. Här visas etablering och medianinkomst för olika utbildningar och inriktningar vid universitet och högskolor, ett och tre år efter examen.

Varje år publiceras en rapport med färska statistik från Högskolepejl, kompletterat med siffror från analysföretaget Ungdomsbarometern om vad som avgör ungdomars val av högre utbildning.

Årets rapport visar, liksom tidigare år, att skillnaden i etablering på arbetsmarknaden efter examen är stor mellan olika utbildningar, men att den också skiljer sig åt mellan lärosäten för likvärdiga utbildningar.

Yrkesexamina har övervägande högst etableringsgrad. Där har nio av tio har jobb inom tre år efter examen.

Matchningsproblematik

Jägmästarexamen sticker ut som allra säkrast – 100 procent har jobb inom tre år. Andra som i hög grad etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden är de som utbildat sig till civilingenjörer, specialpedagoger, specialistsjuksköterskor och brandingenjörer.

Tuffast är det för dem med en konstnärlig masterexamen i konst och media, där bara fyra av tio har jobb inom sitt område efter tre år.

– Det är en obalans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens behov. Vi har en matchningsproblematik. Då är det viktigt att blivande högskolestudenter gör informativa och medvetna val, säger Ulrika Wallén.

Årets rapport presenterar också efter vilka examina som har det har blivit lättare att få jobb under åren 2021–2023. I topp finns sjökaptensexamen där andelen etablerade har ökat med 21 procent, tätt följt av de med en masterexamen i fysik, kemi och geovetenskap som ökat med tolv procent och förskollärarexamen som ökat med sex procent.

Svårast att etablera sig har de med en landskapsingenjörsexamen eller en arkitektexamen.

Speciallärare en högvinst

Med tanke på det ökade behovet av lärare och förskollärare zoomar årets rapport in lite extra på läraryrket. Statistiken visar att en speciallärarexamen allra säkrast leder till jobb. 98 procent är etablerade efter tre år, följt av yrkeslärarexamen, 95 procent. För nyexaminerade förskollärare är motsvarande siffra 86 procent.

Den som vill bli ämneslärare gör rätt i att välja att utbilda sig på Chalmers tekniska högskola där alla har jobb tre år efter examen.

Ungdomsbarometerns analys visar att intresset för studier är stort hos unga. Fyra av tio gymnasieelever planerar att läsa vidare direkt efter studenten och åtta av tio tror att de kommer att börja plugga inom tre år. Även intresset för entreprenörskap ökar. En av sju vill starta eget direkt efter gymnasiet.

Det är samtidigt inte bara arbetslivet som vill ha en bättre matchning mellan utbildning och jobb. Starkaste skälen till att läsa vidare är att kunna få hög lön, bli mer attraktiv på arbetsmarknaden och nå sitt drömyrke.

När det gäller vad som är viktigast vid valet av högre utbildning är, förutom ett intresse för utbildningen, får faktorer som möjligheten att göra karriär med utbildningen och att den är framtidssäker, allt större betydelse.

Trots att det högre utbildningssystemet har utretts många gånger är det underreformerat och underdiskuterat och det behöver förändras för att understödja näringslivets kompetensförsörjning, menar Ulrika Wallén.

– Arbetsmarknadens behov behöver i högre grad styra utbildningsutbudet. Det behövs också insatser för att premiera samverkan och utveckling, säger hon.