Här är utbildningarna som lättast ger jobb – ”Viktigt att göra medvetet val”
Att plugga vidare lönar sig – men bara om du väljer rätt. En ny rapport från Svenskt Näringsliv avslöjar vilka utbildningar som ger jobb direkt efter examen, och vilka som lämnar dig i arbetslöshetskön. ”Det räcker att läsa tre år”, säger högskolepolitiska experten Ulrika Wallén.
Att läsa vidare på universitet eller högskola är för många ett sätt att öka chanserna till jobb. Men vilken utbildning du väljer spelar stor roll. Det visar årets Högskolepejl från Svenskt Näringsliv. Totalt var 85,3 procent av de examinerade etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen. För yrkesexamina var andelen 89,6 procent.
Syftet med Högskolepejl är att ge studenter bättre underlag inför utbildningsvalet. På sajten går det att jämföra etablering och medianinkomst för olika utbildningar och lärosäten, ett och tre år efter examen.
Varje år kompletteras statistiken med en rapport från Ungdomsbarometern om hur unga resonerar kring högre utbildning.
Sjöfart ökar mest
Nytt för i år är att rapporten fördjupar jämförelsen över tid. Det går därför att se hur efterfrågan på olika examen har utvecklats under åren 2014 till 2024.
– Vi ser att specialistsjuksköterska och sjuksköterska är två utbildningar som ligger relativt stabilt över tid. Den yrkeskategori som ökat mest över tid i etableringsgrad är examen inom sjöfart, säger Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, till TN.
Samtidigt finns en tydlig skillnad mellan olika utbildningar. I botten ligger flera konstnärliga utbildningar, där mindre än hälften är etablerade tre år efter examen. Men det finns också skillnader mellan olika lärosäten som ger samma utbildningar.
– Det finns fortsatt en matchningsproblematik där många utbildar sig till yrken med låg efterfrågan. Därför är det viktigt att den som söker en utbildning kan få så mycket information som möjligt, för att kunna göra ett medvetet val, säger Ulrika Wallén.
Längre utbildning inte bättre
En av de tydligaste slutsatserna i årets rapport är också att en längre utbildning inte automatiskt innebär en mycket starkare position på arbetsmarknaden. Bland personer med en generell kandidatexamen är 82 procent etablerade tre år efter examen. För dem med en masterexamen är andelen 86 procent. Skillnaden är alltså fyra procentenheter.
– Om det är små skillnader på huruvida du etablerar dig tre år efter examen med en utbildning som är tre år jämfört med en som är fem år, så indikerar det att det räcker att läsa tre år, säger Ulrika Wallén.
Enligt Svenskt Näringsliv behöver det därför bli lättare att återvända till högskolan senare i arbetslivet för att bygga på sin kompetens. Med stora samhällsutmaningar och förändringar på arbetsmarknaden kommer en akademisk utbildning inte att hålla ett helt arbetsliv.
– Det är viktigare med fortbildning och vidareutbildning i och med bland annat AI-utvecklingen, som ställer nya krav på kompetenser. Många kommer att behöva ställa om och bygga på sin kunskap, säger Ulrika Wallén.
Fem förslag för förändring
Svenskt Näringsliv har tagit fram en reformagenda för att förbättra matchningen mellan utbildningar och arbetsmarknaden. Den kan sammanfattas i fem punkter:
Låt arbetsmarknadens behov väga tyngre när högskoleutbildningar dimensioneras och utformas.
Premiera samverkan med näringslivet genom en samverkansbonus.
Bygg ut korta och anpassade utbildningar för yrkesverksammas fort- och vidareutbildning.
Reformera resurstilldelningen så att kvalitet, genomströmning, lärarledd undervisning och relevans premieras.
Säkra strategiskt viktiga spetsutbildningar genom särskilt ekonomiskt stöd.
– Idag styrs dimensioneringen av högskoleutbildningarna främst av studenternas efterfrågan, medan arbetsmarknadens behov väger mindre. Svenskt Näringsliv vill att arbetsmarknadens behov ska få större betydelse. Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska se över hur en arbetsmarknadskomponent kan införas i dagens system. Vi är därför jätteglada över att regeringen har tillsatt utredningen. Det går i rätt riktning, säger Ulrika Wallén.
Fotnot: Högskolepejls topp- och bottenlistor omfattar i årets rapport bara utbildningar med minst 50 examinerade. Gränsen var lägre i förra årets rapport, vilket gör att alla placeringar inte går att jämföra rakt av mellan åren.
