Civilingenjörer från Linköping har störst chans att lyckas på arbetsmarknaden
Civilingenjörer från Linköpings universitet har högst etableringsgrad på arbetsmarknaden av alla universitet i Sverige. Tre år efter examen är 97 procent etablerade och medianinkomsten är 552 700 kronor. Samtidigt visar Högskolepejl stora skillnader mellan olika utbildningar vid Linköpings universitet.
Valet av utbildning kan få stor betydelse för möjligheten att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Årets Högskolepejl visar återigen stora skillnader i etableringsgrad mellan olika högskoleutbildningar.
För civilingenjörer är arbetsmarknaden särskilt stark. Linköpings universitet toppar listan över svenska universitet, med en etableringsgrad på 97 procent tre år efter examen. Även Karlstads och Umeå universitet ligger på 96 procent, följt av Lunds och Uppsala universitet på 95 procent.
För Östergötland är det ett tydligt tecken på den starka efterfrågan på teknisk kompetens i regionen.
– Det finns en stor efterfrågan på teknisk kompetens i regionen och den som väljer att utbilda sig till ingenjör eller väljer det industritekniska programmet på gymnasiet har väldigt goda möjligheter på arbetsmarknaden, säger Johan Gustafsson, regionchef på Svenskt Näringsliv i Östergötland.
Stora skillnader mellan utbildningarna
Samtidigt är arbetsmarknaden betydligt tuffare för vissa utbildningsinriktningar vid Linköpings universitet. Tre år efter examen har 63 procent av dem med kandidatexamen inom konst och media, formgivning etablerat sig på arbetsmarknaden. För sociologi, etnologi och kulturgeografi är motsvarande andel 68 procent.
Skillnaderna visar att utbildningens inriktning spelar stor roll för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Bland utbildningarna med allra högst etableringsgrad vid Linköpings universitet finns flera inom teknik, samhällsbyggnad, ekonomi och nationalekonomi. För fyra av utbildningarna i statistiken är etableringsgraden 100 procent tre år efter examen.
Samtidigt som vissa nyexaminerade har svårt att hitta jobb uppger många företag att de har svårt att rekrytera medarbetare med rätt högskoleutbildning.
– Vi har en obalans på arbetsmarknaden. Gapet mellan de utbildningar som studenterna väljer att läsa och de som företagen faktiskt efterfrågar måste minska, säger Johan Gustafsson.
Lång utbildning är ingen garanti för jobb
Högskolepejl visar också att en lång utbildning i sig inte är någon garanti för en snabb etablering. Det är snarare utbildningens inriktning och efterfrågan på kompetensen som avgör vilka möjligheter som väntar efter examen.
För den som står inför ett utbildningsval handlar det därför inte bara om vad man är intresserad av eller hur lång utbildningen är, utan också om att skaffa sig en bild av arbetsmarknaden och var jobben finns.
– Givetvis ska man i första hand välja en utbildning som man är intresserad av, men det är också viktigt att ha en realistisk bild av var jobben faktiskt finns. Vårt mål med Högskolepejl är att ge blivande studenter ett tydligt verktyg för att kunna göra medvetna val och snabbare få jobb efter examen, säger Johan Gustafsson.
Här är utbildningarna med högst etableringsgrad
Vid Linköpings universitet finns flera utbildningar där samtliga examinerade i statistiken har etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen:
Civilingenjör inom samhällsbyggnad och byggnadsteknik: 100 procent
Magisterexamen inom företagsekonomi, handel och administration: 100 procent
Masterexamen i nationalekonomi och ekonomisk historia: 100 procent
Masterexamen i teknik och teknisk industri: 100 procent
För civilingenjörer totalt är etableringsgraden vid Linköpings universitet 97 procent tre år efter examen. Medianinkomsten är 552 700 kronor.
Här är utbildningarna med lägst etablering
I andra änden av statistiken finns bland annat:
Kandidatexamen inom konst och media, formgivning: 63 procent
Masterexamen i företagsekonomi, handel och administration: 65 procent
Kandidatexamen i sociologi, etnologi och kulturgeografi: 68 procent
Högst etableringsgrad för civilingenjörer vid svenska universitet
Linköpings universitet: 97 procent
Karlstads universitet: 96 procent
Umeå universitet: 96 procent
Lunds universitet: 95 procent
Uppsala universitet: 95 procent
Fakta: Högskolepejl 2026
Högskolepejl är Svenskt Näringslivs kartläggning av etableringsgrad och medianinkomst för olika högskoleutbildningar. På Ekonomifakta.se/hogskolepejl kan man söka och jämföra utbildningar och lärosäten och se etableringsgraden ett eller tre år efter avslutad utbildning. Statistiken baseras på uppgifter från SCB.
