Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

NYHET Publicerad

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.

Yrkesutbildning 2

Med en stram budget kommer Myndigheten för yrkeshögskolan knappt att kunna bevilja några utbildningar i januari. Bara fem till tio procent av ansökningarna kan beviljas, skriver debattörerna.

Det råder stor brist på arbetskraft med kvalificerad yrkeskompetens. Varje dag kommer rapporter om branscher med akut brist på medarbetare. Yrkeshögskolan har en given och viktig roll i att möta detta. Men i övergångsregeringens budgetförslag saknas pengar till tidigare aviserade utbyggnad av utbildningsplatser. Det innebär att företagen inte kan växa och skapa fler arbetstillfällen – något som slår mot Sveriges välstånd.

Detta är inte övergångsregeringens fel. De måste agera utifrån förutsättningarna som konstitutionen medger och presenterar därför en avskalad budget utan partipolitisk inriktning – närmast en förlängning av den budget som riksdagen beslutade om för 2018.

Oavsett detta riskerar förslaget, om det blir verklighet, att få allvarliga konsekvenser. Med en så stram budget kommer Myndigheten för yrkeshögskolan knappt att kunna bevilja några utbildningar i januari. Bara fem till tio procent av ansökningarna kan beviljas, vilket innebär att vissa pågående utbildningar inte kan fortsätta och nya inte startas. I förlängningen drabbas näringslivets kompetensförsörjning och matchningen på arbetsmarknaden.

Men framför allt drabbas alla som skulle ha fått möjlighet att vidareutbilda sig inom sitt yrke eller omskola sig till ett nytt. De får nu inte chansen att ta nästa steg i karriären eller växla inriktning i sitt yrkesliv. Det alltmer avgörande livslånga lärandet försvåras.

Yrkeshögskolan är mycket framgångsrik. Statistiken talar sitt tydliga språk. 93 procent av dem som examinerades 2016 hade jobb året efter. Men övergången till arbete går faktiskt fortare än så. Närmare 80 procent har jobb inom en månad. Det innebär alltså att fyra av fem har jobb när de slutar sin utbildning.

En viktig framgångsfaktor är att arbetsgivare som söker medarbetare själva deltar i planeringen av utbildning och är aktiva i genomförandet. Det finns därför redan från början en tydlig koppling till näringslivets behov och avsiktsförklaringar kring medverkan i utbildningens genomförande och rekryteringsbehov.

Sveriges ekonomi går fortsatt starkt. Näringslivet och välfärden står inför enorma rekryteringsbehov. Lägg därtill kraven på omställningen av arbetsmarknaden för att möta teknikutvecklingen. Sverige har helt enkelt inte råd att skära bort 11 000 yrkeshögskoleplatser.

Vår uppmaning till riksdagens partier är att söka enighet över blockgränserna för att säkra medel till Yrkeshögskolan. Detta kan ske i utskottsbehandlingen av budgetpropositionen eller i partiernas budgetmotioner.

Och det brådskar. Även om den kommande regeringen fattar beslut om en ändringsbudget finns stor risk att beskedet kommer för sent. En ansökningsomgång fryser sannolikt inne om riksdagen inte lägger partipolitiken åt sidan för att värna Yrkeshögskolans framtid. Det finns en samsyn kring behovet och vikten av expansionen av yrkeshögskolan över blockgränserna. Om inget händer i riksdagen, blir den tidigare beslutade expansionen fördröjd samtidigt som antalet utbildningar och platser minskar.

Frida Andersson, Teknikföretagen

Joel Andersson, Livsmedelsföretagen

Fredrik von Essen, It- och telekomföretagen

Greta Hjortzberg, Innovations- och kemiarbetsgivarna (IKEM)

Jesper Hedin, Industriarbetsgivarna

Elin Kebert, Sveriges Byggindustrier

Amanda Rafter Ekenman, Installatörsföretagen

Anders Persson, Svenska Teknik&Designföretagen

Henrik Smedmark, Trä- och möbelföretagen

Fredric Skälstad, Almega Utbildningsföretagen

Peter Thomelius, Visita

Kristine Wiklund, Gröna arbetsgivare

Anette Norinder, Transportföretagen

Artikeln publicerades i SvD 2019-11-20

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."