Nationalekonom: Tysk modell kan lösa integrationen

NYHET Publicerad

ARBETSMARKNAD Att utrikes födda har svårare att komma in på arbetsmarknaden än infödda svenskar beror på många olika saker, konstateras i en ny rapport. Och det krävs många olika lösningar – och snabba insatser. "Sverige skulle vinna mer på att komma igång tidigt", säger nationalekonomen Patrick Joyce.

Lars Calmfors, Susanne Ackum, Patrick Joyce
Foto: Pressbilder

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, arbetsmarknadsekonomen Susanne Ackum och Patrick Joyce, chefekonom på Almega, diskuterade klyftorna på arbetsmarknaden.

Utrikes födda som etablerats på arbetsmarknaden arbetar lika mycket som infödda svenskar, visar en ny studie från Svenskt Näringsliv. Problemet är att många aldrig ens får inträde till arbetsmarknaden, vilket har lett till att sysselsättningsgapet mellan grupperna har vidgats.

Detta kan ha flera konsekvenser för hela samhället, förklarar arbetsmarknadsekonomen Susanne Ackum, på seminarium som hölls på onsdagen.

– För individen handlar det om att gå miste om sin inkomst och pension, för företagen blir det svårt att lösa kompetensförsörjningen och för hela ekonomin blir det en fråga om att producera under sin förmåga, sa hon.

Det finns många förklaringar till klyftorna på arbetsmarknaden. En av dem är att invandringens sammansättning har förändrats över tid. Under 1950- till 1960-talen bestod den till största del av dem som lockades till Sverige för att arbeta. Men sedan slutet av 1980-talet har flykting- och anhöriginvandrare blivit den största gruppen. Många av dem kommer från länder med relativt låg Human Development Index (HDI), det vill säga svaga värden i exempelvis utbildningsnivå.

Men det är inte bara utbildningen som avgör, förklarade Susanne Ackum.

– Även de utrikes födda som har gått samma utbildning som infödda svenskar får se en lägre avkastning när de kommer ut på arbetsmarknaden, sa hon.

Skillnaden kan dels bero på diskriminering men också på att utrikes födda har ett mindre kontaktnätverk infödda svenskar. Andra faktorer som spelar in är bristande språkkunskaper och kön.

– Könsskillnaderna beror dels på att kvinnor kommer till Sverige av andra skäl än män, det vill säga som anhöriginvandrare, och dels för att de kommer från länder där normen är att kvinnor inte arbetar, sa Susanne Ackum.

Men integrationsproblemen kan inte bara tillskrivas individen. Det är också en fråga om utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, där arbetsgivaren väger in alltför höga kostnader och risker med att anställda utrikes födda. Ett exempel är att arbetsgivare drar sig för att anställa utrikesfödda med låg utbildning eftersom de är osäkra på om deras produktivitet är tillräckligt för att matcha de höga ingångslönerna, menar Susanne Ackum.

– Sammanfattningsvis är sysselsättningsgapet inget som kan lösas med ett Alexhanderhugg. Det handlar om att bli bättre på flera områden, sa hon.

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, tycker att rapporten lyfter fram väldigt intressanta punkter. Han höll med om att det inte finns några specifika åtgärder som kan lösa integrationsproblemet. Men samtidigt försöker han måla upp en mindre dyster bild av situationen.

– Vi är inte sämre på att integrera flyktingar än andra länder. Problemet är att Sverige har högre ambitioner än det flesta, vilket visar en total missmatch mellan våra politiska mål och våra förutsättningar på arbetsmarknaden, sa han.

Några metoder för att lösa problemet är att vara ute i god tid, till exempel genom att tidigt introducera studiehjälp, språkintroduktioner och lägre inträdeskrav till yrkesprogram för barn och ungdomar.

För att minska problematiken med höga ingångslöner behöver det göras mer på politisk håll, exempelvis i form av lönesubventionerade jobb, menade Lars Calmfors.

– Att införa tidsbegränsade enkla jobb som sedan övergår till permanenta osubventionerade jobb med kollektivavtal, skulle kunna vara en språngbräda för många utrikes födda, tyckte han.

Patrick Joyce, nationalekonom samt chefekonom på Almega, som också var med och kommenterade rapporten, tycker att Sverige kan ha ännu mer framförhållning när det kommer till att integrera flyktinginvandrare.

– I andra länder kan integrationsinsatser användas redan under den asylsökandes väntetid. I till exempel Tyskland har de med 50 procents chans till asyl möjlighet att sätta igång med språkutbildningar för att förbereda sig för arbetslivet. Även Sverige skulle vinna mer på att komma igång tidigt, sa Patrick Joyce.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Privata jobbleverantörer efterlyser ett bättre betygssystem

ARBETSMARKNAD Satsningen Stöd & matchning, STOM, har varit ett sätt för Arbetsförmedlingen att förbättra resultatstyrningen – men systemet står inför flera utmaningar. Nu vill leverantörer av fristående arbetsförmedlingstjänster att systemet blir mer transparent och effektivt, för både arbetssökande och leverantörer.
NYHET Publicerad:

Nationalekonom: Tysk modell kan lösa integrationen

ARBETSMARKNAD Att utrikes födda har svårare att komma in på arbetsmarknaden än infödda svenskar beror på många olika saker, konstateras i en ny rapport. Och det krävs många olika lösningar – och snabba insatser. "Sverige skulle vinna mer på att komma igång tidigt", säger nationalekonomen Patrick Joyce.
NYHET Publicerad:

Alarmerande kockbrist – prövning för restaurangbranschen

KOMPETENSBRIST Bristen på kockar är så stor att många företagare tvekar att öppna eller expandera sin restaurang, enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita.
NYHET Publicerad:

Dyra extratjänster får bisarra konsekvenser

DEBATT Malmös hantering av extratjänster väcker frågor om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det krävs en omläggning från ineffektiva åtgärder till riktiga jobb i riktiga företag, skriver regionchef Carina Centrén och arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton.
NYHET Publicerad:

Matchningsföretag drabbas när Arbetsförmedlingen kapar stöd

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen har ”slut på pengar” och anvisar betydligt färre arbetssökanden till fristående stöd- och matchningsföretag. Det drar undan mattan för en verksamhet som har hjälpt många människor till jobb, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Regeringen misslyckas med jobblöfte

ARBETSLÖSHET Regeringen har misslyckats med att uppfylla sitt stora vallöfte från 2014 – att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Istället halkar vi efter de andra EU-länderna. Orsaken är framförallt höga trösklar till arbetsmarknaden, menar John Hassler, professor i ekonomi vid Stockholms Universitet.
NYHET Publicerad:

Björklund sågar etableringsjobben – ”Otillräckligt”

ARBETSMARKNAD Liberalernas partiledare Jan Björklund är upprörd över den överenskommelse om etableringsjobben som arbetsmarknadens parter har gjort med regeringen. "Helt otillräckligt", säger han till Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Utbredd kompetensbrist oroar moderatledaren

VALET 2018 Moderatledaren Ulf Kristersson är bekymrad. Det som oroar honom är tudelningen och kompetensbristen på svensk arbetsmarknad. Det berättar Kristersson för Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen bör sluta förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen kostar mycket, men ger för klena resultat. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rejäl förändring av myndigheten, som presenteras i den femte rapporten av framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”.
NYHET Publicerad:

Så vill Svenskt Näringsliv reformera Arbetsförmedlingen

DEBATT Svenskt Näringsliv presenterar en rad konkreta reformförslag för Arbetsförmedlingen idag på DN Debatt. För trots de enorma summor som Arbetsförmedlingen konsumerar misslyckas myndigheten med sitt uppdrag.
NYHET Publicerad:

SUP46: Slöseri med tid att kontakta Arbetsförmedlingen

WEBB-TV I jakten på specialistkompetens väljer techbolag inte sällan informella kontakter för att hitta rätt medarbetare. Arbetsförmedlingen är inget alternativ. ”För oss är det förlorad tid att kontakta dem", säger Daniel Sonesson, vd för SUP46.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen sämst på att förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Företagen rankar Arbetsförmedlingen som den sämsta kanalen för att hitta personal, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. ”Arbetsförmedlingen kommer inte att överleva om man inte anpassar sig till verkligheten”, säger Johan Talenti, vd på Silentium.
NYHET Publicerad:

Välkommet besked om Arbetsförmedlingen

KOMMENTAR Alliansen lägger ner Arbetsförmedlingen om man vinner valet. Beskedet välkomnas av vd Carola Lemne. "Myndigheten har sedan länge visat att den inte klarar uppgiften att förmedla jobb på den svenska arbetsmarknaden", säger hon.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Parterna och regeringen överens om etableringsjobb

ÖVERENSKOMMELSE Fack och arbetsgivare har nått en överenskommelse med regeringen om etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa. Målet är att minst 10 000 personer ska komma i arbete.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler riktiga jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar, skriver Johan Lidefelt, nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad: