”Det finns ingen gräddfil i vården”

Idag har cirka 650 000 personer i Sverige en privat sjukvårdsförsäkring. Drygt två tredjedelar av dessa, 70 procent, betalas av arbetsgivaren och de kommer nu att bli förmånsbeskattade från juli nästa år.

Det har regeringen med stöd av Vänsterpartiet lagt fram som ett lagförslag, bland annat med motiveringen att det är ”En gräddfil för höginkomsttagare som ger dem förtur i vården.”

– Det är helt fel. I veckan har vi bland annat haft en gruvarbetare från Kiruna, en mjölkbonde från Dalarna, en målare som driver ett mindre företag och en städerska från Stockholm bland våra patienter. Det är alltså människor med jobb som sliter på kroppen och som tagit ett eget ansvar för att få den specialistvård de behöver.

Det säger Elisabet Hagert som driver specialistkliniken Hand & Foot Surgery Center i Stockholm. Bland patienterna överväger antalet egna företagare som behöver en snabb behandling och möjlighet att styra när den ska ske.

– En företagare behövde opereras för en förslitning i armen. Vi planerade in den till exakt den dag han ville ha. Det gör att han slipper en oviss väntan på operation och en trolig sjukskrivning inför den. Det gör att han kan hålla igång företaget och de fem anställda, säger hon.

Liksom för småföretagare är sjukvårdsförsäkringen också ett sätt för anställda med lägre inkomster att slippa det inkomstbortfall som uppstår vid en sjukskrivning. Siffror från Skandia visar att det är människor i lönespannet 20 000 – 40 000 kronor i månaden som oftast har en privat sjukförsäkring, i de flesta fall via sin arbetsgivare. Där återfinns dubbelt så många försäkringstagare jämfört med dem som tjänar över 75 000 kronor per månad.

Enligt regeringen beräkningar ska den nya förmånsskatten ge cirka 1 miljard till statskassan. På Skandia ifrågasätter man den uträkningen eftersom den inte tagit hänsyn till eventuella konsekvenser.

– Efterfrågan på sjukvårdsförsäkringar har vuxit i takt med att ökade vårdköer och dålig tillgänglighet i vården. Problemet är inte vårdförsäkringarna utan den offentliga vården. Vi avlastar den redan hårt ansträngda vården. Genom att förmånsbeskatta försäkringar skulle man skapa ett flöde av patienter in i den offentliga vården och därmed öka kostnaderna och öka på köer. Därmed skulle den relativt blygsamma skatteintäkten om en miljard snabbt ätas upp, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.

Bland företagen är oron stor över vad regeringens planer kan orsaka. Torvald Östensson driver förpackningsföretaget Umpac i Umeå. För några år sedan var en av de åtta anställda borta från jobbet i fem månader i samband med en tämligen enkel knäoperation. Det höll på att knäcka verksamheten eftersom man samtidigt hade en annan medarbetare långtidssjukriven. Sedan dess har de anställda utrustas med en sjukförsäkring och den är också testad i ett skarpt läge.

– Jag behövde själv en fotoperation. Det tog tre veckor från första besök till att jag var tillbaka på jobbet igen. En sjukvårdsförsäkring är helt enkelt en säkerhetsfråga för oss för att kunna hålla produktionen igång, säger Torvald Östensson som räknar med att det kan bli diskussioner med de anställda om förmånsbeskattningen träder i kraft.

– Jag skulle tro att de vill att företaget ska kompensera med motsvarande summa som skatten är. Men vi har inte råd med både försäkringen och kostnaden för skatten så då stryker jag antagligen försäkringen.

Det är en skrämmande framtidsbild menar Elisabet Hagert och pekar på att det är utsatta grupper som i första hand har nytta av en sjukvårdsförsäkring, inte de som regeringen säger sig vilja stoppa.

– Det här är ingen gräddfil i vården. Det är vardag för vanliga, arbetande människor med ett desperat behov av att snabbt kunna få den specialistvård de behöver, säger hon.