En svensk flygskatt minskar inte koldioxidutsläppen

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I eftermiddag presenteras utredningen om en svensk flygskatt. Syftet med en flygskatt, som anges i utredningens direktiv är, att minska flygets klimatpåverkan. Att utredningen ens har tillsatts är svårt att förstå, när det är uppenbart att en svensk flygskatt inte minskar de globala koldioxidutsläppen, menar Maria Sunér Fleming.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, ansvarar för frågor som rör energi och klimatpolitik såväl i Sverige som på EU-nivå.

Foto: Ernst Henry Photography

En svensk flygskatt skulle inte få någon effekt på de globala koldioxidutsläppen. Flyget ingår - tillsammans med industrin och energisektorn inom EU - i EUs handelssystem för utsläppsrätter. Utsläppshandeln sätter ett gemensamt ”EU-tak” på utsläppen för de sektorer som omfattas och för varje ton koldioxid som släpps ut måste motsvarade utsläppsrätt överlämnas. Taket i systemet sänks varje år och till 2020 minskar taket med 21 procent och till 2030 med 43 procent.

Syftet med utsläppshandeln är att nå EUs mål för minskade utsläpp till så låg kostnad som möjligt för hela EU. Om en flygskatt införs i Sverige minskar systemets kostnadseffektivitet. Och om en svensk flygskatt leder till minskade utsläpp från flyget i Sverige blir effekten enbart att motsvarande utsläppsutrymme görs tillgängligt för andra länder eller aktörer i systemet. Exempelvis ett tyskt kolkraftverk eller ett franskt stålverk. EUs totala utsläpp minskar inte, trots att Sveriges utsläpp kan minska marginellt.

Kritiker påpekar att det endast är flygningar inom EU som omfattas av utsläppshandeln, vilket är korrekt. EU Kommissionens skäl till att inte inkludera det internationella flyget in och ut ur EU har varit att man velat invänta det möte som hölls i oktober i år inom FN organet ICAO (International Civil Association). Målsättningen inom ICAO har sedan länge varit att komma överens om ett ekonomiskt styrmedel för det internationella flyget, vilket man också lyckades med i oktober 2016. Systemet är ett stort och viktigt steg i det globala klimatarbetet och visar på att globala styrmedel är möjliga – vilket är en önskvärd utveckling för att klara klimatutmaningen. EU kommer nu att påbörja en process för att se över om det internationella flyget ska ingå eller inte i utsläppshandeln.

På global nivå står flyget utanför Parisavtalet. Flyget har istället satt upp ett globalt gemensamt klimatmål, vilket är något som saknar motsvarighet för någon annan bransch. Målet är att det internationella flyget inte ska öka sina utsläpp efter 2020. Det ekonomiska styrmedel som man nu enats om på global nivå är ett system där flyget kompenserar för sina utsläpp som går utöver de utsläpp som fanns 2020, med start 2021. Så inom ett antal år kommer det internationella flyget också att omfattas av ett styrmedel för klimat, och kanske även av EUs utsläppshandel.

Lösningen för att minska flygets klimatpåverkan långsiktigt är satsa på utveckling och innovation i flygsektorn. Det pågår redan ett aktivt arbete för att få fram mer energieffektiva flygplan, flyga mer sparsamt och hitta nya biobaserade drivmedel. Och arbetet har redan gett resultat. Utsläppen per passagerare har minskat med 20 procent under de senaste tio åren. Bränsleförbrukningen per passagerarkilometer med flyg har minskat med hela 70 procent de senaste 40 åren. Redan idag flygs flera kommersiella linjer på biobränsle, och i Sverige finns initiativet Fly Green Fund som satsar på att utveckla och tillgängliggöra biodrivmedel för flyget. I Kanada gjordes nyligen den första kommersiella flygningen på biodrivmedel tillverkade från skogsrester. Biodrivmedel är fortfarande mycket dyrare än fossila bränslen, men ett målmedvetet arbete pågår för att få ner kostnaderna.

Så istället för att lägga en skatt utan klimateffekt på flyget bör regeringen stimulera den positiva utveckling som pågår. Sverige har alla förutsättningar att leda den utvecklingen. Sverige ligger i framkant kring flygteknisk utveckling med flera internationella företag som Saab Group och GKN Aerospace. Utveckling av biobaserade drivmedel för flyg är också ett område med stora möjligheter för Sverige, där vi både har kompetensen och råvaran.

En flygskatt skulle minska det ekonomiska utrymmet för flygsektorn att investera i ny teknik, att arbeta med att öka andelen biobaserade bränslen och att satsa på de innovationer som behövs. Så istället för att beskatta bör staten uppmuntra det som företagen är bäst på – att genom innovationer och kreativitet hitta lösningar på svåra utmaningar.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

En svensk flygskatt minskar inte koldioxidutsläppen

KOMMENTAR I eftermiddag presenteras utredningen om en svensk flygskatt. Syftet med en flygskatt, som anges i utredningens direktiv är, att minska flygets klimatpåverkan. Att utredningen ens har tillsatts är svårt att förstå, när det är uppenbart att en svensk flygskatt inte minskar de globala koldioxidutsläppen, menar Maria Sunér Fleming, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Oklart syfte med mål för ökad energieffektivitet

KOMMENTAR De fem partier som i juni slöt energiöverenskommelsen har enats om ett mål för energieffektivisering till 2030. Målet för energieffektivitet är dock svårförståeligt, men en slutsats är att tillväxtfrämjande reformer kommer att vara centrala för att nå målet. Det som behövs istället är positiva incitament för att stimulera ökad energieffektivitet, skriver energiexperterna Maria Sunér Fleming och Linda Flink i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Flygskatten hotar ishotellets verksamhet

FLYGSKATT Icehotel i Jukkasjärvi är beroende av flygplatsen i Kiruna som 95 procent av de 60 000 gästerna använder årligen. En flygskatt skulle innebära ett mycket hårt slag mot verksamheten och hela trakten. ”Regeringen gör det oerhört svårt för oss att utveckla vår verksamhet. Man kväver turismen istället för att uppmuntra den”, säger Yngve Bergqvist, grundare.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av svensk position kring utsläppshandeln oroar

KOMMENTAR Sedan ett drygt år pågår förhandlingarna kring utformningen av EU:s utsläppshandelssystem efter 2020. Regeringen behöver anta en position i förhandlingarna som visar att man menar allvar med de satsningar man gjort på en framtida industri med låga utsläpp i Sverige. Det skriver energi- och klimatexpert Linda Flink i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Svensk klimatpolitik är gammaldags 

KLIMATPOLITIK En av Sveriges forskare inom ekonomi och miljöfrågor, John Hassler, riktar svidande kritik mot den svenska klimatpolitiken. Att Sverige väljer en att gå en egen väg i en global värld håller inte. ”Det beror, om jag ska vara krass, på att personer aktiva i klimatpolitiken har låst fast sig i positioner som inte går att ändra”, säger han.
NYHET Publicerad:

Näringslivet är klimatfrågans lösning

KOMMENTAR Årets klimatmöte i Marrakech går mot sitt slut. Om rätt förutsättningar för innovation och utveckling ges kommer näringslivet att spela en avgörande roll för att klimatutmaningen klaras, skriver Maria Sunér Fleming, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, som varit på plats under mötet.
NYHET Publicerad:

Kilometerskatten – dårarnas paradis

KILOMETERSKATTEN Pelle Sallin har varit företagare sedan 1970-talet, aldrig har han sett ett politiskt förslag som kommer att slå så hårt som kilometerskatten. För hans äggpackeri innebär det 1,6 miljoner kronor i ökade kostnader. ”Det är fascinerande att man kan komma med en så dum idé", säger han.
NYHET Publicerad:

Ny skatt slår brett mot näringslivet

KOMMENTAR Ett nytt utredningsförslag om en skatt på finanssektorn kommer, om det genomförs, att drabba hela näringslivet i form av ökade kostnader, men också mer krångel och sämre service. Förslaget är skadligt eftersom det motverkar konkurrenskraften och driver bort jobb, skriver Johan Fall, chef på Skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Subventioner sätter käppar i hjulet för framtidens el

SEMINARIUM Det finns goda möjligheter att utveckla el-marknadsmodellen så att den även i framtiden kan leverera för energipolitikens huvudmål. På ett seminarium om framtidens vägval för elmarknaden diskuterades två alternativ; att stärka mekanismerna som dagens marknadsmodell bygger på, eller ytterligare regleringar.
NYHET Publicerad:

Utan företagen förstörs miljön och klimatet

MILJÖ Dokumentären Ingen tid att förlora som behandlar de miljöutmaningar som världen står inför. "Vi visar att de enda som kan ta fram lösningarna är företagen", säger Nicklas Skår, jurist och filmens upphovsman.
NYHET Publicerad:

Energieffektivisering på företagens villkor

KOMMENTAR En energieffektivisering måste ske på företagsekonomiska grunder annars kan den få oönskade effekter, skriver energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Forskare ifrågasätter effekterna av svaveldirektiv

MILJÖ Minskade utsläpp av svavel från sjöfarten å ena sidan. Ökade utsläpp av koldioxid å andra sidan. Kan en miljöåtgärd leda till oönskade miljöeffekter på annat håll? ”Ja, det som händer i fartygens skorstenar spelar mindre roll när utsläppen ökar på annat håll”, menar en forskare som utrett frågan på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Miljonsmäll för mjölkbönder i norr

KILOMETERSKATTEN Mjölkbönderna är redan hårt ansatta av låga mjölkpriser och ökad internationell konkurrens. Nu kommer hotet om kilometerskatten som ännu ett dråpslag mot branschen. ”För en genomsnittlig mjölkgård i norr kommer det att bli en kostnadsökning på 100 000 kronor per år. Det är pengar som inte finns”, säger Henrik Wahlberg, ordförande för Norrmejerier.  
NYHET Publicerad:

Verkligt skattetapp när skattebasen urholkas

DEBATT Irlands fördelaktiga skattesystem lockar globala storföretag att lägga sin internationella bas där, vilket leder till stora vinster för ekonomin. Sverige halkar däremot efter. "Finansministern verkar inte förstå att de nya internationella skattereglerna i sig är en gigantisk utmaning för ett litet land som Sverige". Det skriver Krister Andersson, chef för skatteavdelningen i en debattartikel.
NYHET Publicerad:

Dyr prislapp på klimatpolitiken oroar

KOMMENTAR Klimatutsläppen måste minska. Att EU-kommissionen då tappar orienteringen i sökandet efter kostnadseffektiva lösningar är illavarslande. Frågan om mest klimatnytta för pengarna borde ges högre prioritet, anser miljö- och klimatexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Facket protesterar mot kilometerskatten

KILOMETERSKATT IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe går tillsammans med fem lokala avdelningsordförande ut och kräver att regeringen stoppar en kilometerskatt. I en debattartikel skriver de att skatten blir ”en straffskatt på norrländsk industri” och därför bör skrotas eller mildras.
NYHET Publicerad:

”Mycket glädjande att regeringen drar tillbaka förslag om sjukskatt”

SKATTER Det är glädjande att regeringen nu drar tillbaka det hårt kritiserade förslaget om en sjukskatt. "Det är en seger för det sunda förnuftet, men också för en stark och engagerad företagarrörelse", säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne, i en kommentar till regeringens besked.
NYHET Publicerad:

Tre hot i Norrland av kilometerskatten

KILOMETERSKATTEN Norrländska företag kommer att drabbas värst av en kilometerskatt. Det tror Fredrik Persson, vd för BDX Företagen i Luleå. "Om vi drabbas av en kilometerskatt på 24 kronor milen för tunga fordon hotar en enorm utslagning av åkerier. Inte minst i Norrland".
NYHET Publicerad:

Transportpolitisk slagsida hotar mobilitet och konkurrenskraft

DEBATT Regeringens mål är att Sverige ska bli den första fossilfria välfärdsnationen. Som långsiktig vision är det rätt och riktigt. Transportsektorn har en viktig roll i detta. Men regeringens transportpolitik präglas av en rad utspel och åtgärder där totaleffekten är svår att överblicka. Att förstå hur det ska bidra till jobb och välfärd i hela Sverige är ännu svårare. Det skriver Mattias Dahl, vd Transportföretagen, Bertil Modlén, vd BIL Sweden och Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kilometerskatten slår mot åtta av tio företag

FÖRETAGARPANELEN De långa avstånden i Sverige gör att de flesta företag är beroende av vägtransporter. Nu vill regeringen införa en så kallad kilometerskatt, vilken kommer att slå hårt på företagens lönsamhet och konkurrenskraft. 8 av 10 tillfrågade företag kommer att påverkas direkt om förslaget blir verklighet. Det framgår av svaren i Svenskt Näringslivs företagarpanel. ”Det är inte rätt väg att gå, det utarmar landsbygden”, säger Jan-Olov Nordström, regionchef i Norrbotten.