NYHET30 november 2016

En svensk flygskatt minskar inte koldioxidutsläppen

I eftermiddag presenteras utredningen om en svensk flygskatt. Syftet med en flygskatt, som anges i utredningens direktiv är, att minska flygets klimatpåverkan. Att utredningen ens har tillsatts är svårt att förstå, när det är uppenbart att en svensk flygskatt inte minskar de globala koldioxidutsläppen, menar Maria Sunér Fleming.

Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, ansvarar för frågor som rör energi och klimatpolitik såväl i Sverige som på EU-nivå.
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

En svensk flygskatt skulle inte få någon effekt på de globala koldioxidutsläppen. Flyget ingår - tillsammans med industrin och energisektorn inom EU - i EUs handelssystem för utsläppsrätter. Utsläppshandeln sätter ett gemensamt ”EU-tak” på utsläppen för de sektorer som omfattas och för varje ton koldioxid som släpps ut måste motsvarade utsläppsrätt överlämnas. Taket i systemet sänks varje år och till 2020 minskar taket med 21 procent och till 2030 med 43 procent.

Syftet med utsläppshandeln är att nå EUs mål för minskade utsläpp till så låg kostnad som möjligt för hela EU. Om en flygskatt införs i Sverige minskar systemets kostnadseffektivitet. Och om en svensk flygskatt leder till minskade utsläpp från flyget i Sverige blir effekten enbart att motsvarande utsläppsutrymme görs tillgängligt för andra länder eller aktörer i systemet. Exempelvis ett tyskt kolkraftverk eller ett franskt stålverk. EUs totala utsläpp minskar inte, trots att Sveriges utsläpp kan minska marginellt.

Kritiker påpekar att det endast är flygningar inom EU som omfattas av utsläppshandeln, vilket är korrekt. EU Kommissionens skäl till att inte inkludera det internationella flyget in och ut ur EU har varit att man velat invänta det möte som hölls i oktober i år inom FN organet ICAO (International Civil Association). Målsättningen inom ICAO har sedan länge varit att komma överens om ett ekonomiskt styrmedel för det internationella flyget, vilket man också lyckades med i oktober 2016. Systemet är ett stort och viktigt steg i det globala klimatarbetet och visar på att globala styrmedel är möjliga – vilket är en önskvärd utveckling för att klara klimatutmaningen. EU kommer nu att påbörja en process för att se över om det internationella flyget ska ingå eller inte i utsläppshandeln.

På global nivå står flyget utanför Parisavtalet. Flyget har istället satt upp ett globalt gemensamt klimatmål, vilket är något som saknar motsvarighet för någon annan bransch. Målet är att det internationella flyget inte ska öka sina utsläpp efter 2020. Det ekonomiska styrmedel som man nu enats om på global nivå är ett system där flyget kompenserar för sina utsläpp som går utöver de utsläpp som fanns 2020, med start 2021. Så inom ett antal år kommer det internationella flyget också att omfattas av ett styrmedel för klimat, och kanske även av EUs utsläppshandel.

Lösningen för att minska flygets klimatpåverkan långsiktigt är satsa på utveckling och innovation i flygsektorn. Det pågår redan ett aktivt arbete för att få fram mer energieffektiva flygplan, flyga mer sparsamt och hitta nya biobaserade drivmedel. Och arbetet har redan gett resultat. Utsläppen per passagerare har minskat med 20 procent under de senaste tio åren. Bränsleförbrukningen per passagerarkilometer med flyg har minskat med hela 70 procent de senaste 40 åren. Redan idag flygs flera kommersiella linjer på biobränsle, och i Sverige finns initiativet Fly Green Fund som satsar på att utveckla och tillgängliggöra biodrivmedel för flyget. I Kanada gjordes nyligen den första kommersiella flygningen på biodrivmedel tillverkade från skogsrester. Biodrivmedel är fortfarande mycket dyrare än fossila bränslen, men ett målmedvetet arbete pågår för att få ner kostnaderna.

Så istället för att lägga en skatt utan klimateffekt på flyget bör regeringen stimulera den positiva utveckling som pågår. Sverige har alla förutsättningar att leda den utvecklingen. Sverige ligger i framkant kring flygteknisk utveckling med flera internationella företag som Saab Group och GKN Aerospace. Utveckling av biobaserade drivmedel för flyg är också ett område med stora möjligheter för Sverige, där vi både har kompetensen och råvaran.

En flygskatt skulle minska det ekonomiska utrymmet för flygsektorn att investera i ny teknik, att arbeta med att öka andelen biobaserade bränslen och att satsa på de innovationer som behövs. Så istället för att beskatta bör staten uppmuntra det som företagen är bäst på – att genom innovationer och kreativitet hitta lösningar på svåra utmaningar.

Skriven avMaria Sunér Fleming
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist