NYHET27 juni 2017

Kemikalieskatten – ett handelshinder

Första juli börjar en ny kemikalieskatt att gälla. Den ska redovisas och betalas inom fem dagar. Näringslivet protesterar. I kölvattnet följer administrativt krångel, konkurrensnackdelar och inga positiva miljöeffekter, skriver skatteexpert Torbjörn Spector.

Från den 1 juli kommer en ny ”skatt på kemikalier i viss elektronik” även kallad Kemikalieskatten att tas ut. Det visar sig nu att företagen får svårt att klara av de administrativa kraven, då skatten ska redovisas och betalas inom fem dagar efter det att inköp gjorts från annat land. För många företag finns inte möjlighet att hinna med och identifiera och fullgöra sina skyldigheter varför flera svenska storföretag valt att förbjuda eller kraftigt begränsa inköpen från andra EU-länder. I praktiken kommer Kemikalieskatten att bli ett handelshinder.

Protesterna mot kemikalieskatten varit kraftiga från näringslivet. Företagen har pekat på att skatten är administrativt svårhanterlig, skapar konkurrensnackdelar och inte leder till syftet; positiva effekter för miljö eller hälsa. I värsta fall får skatten motsatt effekt och leder till att svenska jobb försvinner. Kemikalieskatt finns inte i våra konkurrentländer och konsumenter som köper produkter från utlandet via internet är undantagna från skatten. Syftet med skatten sägs vara att få bort hälsofarliga flamskyddsmedel som används i plastdetaljer och kretskort.

Detta är komponenter som sitter i allt från datorer och mobiltelefoner till diskmaskiner och kylskåp och som har till syfte just att förhindra brand. Näringslivet menar att farliga kemikalier bör hanteras det EU-gemensamma system som bland annat kan utfärda förbud mot farliga kemikalier.

Den nu aktuella problematiken är att de administrativa kraven för företag som inte direkt handlar med produkter som omfattas av den nya skatten men som köper in sådana produkter, exempelvis datorer för egen verksamhet eller som insatsvaror till produktion.

Ett antal svenska storföretag har nu gått ut med kraftfulla direktiv för att inte tvingas hantera den nya skatten. Här är några konkreta exempel från svenska företag:

  • Stort svenskt handelsföretag kommer minska sina idag ca 600 inköp från utlandet till ca 10 större om året för att få ned antalet deklarationer som ska lämnas in. Företaget kommer även av administrativa skäl att styra om inköpen så att de går genom ett enda bolag. Kemikalieskatten har krävt och kommer att kräva många interna arbetstimmar. Handelsföretaget bedömer att kemikalieskatten ”per capita” är den skatt som kommer att kräva mest administration av de skatter som hanteras.
  • Koncern inom energibranschen som har köpt sin mesta elektronik genom ramavtal från en leverantör i Danmark. Från 1 juli 2017 så kommer koncernens svenska legala enheter inhandla elektronik från en svensk leverantör utav den enda anledningen som är elektronikskatten. Koncernen klarar inte av att hantera händelseskattskyldighet då händelseskattskyldig deklaration ska beställas från Skatteverket innan man planerar att ta in elektronik från annat land eftersom detta är nödvändigt för att hinna deklarera i tid (Skatteverket skickar ut den per post och det tar någon dag, sedan ska man hinna deklarera inom fem dagar). Koncernen tittade på möjligheten att bli godkänd lagerhållare och fann att inköp av elektronik från Danmark skulle vara lätt att identifiera genom intrastatrapporten som träffar moderbolaget men övriga legala enheter skulle få svårt att identifiera inköpen.
  • Globalt företag in om transportbranschen har gått ut till organisationen och begärt att inga inköp ska göras från leverantörer utanför Sverige. Företaget anser att det är orimligt att hinna leverera deklarationen inom fem dagar, betala in skatten och få underskrift av firmatecknare.
  • Globalt företag inom konsumentprodukter går ut med en information till alla dotterbolag om att inköp av elektronik från utlandet måste anmälas till respektive ekonomifunktion som sedan vänder sig till vår supportavdelning som hanterar deklaration och betalning. Detta är i praktiken ett förbud då bolagens ekonomifunktioner inte är intresserade av att hålla koll på alla inköp från utlandet och därmed sannolikt går ut med förbud för sitt bolag.

Svenskt Näringsliv har lämnat ett förslag för att förenkla hanteringen av kemikalieskatten till regeringen, se bilaga.

Skattebloggen

Skatteverket

Skatter
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist