Skattereformer som stärker konkurrenskraften

Efter millennieskiftet gick skatteutvecklingen i stafett, med fokus på flera av de mest skadliga skatterna. Socialdemokraterna sänkte först skatten på arbete med så kallad kompensation för egenavgift. Alliansen fortsatte med jobbskatteavdrag. Arvs- och gåvoskatterna slopades av S, därefter togs förmögenhetsskatten bort under Alliansen. Bolagsskatten har sänkts i flera steg, Rut och Rot har införts, och ägarledda företag har fått rimligare skatteregler under regeringar av skiftande färg.

Förra mandatperioden vände dock trenden och skattehöjningar gjordes om brutto närmare 70 miljarder kronor. Det var allt från höjd inkomstskatt för vanliga yrken som sjuksköterskor och poliser till höjd skatt på att anställa ungdomar och ogenomtänkta skatter på flyg och kemikalier. Bara den starka konjunkturen håller tillbaka ett stigande skattetryck.

Andra länder samt internationella organ har växlat upp tempot på skatteområdet med både hot och möjligheter. Detta borde ha inskärpt vikten av att agera nationellt. OECD:s och G20-ländernas största skatteprojekt någonsin om så kallad base erosion and profit shifting (BEPS) har gjort stora avtryck. EU har antagit fem nya bolagsskattedirektiv de senaste tre åren.

Det vore förstås utmärkt med en (enda) stor skattereform som tillgodoser näringslivets behov, som ger bättre incitament och som finansierar offentliga åtaganden. En garanti om blocköverskridande uppslutning vore ännu bättre, oavsett utfall i den långdragna regeringsfrågan. Men det är inte formen för uppgörelser som ska stå i fokus, utan innehållet. Följande skattereformer behövs:

1. Skatterna på arbete måste främja arbetslinjen och öka Sveriges möjligheter i den globala jakten på talanger. Världens högsta marginalskatter måste bort och ordentliga skillnader behövs mellan vinsten av att arbeta och att inte göra det. Transparensen måste öka genom att skatterna synliggörs, inte minst arbetsgivaravgiften som till stor del är skatt.

2. Sparande, risk och entreprenörskap behöver få stärkta incitament. En viktig drivkraft för nytt och expansivt företagande är att få behålla en god avkastning. Vår kapitalinkomstskatt på 30 procent är väsentligt högre än omvärldens. Generella åtgärder och symmetri behövs för likabehandling av investerare som har tillgångar respektive de som är belånade. Ränteavdragen kan bara försämras ihop med en parallell sänkning för kapitalinkomster.

3. Företagens vinstbeskattning måste vara konkurrenskraftig, följa internationella strukturer och förbättras. När länder som Storbritannien fortsätter sänka skattesatsen behövs hög beredskap också i Sverige.

4. Allt snårigare momsregler, fyllda av undantag, orsakar kumulativa och snedvridande effekter. Sverige behöver höja rösten i EU för större handlingsfrihet. Närmare hälften av skattebasen beläggs inte med moms i dag. Vi behöver diskutera basbreddning mer än enhetlig skattesats. Miljön måste värnas, men får inte bli täckmantel för fiskala skatter.

5. Rättssäkerheten i skattesystemet behöver förbättras. Skattebetalarnas rättigheter måste tas till vara och tydliga gränser gälla för myndigheters befogenheter. Reglerna om företrädaransvar, anstånd och ersättning fungerar illa och hotet om skärpta skattetillägg måste elimineras.

Kloka skatteförändringar stärker skattebasen och ska analyseras med den utgångspunkten. Med rätt reformer som minskar snedvridningar kan skatterna användas som konkurrensmedel. Både i närtid, och med sikte på kommande 100 år.

Artikeln var publicerad i SvD 2018-11-22