Regeringens formulering skapar osund konkurrens

Den första mars 2018 träder en uppdaterad version av Skolförordningen i kraft. I den nya versionen finns en omformulering av de riktlinjer som Sveriges kommuner har att rätta sig efter när de ska bedöma vilken ersättning ett företag ska få för lokalkostnader, då de bedriver skolverksamhet på uppdrag av kommunen.

Det som av regeringen beskrivs som ett ”förtydligande” har dock stött patrull. I det pressmeddelande som skickades ut bedyrande regeringen att omformuleringen skulle möjliggöra rimligare ersättning för såväl friskolor som de kommunala. Kritikerna menar dock att endast de kommunal skolornas intressen stått i fokus när Skolförordningen väl skrevs om.

– Tyvärr är det ju så att domstolar sällan tar hänsyn till pressmeddelanden, säger Maria Stockhaus (M) riksdagsledamot och ordinarie i utbildningsutskottet.

– Jag har svårt att se att det är något annat än ett medvetet sätt att försämra villkoren för friskolorna. Det går helt emot den princip om likabehandling mellan fria och kommunala aktörer i skolan, som hittills varit praxis, fortsätter hon.

I den omskrivna versionen av Skolförordningen har regeringen lagt till ett stycke som beskriver tillfällen då kommuner kan bortse från grundregeln om att friskolor ska få en ersättning som är likvärdig med kommunens genomsnittskostnad för skollokalerna. Regeringens uttalade ambition är att möjliggöra för kommuner att satsa på byggandet av nya skolor, utan att höja ersättningen till företag som bedriver skolverksamhet i samma kommun.

Även Friskolornas Riksförbund oroas över att det senare perspektiv var det enda som i praktiken förtydligades i den uppdaterade förordningen som kommer gälla från och med mars månad.

– Vi har under lång tid sett exempel på hur kommuner ute i Sverige försöker missgynna friskolor genom att snedfördela ersättningen. Från och med den första mars kommer kommunerna ha ytterligare ett verktyg för att göra just detta, vilket självklart är oroande då det kommer slå mot elever i friskolor, säger vd Ulla Hamilton.

Även om Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, säger att regeringens omskrivning är grundad i ett reellt behov av nybyggda och nyrenoverade skolor, lämnar förordningstexten mer att önska.

– Då är det viktigt att reglerna skapar förutsättningar för det, så länge det gäller lika villkor mellan huvudmännen. Det borde inte vara omöjligt för regeringen att lägga fram ett förslag som fungerar för både kommunala och fristående huvudmän, säger han.

Svenskt Näringslivs nyhetsredaktion har sökt utbildningsministern och gymnasie- och kunskapslyftsministern för en kommentar.