Ingen målgång för regelförbättringsarbete

– Regelförbättringsarbetet måste vara inbäddat i EU-kommissionens DNA.

Det menade EU-kommissionens förste vice ordförande och tillika kommissionären för regelförbättring, Frans Timmermans på konferensen Regulatory Scrutiny in the EU i måndags. Han konstaterade att regelförbättringsarbetet kanske inte är det mest omtalade ämnet i Bryssel, men att det icke desto mindre är ett av de viktigaste för att EU ska fungera så väl så möjligt.

Timmermans var nöjd med att kommissionen utformar en ny verktygslåda för regelförbättringsarbetet, liksom att både rådet och parlamentet har börjat anstränga sig mer på detta område. Men det finns fortfarande utmaningar att ta tag i. Det är därför nödvändigt att de kan leverera robusta policyförslag.

– Regelförbättring handlar inte om avreglering, utan om att göra saker och ting bättre och mer effektiva. Kommissionen vill leverera enklare, modernare och mindre kostnadskrävande lagstiftning, sade Frans Timmermans.

Även Svenskt Näringslivs chef för Brysselkontoret, Jens Hedström, som talade på konferensen för BusinessEurope, höll med om att arbetet med ett bättre och effektivare regelverk inte ännu är i mål. Till exempel behöver konsekvensutredningar användas mer frekvent som ett verktyg för nya bättre regler. Dessutom är det viktigt att konsekvensanalyserna kan skickas tillbaka för justering i de fall de behöver förbättras, innan ett departement eller en myndighet går vidare med ett förslag.

– En konsekvensanalys kan vara tjusigt formulerad, men den är meningslös om den inte används rätt och påverkar beslut att reglera eller att inte att reglera, sade Jens Hedström.

Han konstaterade vidare att regelförbättring är ett av de mest kostnadseffektiva verktygen om målet är att leverera bättre ramverk för företag och att reducera regelbördan utan att sänka standarden.

– Vi måste lyssna på de företag som berörs av regleringarna. Men allt faller om det inte finns ett politiskt ledarskap och vilja för att något ska hända. Idag fattas beslut utan insyn och utan konsekvensanalyser. Det borde inte ske år 2017.

Hedström lyfte även frågan om konsultationer, som han ansåg måste göras bättre.

– Vi är tacksamma att de alls genomförs, men räknas verkligen intressenternas åsikter in när EU-kommissionen arbetar fram slutgiltiga förslag till ny lagstiftning, undrade han.

Ett förslag som näringslivet driver är att kommissionens ”regelråd” Regulatory Scrutiny Board och så kallade vakthundar runt om i EU alltid bör kontrollera om konsultation skett – och om den har gjorts på ett sådant sätt att intressenter haft möjlighet att svara ärligt och frispråkigt. Än en gång är transparensen värd att understryka, enligt Jens Hedström.

– Parallellt måste EU-kommissionen och EU:s medlemsstater minska företagens regelbörda, om vi vill att företag ska växa och skapa nya jobb i EU, sade Jens Hedström.

Text: Susanne Ydstedt