Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

NYHET Publicerad

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med och praktiken hos Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. Det underlättar rekryteringen och har gjort att många väljer att stanna kvar på företaget. 

Maria Björk

Maria Björk, varvar studier på ingenjörsprogrammet med praktik hos Stora Enso. "Och om man haft en tung studietid så är det så skönt att komma ut på en arbetsperiod och få lite variation."

Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.

– Co-op ger oss möjlighet att lära känna studenterna på ett sätt som slår alla intervjuer man kan göra, säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.

Stora Enso har samverkan med skolor på de flesta nivåer. I lägre årskullar handlar det om att väcka intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar medan det på högskolenivå är ett konkret samarbete med sikte på rekrytering av framtida medarbetare. I Gävle sker samverkan med högskolan inom ramen för Co-op, eller Cooperative Education.

– Det innebär att den treåriga ingenjörsutbildningen sträcks ut till fyra år när de varvas med återkommande praktikperioder här hos oss på företaget, säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.

Konkret är det fyra av ingenjörsutbildningarna på Högskolan i Gävle som har ett Co-op-samarbete med Stora Enso: Mekanik, Automation, Energi och Miljö. Ofta är det flera studenter som konkurrerar om de fyra platserna som bland annat ger lön under praktiken, sommarjobb och inte sällan leder till ex-jobb på företaget.

Under de återkommande perioderna på företaget skruvar handledarna upp ambitionen och den sista delen av utbildningen är studenterna specialiserade inom sina områden och deltar i skarpa problemlösningar och utvecklingsprojekt.

Maria Björk går maskiningenjörsprogrammet och är inne på tredje årets Co-op på Stora Enso och har bland annat arbetat med att implementera 5S, en japansk filosofi som handlar om ordning och reda, hos mekaniker och tekniker. Möjligheten att omsätta teori i praktik på en arbetsplats är något hon sätter pris på.

– Och om man haft en tung studietid så är det så skönt att komma ut på en arbetsperiod och få lite variation.

Med fyra år Co-op i bagaget har studenterna visat sig vara mycket eftertraktade på arbetsmarknaden i hela landet. Den nära samverkan med Stora Enso och andra företag i området, gör att många trots det väljer att bo kvar.

– Teknisk kompetens inom automation, datateknik, underhållsteknik, byggnadsteknik och logistik står högt på många företags önskelista idag och av ingenjörsstudenterna som går ut blir drygt 90 procent kvar i vår region efter utbildningen, säger Magnus Lemoine, samverkansansvarig på Högskolan i Gävle.

Den förlängda studietiden och nästan ett års arbetslivserfarenhet tar studenterna med sig när de sedan söker jobb. Och många av dem väljer just Stora Enso, något som gläder Lars Ericson.

– Vi känner dem ju redan på ett sätt som är bättre än alla intervjuer man kan göra. Vi rekryterar kontinuerligt under året och behöver kompetens som det inte alltid är lätt att få tag i eftersom efterfrågan på ingenjörer är stor.

– För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Högsta betyg för entreprenörkör i butik

SAMVERKAN Under våren har sjätteklassare i Röstånga fått en snabbkurs i entreprenörskap i byns Ica-butik. Projektet har fått högsta betyg och Tomas Nilsson uppmanar nu andra företag att slå upp dörrarna för skolan. ”Det har varit så otrolig roligt att möta alla nyfikna elever och visa dem hur arbetslivet ser ut i en matvarubutik.”
NYHET Publicerad:

Stort intresse för att praktisera som ingenjör

TEKNIK Ansökan till årets upplaga av Tekniksprånget, praktikprogrammet där unga får testa på ingenjörsyrket, har dragit igång. Syftet är inspirera unga att läsa till ingenjörer."Kompetensförsörjning ligger högst upp på agendan för många arbetsgivare", säger projektledare Alexandra Ridderstad.
NYHET Publicerad:

Järnvägsutbildning går som tåget

KOMPETENS En teknikintensiv bransch med tydlig miljöprofil. Dessutom en bransch där staten lägger in 125 miljarder de kommande åren. Infranord Academy har tagit på sig uppgiften att stå för en del av den utbildning som behövs inom järnvägsnäringen.
NYHET Publicerad:

Ingenjörsyrket nu hetast

TEKNIK Ingenjör ligger i topp bland de yrken som väcker mest intresse hos dagens gymnasieväljare, enligt Yrkesguiden på Gymnasium.se. Lika högt placerar sig naturvetenskapligt arbete bland yrkeskategorier. ”Visst känns det som att vi har vind i seglen”, säger Li Ljungberg-Nilsson på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

OKQ8 Scandinavia satsar på nyanlända akademiker

PRAKTIK Förra året erbjöd OKQ8 Scandinavia utländska akademiker praktik på sina kontor. Nu har projektet blivit permanent och förhoppningen är att göra det skandinaviskt.
NYHET Publicerad:

Mentorer taggar tjejers intresse för teknik

TEKNIK Det behövs 50 000 nya ingenjörer de närmaste 13 åren. Fler tjejer behövs inom tekniskt inriktade utbildningar och yrken. Men bristen på kvinnliga förebilder gör att de tvekar. Det tänker Semcon råda bot på ett helt nytt mentorsprogram.
NYHET Publicerad:

Inspiratör med förkärlek för kemi

KEMI En vetenskapskvinna i kemins tjänst. Så beskriver Louise Fornander sig själv. ”Det behövs fler förebilder än de av kemister i vita rockar, så att ungdomarna ser alla de möjligheter som finns till ett spännande arbetsliv”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Mycket vunnet på att anställa internationella studenter

KOMPETENS Många arbetsgivare har idag problem att hitta kvalificerad arbetskraft i Jönköping. För Jönköping International Business School kommer lösningen att bli ännu tightare samarbete mellan studenterna och näringslivet. "Vi som skola måste se vårt ansvar”, säger Vaida Staberg, Alumni relations koordinator på JIBS.
NYHET Publicerad:

Nytt program sätter fokus på biologiskt entreprenörskap

HÖGSKOLAN En utbildning som binder samman biologi och entreprenörskap startar vid Örebro universitet till hösten. Målet är att ge förutsättningar för att arbeta från idé till produkt.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Få lärosäten förbereder naturvetare för arbetslivet

KVALITET I HÖGSKOLAN Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är bäst och Uppsala universitet förhållandevis bra på arbetslivsanknytning. Men få lärosäten ger tillräckligt stöd till naturvetarstudenter för att de ska känna sig förberedda för arbetslivet när de tar examen, enligt en undersökning som Naturvetarna har genomfört.
NYHET Publicerad:

Här går jakten på framtidens digitala talanger

DIGITALISERING Samverkan med företagen är en förutsättning. Det är där som de skarpa casen finns. Sedan är det upp till åttondeklassarna att visa sina talanger när det gäller digital utveckling. I år vann Sannaskolan i Göteborg som konstruerat en inlärningsrobot. "Deras idéer är en stor inspirationskälla för oss", säger en företagsrepresentant.
NYHET Publicerad:

Umeåentreprenörer erbjuder digital praktik

HÖGSKOLAN Tjänsten Webbexpressen erbjuder studenterna att göra praktik på ett helt nytt sätt. Studenterna jobbar digitalt och väljer själva arbetstid och varifrån de jobbar. De får testa att jobba som digitala entreprenörer.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

DEBATT En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men i Sverige finns inte relevant information att basera valen på. Att detta tillåts är direkt oansvarigt. Det skriver Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.
NYHET Publicerad:

Utanförskap hotar vid dålig språkintroduktion

SEMINARIUM 36 000 ungdomar läser språkintroduktionsprogram på gymnasiet för att kunna gå nationella program. Men resultaten är för dåliga och ungdomarna riskerar att fastna i utanförskap. "Vi behöver vara nytänkande och våga testa saker för att förbättra resultatet", säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Väl rustade ingenjörer tack vare mycket praktik

HÖGSKOLAN Sebastian Eklind och Michelle Larsson är inne på sluttampen på sina studier på Produktionsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Skövde. De varvar just nu examensarbete med jobbintervjuer och båda två ser väldigt positivt på framtiden. "Det bästa med vår utbildning har varit att vi har varit ute så mycket på företag och gjort praktiska uppgifter", säger Michelle.
NYHET Publicerad:

Bussföretag skolar framtidens förare

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Bussförarens roll är central för hela bussbranschen. Samtidigt är branschen i behov av att rekrytera 4200 nya förare de närmaste åren. Mot bakgrund av detta startar branschens största företag, Nobina, i dagarna en egen lokal yrkesskola i Uppsala för blivande förare.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Lust och kreativitet väg till att erövra språket

SAMVERKAN 30 000 elever har de senaste fem åren deltagit i Berättarministeriet skrivarverkstäder. ”Vi vill ge barn, i socioekonomiskt utsatta områden, mod att erövra sitt eget språk", säger Reza Saleh, program- och driftansvarig. Verksamheten finansieras till stor del av bidrag från näringslivet och bygger på volontärarbetet.