Vi tillsätter skuggutredning till regeringens högskoleutredning

NYHET Publicerad

DEBATT Svensk högskolepolitik är i stort behov av nya reformer, därför är det bra att regeringen har tillsatt en styr- och resursutredning. Men varken utredningens direktiv eller arbete hittills är tillfredsställande. Därför tar Svenskt Näringsliv nu ett nytt initiativ, en ”skuggutredning”. Den kommer att producera ett antal fristående rapporter med ett näringslivsperspektiv på den högre utbildningen, skriver Mikaela Almerud och Tobias Krantz.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud

Foto: Ernst Henry Photography AB

Under de senaste åren har larmrapporterna om den högre utbildningen duggat tätt. Högskolan är en ny utbildningspolitisk krisbransch. Studenterna har för svaga förkunskaper, kvantitet premieras framför kvalitet, studenterna tar lång tid på sig att slutföra sina studier och utbildningen motsvarar inte arbetsmarknadens behov.

Det slår hårt mot företagens kompetensförsörjning. Situationen är akut. Och bristerna i kompetensförsörjningen syns över hela arbetsmarknaden. Ingen bransch är undantagen. OECD har påtalat matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät har sedan den påbörjades i slutet av 1990-talet visat på stora utmaningar för företagen att hitta medarbetare med rätt kompetens.

I En högskola i otakt som publicerades under hösten 2017 skriver forskarna Johan Eklund och Lars Pettersson att svensk högskola går i otakt med arbetsmarknadens behov och i synnerhet med näringslivet, vars behov av kompetens inte tillgodoses. Författarna konstaterar att en viktig orsak är en stor över-/felutbildning av högskoleutbildade vilket hämmar svensk produktivitet och tillväxt.

Ändå är det kvantitativa satsningar som står i fokus i den svenska utbildningspolitiken. Sedan högskolereformen 1993 har den högre utbildningen i Sverige ökat med mer än 200 procent och är i dag en modell för massutbildning. Det kvantitativa förhållningssättet har spätts på av att systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen utgår från hur många studenter som antas och hur många högskolepoäng de presterar. Det finns ingen koppling till huruvida studenterna får jobb efter examen eller inte.

Sammantaget skapar det starka drivkrafter i helt fel riktning – mot lägre kvalitet och mindre relevans. Massutbildningsmodellen har nått vägs ände.

Svensk högskolepolitik är i skriande behov av nya, djärva reformer. Tyvärr tyder ytterst lite på att det är det som vi nu har att vänta oss. Svenskt Näringsliv har under en längre tid förespråkat att systemet för fördelningen av resurser till högskolan måste göras om i grunden. Det är därför utmärkt att regeringen har tillsatt en utredning, den så kallade styr- och resursutredningen, som ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning.

Men vare sig direktiven till utredningen eller utredningens hittillsvarande arbete ger intryck av att det finns tillräcklig insikt om problemen. Extern granskning av kvalitet och utbildningars relevans för arbetsmarknaden är två perspektiv som är märkligt frånvarande. Och utan en rimlig analys riskerar naturligtvis också förslagen att gå i helt fel riktning.

Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, har pekat ut ett nytt styr- och resursfördelningssystem som den stora reformen inom högskolepolitiken under nästa mandatperiod. Men om det ska lyckas krävs att utredningen och regeringen lyssnar och tar intryck också av aktörer utanför akademin, från näringslivet och andra delar av samhället. Annars kommer utredningen att köra i diket och ministerns ambitioner att komma på skam.

Verksamheten vid landets universitet och högskolor omsätter varje år runt 70 miljarder kronor. Medborgarna har all rätt att ställa krav på en högskola som levererar resultat av hög kvalitet och relevans. Svenskt Näringsliv har tidigare presenterat en skiss på ett nytt system för fördelning av resurser till den högre utbildningen.

Nu tar Svenskt Näringsliv ett nytt initiativ. Vi drar igång en ”skuggutredning” till regeringens officiella utredning. Under det kommande året ska den producera ett antal fristående rapporter med ett näringslivsperspektiv på den högre utbildningen. Det nuvarande systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen tillkom i början av 1990-talet. Också ett nytt system kommer rimligen att ange ramarna för den högre utbildningen och forskningen under en lång tid framöver.

Från näringslivet är vi beredda att medverka konstruktivt. Det är ytterst Sveriges framtid som nation för företagande, jobb och välfärd det handlar om.

Artikeln publicerades i SvD Debatt 15/12.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Volvosteget ett steg in i arbete

SAMVERKAN Initiativet Volvosteget möjliggör för unga i åldern 18-24 år att varva teori och praktik och samtidigt få chansen att utvecklas inom ett yrke. ”Man växer under året och jag fick absolut upp självförtroendet”, säger Rebecca Eriksson.
NYHET Publicerad:

Teknikcollege stärker regional samverkan 

FYRA SNABBA TILL Mia Bernhardsen på Svenskt Näringsliv som vid årsskiftet blir ny vd på Teknikcollege.
NYHET Publicerad:

Nu ska intresset för teknik lyfta mot nya höjder

TEKNIK Det är i grundskolan som intresset för naturvetenskap ska grundas. Det är en av utgångspunkterna för Mot Nya Höjder, ett projekt riktat till årskurserna 4-9. Nu tar det arbetet steget mot att bli en nationell modell för hur att intressera unga för teknik och naturvetenskap.
NYHET Publicerad:

Brist på kunskap om arbetslivet oroar många unga

UTBILDNING 7 av 10 ungdomar tycker att de har för lite kunskap om arbetsmarknaden och många vill ha mer kontakt med vuxna i skolan, visar en ny rapport från Fryshuset. Skola och utbildning är den fråga som flest ungdomar anser vara viktig.
NYHET Publicerad:

Vi tillsätter skuggutredning till regeringens högskoleutredning

DEBATT Svensk högskolepolitik är i stort behov av nya reformer, därför är det bra att regeringen har tillsatt en styr- och resursutredning. Men varken utredningens direktiv eller arbete hittills är tillfredsställande. Därför tar Svenskt Näringsliv nu ett nytt initiativ, en ”skuggutredning”. Den kommer att producera ett antal fristående rapporter med ett näringslivsperspektiv på den högre utbildningen, skriver Mikaela Almerud och Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Grundskola och företag i gemensam tekniksatsning

TEKNIK Bättre samverkan mellan skola och näringliv krävs för en röd tråd av teknik i undervisning. Därför tog Volvo Cars och teknikklustret Techtank i slutet av november emot Olofströms kommuns NT-utvecklare för ett studiebesök.
NYHET Publicerad:

Sponsrat labb ska väcka kemisten i de unga

KEMI Ett toppmodernt kemilabb har öppnat på Universeum i Göteborg. Det är ett första steg i satsningen ”Älska Kemi”, som möjliggörs bland annat tack vare BASF, världens största kemiföretag, och bioläkemedelsföretaget Astra Zeneca.
NYHET Publicerad:

Svetsutbildning räddar storföretag i Alingsås

SAMVERKAN Akut brist på medarbetare med kunskap i plåt- och svetsteknik får verkstadsföretag i Alingsås att gå samman med kommunens campus och skräddarsy en ettårig vuxenutbildning.
NYHET Publicerad:

"Statsministern tror att han kan trolla igenom ett vinstförbud"

VÄLFÄRD Mellby Gård AB är numera AcadeMedias största ägare. Köpet gjordes mitt i en intensiv välfärdsdebatt. ”Det faller på sin orimlighet att det blir verklighet av hotet med vinstförbud. Skolan är bland det viktigaste vi har i ett samhälle, den vill vi vara med och utveckla”, säger Johan Andersson, vd Mellby Gård.
NYHET Publicerad:

Så ska unga bli intresserade av industrin

SAMVERKAN Perstorp Gymnasium har som många andra skolor svårt att locka elever till sina industriprogram. Därför väljer skolan nu att satsa extra mycket på kontakten med företagen. Tillsammans har de bjudit in elever till att få en inblick i branschen.
NYHET Publicerad:

Fler kvinnor än män tvekar inför teknisk utbildning

UNDERSÖKNING Två tredjedelar av tjejerna i årskurs tre på gymnasiet är tveksamma till att gå en högre teknisk utbildning. Det visar en undersökning från Tekniksprånget. De är osäkra på vart utbildningen leder och oroar sig för högskolematematiken, förklarar Alexandra Ridderstad, Tekniksprånget.
NYHET Publicerad:

Här ökar ansökningarna till Industriprogrammet

INDUSTRI Industriföretagen fortsätter att skrika efter kvalificerad arbetskraft. Inom Teknikcollege Fyrbodal har man de senaste åren sett en ökning av ansökningar till Industritekniska programmet med cirka 50 procent.
NYHET Publicerad:

Explosion av unga entreprenörer i Bromma

UNG FÖRETAGSAMHET Bromma gymnasiums satsning på entreprenörskap det senaste året har lett till att mer än dubbelt så många elever driver UF-företag. Främst beror framgångarna på att fler program än bara ekonomi ingår, enligt Carl Kronberg, förstelärare på skolan.
NYHET Publicerad:

Sundsvall kommun prisas för sin samverkan

HÖGSKOLAN Tidigare är det företag som tagit emot utmärkelsen. Men i år har Sundsvalls kommun kammat hem Årets Samverkanspris som delas ut av Mittuniversitetet. Det ska inspirera fler företag till att delta i samverkansprojekt med högskolan.
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

"Att tävla i ett yrke sätter det på kartan"

WORLDSKILLS SWEDEN Förra Yrkes-VM tog det svenska laget hem två silver och ett brons. Nu håller lagledaren Annie Widerberg och de tävlande tummen för att det blir guld i år. "Det är ett fantastiskt lag som åker till VM", säger hon.
NYHET Publicerad:

”Bara samverkan kan rädda fordonsutbildningen”

KOMPETENS Å ena sidan en nära nog bergfast garanti för att få jobb efter att ha gått ut fordonsprogrammet. Å andra sidan, allt färre som verkligen går utbildningen. Resultatet: En svensk åkerinäring som allt mer uppgivet ropar efter fler förare.
NYHET Publicerad:

"Elever ska känna sig välkomna till arbetslivet"

SAMVERKAN Forsen har inlett ett samarbete med My Dream Now. Deras klasscoachprogram hjälper elever att förstå sina möjligheter och öka motivationen att arbeta mot sina egna mål för att ta sig till jobb efter studierna. "Många människor kan komma långt bara det finns någon som tror på dem", säger Shahad Lund, projektledare, Forsen Malmö och en av fyra klasscoacher.
NYHET Publicerad:

Bra att regeringen ändrar sig om gymnasiets yrkesprogram

KOMMENTAR Regeringen öppnar för att göra om yrkesprogrammen på gymnasiet så att de blir högskoleförberedande, med tillägg i svenska, matte och engelska. Det ska ske utan att tumma på yrkesämnena, vilket är bra. Det skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar. Han efterfrågar samtidigt fler åtgärder för att öka attraktionen till yrkesprogrammen.
NYHET Publicerad:

Egen skola ska stärka rekryteringen

KOMPETENS Åtta skolor ska bli tolv, väl spridda över landet. Det är Maskinentreprenörernas sätt att stärka den framtida rekryteringen av förare. Med modern utrustning på plats vill man locka både killar och tjejer.