Bättre matchning med omställningsstöd

Två rapporter från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har undersökt effekter av kollektivavtalade omställningsinsatser under åren 2006–2012.

– Resultaten är inte förvånande i sig, men det är bra att få en vetenskaplig analys av omställningsförsäkringens förmåner för uppsagda. Det är första gången det görs en vetenskaplig studie med kontrollgrupper av omställningsavtalets effekter, säger Pär Andersson, förhandlare och försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

I kollektivavtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO om omställningsförsäkring ingår hjälp till nytt jobb för arbetare som sägs upp på grund av arbetsbrist. IFAU-rapporten Tidiga insatser till varslade arbetare – effekter av kollektivavtalade omställningsinsatser är den första studien av omställningsinsatsernas effekter. Insatser i form av coachning, rådgivning och kartläggning av kompetensprofil, startar tidigare och är mer individanpassade jämfört med den traditionella arbetsmarknadspolitiken. I 85 procent av fallen startar insatsen redan under uppsägningstiden.

I studien jämförs de som uppfyller kvalifikationskravet på 12 månaders anställning med de som nästan kvalificerar sig för omställningsstödet. Studien finner inte någon effekt av att omställningsinsatsen påverkat sannolikheten att bli arbetslös, tiden i arbetslöshet eller inkomsterna för den grupp som studerats. Resultaten visar också att inkomsterna inte påverkats två år efter uppsägningen. Däremot finns positiva effekter på det nya jobbets varaktighet.

– Det är svårt att dra några långtgående slutsatser av studien, eftersom den tittar på en smal grupp av personer; anställda med minst ett års anställningstid i företag som har sagt upp fem anställda eller fler. Mindre varsel omfattas inte. Vi kan konstatera att personer som fått stöd också funnit bättre jobb, jämfört med kontrollgruppen, vilket är väldigt positivt för personerna som fått stödinsatser, säger Pär Andersson.

Omställningsavtal blir allt viktigare på arbetsmarknaden och omfattar idag omkring 60 procent av arbetskraften. Men omställningsavtalens effekter är hittills inte särskilt väl undersökta och utvärderade. Pär Andersson anser att fler studier behövs på området.

– Det är önskvärt med fler vetenskapliga studier med kontrollgrupper så att vi får fakta och vägledning om hur vi ska utforma stöden. Helst skulle vi vilja studera alla grupper som fått omställningsstöd med kontrollgrupper under flera år och ta reda på vilka effekter stöden har. Det vore bra om fler omställningsorganisationer vill vara med och stödja ytterligare forskning.

IFAU har också undersökt effekten av det avgångsbidrag på 35 000 kronor som uppsagda arbetare äldre än 40 år får. I studien Engångsbidrag till uppsagda och arbetslöshetsperiodens längd, är kontrollgruppen de som nästan nått upp till kvalificeringsåldern 40 år.

Resultaten visar att arbetslösheten blev längre för de arbetare som fick avgångsbidraget, utan förbättring av matchningen mätt som nästa anställnings varaktighet. Tiden i arbetslöshet förlängdes särskilt i ett gott konjunkturläge och bland uppsagda i hushåll där det inte fanns inkomster från en andra person.

– Det som är lite förvånande är att hushållets ekonomi påverkar så starkt. Förlängning av arbetslöshetstiden drivs helt och hållet av personer i hushåll med sämre ekonomi, medan den inte förlängs i hushåll med god ekonomi. Men i grunden är resultaten inte oväntade, det finns en hel del internationell forskning på området, säger Pär Andersson.

Ett engångsbidrag innebär en ekonomisk förstärkning utöver arbetslöshetsersättningen, vilket ökar den ekonomiska tryggheten för de som sägs upp. Stödet gör det möjligt för de som sägs upp att utjämna konsumtionen över en längre tid, vilket är ett av syftena och som också har positiva samhällsekonomiska effekter. Däremot är självklart inte en förlängning av arbetslöshetstiden en önskvärd effekt

– Att ett engångsbelopp innebär att arbetslöshetstiden förlängs är dock ingen överraskning. Samma effekt har en arbetslöshetsersättning. Däremot har ett engångsbelopp inte den ytterligare effekt som en arbetslöshetsersättning har och som innebär att reservationslönen drivs upp, något som i sin tur innebär att den arbetssökande söker jobb mindre aktivt, säger Pär Andersson.