NYHET1 april 2019

Gör det lönsamt att arbeta längre

Grunden för bra pensioner är fler arbetade timmar. Politiken bör se till att det blir så lönsamt som möjligt att arbeta, det enklaste sättet att göra det är att titta på skatter och grundavdrag, enligt pensionsexpert Ingvar Backle.

Pensionsexpert Ingvar Backle.Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Pensionsreformen fyller 25 år och nu försöker politikerna renovera systemet. Ett flertal reformer, stora och små, är under utarbetande. Två förslag är ute på remiss: Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem och promemorian Förbättrat grundskydd för pensionärer.

– Reformer på pensionsområdet handlar oftast om höjda pensioner och pensionsinbetalningar, men för att hålla ihop pensionssystemet behöver vi förslag som främjar en arbetslinje, säger Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv.

Förslaget i promemorian Förbättrat grundskydd för pensionärer innebär i korthet att garantipensionen höjs med 200 kronor per månad. En höjning som kan tyckas modest, men den innebär att skillnaden i nettopension mellan att ha arbetat hela sitt liv mot att inte arbetat alls minskar med närmare 25 procent.

– Nu är det väl knappast någon som låter bli att jobba för att det i slutänden inte får någon större påverkan på pensionen, men i ett större sammanhang är det problematiskt att arbete inte lönar sig bättre. Det så kallade respektavståndet krymper vilket sänder fel signaler, menar Ingvar Backle.

AMF räknade i sin årsrapport för 2017 ut att en person som börjat jobba heltid som 25-åring år 1970 och tjänar 25 000 kronor vid pensioneringen vid 65 år, har 833 kronor mer i plånboken efter skatt, inklusive bostadstillägg, än en person som inte arbetat en enda dag. Den föreslagna höjningen av garantipensionen minskar den skillnaden till lite över 600 kronor.

– Grunden för bra pensioner är fler arbetade timmar. Inriktningen på politiken bör vara att förbättra incitamenten att arbeta och det enklaste sättet att göra det är att titta på skatter och grundavdrag, säger Ingvar Backle.

Att fler arbetar efter uppnådd pensionsålder ökar skatteintäkterna och ökar samtidigt utbudet av flexibel arbetskraft som inte är beroende av en heltidslön. En successiv nedtrappning av arbetslivet har i många fall andra positiva effekter för individen än de rent ekonomiska. Företagens besvärliga kompetensförsörjningssituation kan mildras genom att fler väljer att arbeta längre.

– I slutänden är det nästan alltid individen som avgör när det är dags att lämna arbetslivet. Det finns stöd i forskningen för att en extra peng motiverar folk att jobba längre. Hur mycket och hur länge måste avgöras av individen och arbetsgivaren på den enskilda arbetsplatsen, säger Ingvar Backle.

Höjda åldrar i pensionssystemet är inte den enkla lösning på finansieringen av pensionssystemet man kan tro. Att införa en riktålder för hur länge sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut – från 65 till 67 år – innebär två års förlängning för en relativt stor grupp. Idag kommer var femte person som börjar lyfta sin ålderspension vid 65 år från sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. En höjd riktålder för dessa ersättningar innebär kraftigt ökade kostnader, en nettoutgift för statskassan.

– Socialdepartementet räknar med dynamiska effekter, skatteintäkter, av att fler jobbar längre, men de säkraste siffrorna vi har är kostnadsökningen. Vi har räknat försiktigt på skatteinkomsterna i ett scenario där de fyra femtedelar som arbetar fram till 65 skulle arbeta och betala skatt i två år till. Beräkningarna tyder på att det dessa skatteinkomster inte räcker till för att finansiera den ökade kostnaden för den femtedel som blir kvar två år till i sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringarna, säger Ingvar Backle.

Att vi lever längre gör att pensionen som andel av lönen kan bli lägre än förväntat. Debatten handlar mycket om att höja pensionsavgiften. Risken är att högre skatter och avgifter ökar arbetskraftskostnaden ytterligare, vilket påverkar konkurrenskraften negativt. En höjning av avgifterna skulle dock inte få någon effekt på pensionsutbetalningarna förrän efter en lång tid. Grunden för att värna stabiliteten i pensionssystemet, och hela socialförsäkringssystemet, är att öka antalet arbetande timmar under hela livet.

– Det är svårt att övertyga landets löntagare om att de måste arbeta längre för ”nationens skull”, för att rädda pensionssystemet. Väljer man att jobba vidare efter pensionsåldern är det något man gör för sig själv. Samhället borde i högre utsträckning ta vara på de enskildas drivkrafter att arbeta genom att se till att arbetet lönar sig bättre, säger Ingvar Backle.

Socialförsäkringsfrågor
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist