Kritik mot vårdskatten: Det är inte lätt att göra rätt

Richard Hellenius, skatteexpert på Svenskt Näringsliv är kritisk mot Skatteverkets ställningstagande och menar att det fortfarande finns många frågor kring vårdskatten som behöver tydliggöras.

– Skatteverkets ställningstagande ger inte den trygghet och förutsebarhet som arbetsgivare och anställda behöver. Dessa kommer i väldigt många fall inte med säkerhet kunna veta om de vårdinsatser arbetsgivaren står för ska förmånsbeskattas hos den anställde eller inte, säger han.

Utgångspunkten för Skatteverket i arbetet med ställningstagandet har enligt Pia Blank Thörnroos varit att tydliggöra lagstiftningen så att anställda inte ska behöva oroa sig för förmånsbeskattning när de till exempel går till naprapat, psykolog eller företagshälsovård som betalas av arbetsgivaren.

– Vanliga människor med vanliga jobb som går till naprapat eller får möjlighet till psykologsamtal ska inte behöva oroa sig och ska inte förmånsbeskattas. Vi har gjort bedömningen att det gäller förebyggande såväl som under sjukskrivning, då det är rehabiliterande insatser, säger Pia Blank Thörnroos.

Skatteverkets ställningstagande har kritiserats av arbetsgivare för att vara alltför restriktivt när det gäller exempelvis läkarbesök, allmänna hälsokontroller och operationer som arbetsgivare erbjuder för att förbättra möjligheterna att ta tillvara arbetstagarens arbetsförmåga. Skatteverkets uppfattning är, enligt Pia Blank Thörnroos, bland annat att alla operationer är skattepliktiga.

– Grunden i lagstiftningen är att all hälso- och sjukvård som tillhandahålls av arbetsgivaren är skattepliktig. Skatteverkets tolkning är då att vård som man har under sitt liv är skattepliktig eftersom det är privata levnadsomkostnader. Det gäller generella läkarbesök såväl som generella hälsokontroller. Vad gäller operationer så är det Skatteverkets uppfattning att alla operationer är skattepliktiga, säger Pia Blank Thörnroos.

Enligt Richard Hellenius är Skatteverkets utgångspunkt olycklig och måste ifrågasättas. Med en mer allsidig utgångspunkt, där exempelvis betydelsen av att tillvarata arbetstagarens arbetsförmåga hade vägts in hade, enligt hans uppfattning, följt ett mer nyanserat ställningstagande. En mer rimlig utgångspunkt borde enligt honom vara att när arbetsgivare finansierar insatser i syfte att snabbt få tillbaka en anställd i arbete bör förmånsbeskattning inte ske.

– Skatteverkets utgångspunkt är olycklig. En arbetsgivare som har behov av att snabbt få en anställd åter i tjänst kan välja att bekosta en privat vårdinsats. Sådan vård är inte subventionerad med offentliga medel, och eftersom värdet av förmånen ska bestämmas utifrån det marknadsmässiga priset drabbas den anställde av en mycket tuff förmånsbeskattning – långt över den patientavgift den anställde hade fått betala i offentlig vård. Det är inte rimligt. Arbetsgivare som har behov av att anställda får en snabb återgång i arbete och därför väljer att bekosta dyrare alternativ bör inte motarbetas, säger Richard Hellenius.

En praktisk svårighet vid bedömningen av om vård som erbjuds och betalas av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas eller inte är patientsekretessen. Skatteverkets ställningstagande har kritiserats för att inte ta tillräcklig hänsyn till den. Pia Blank Thörnroos hänvisar till skrivningarna i Skatteverkets ställningstagande.

– I vårt ställningstagande har vi skrivit att vi tolkar lagstiftningen så att psykologbesök är skattefria, oavsett orsak. Då behöver inte arbetsgivaren fråga den anställde vilken sorts behandling som utförs och behöver därmed inte bryta mot patientsekretessen, säger Pia Blank Thörnroos.

Richard Hellenius menar att det, trots Skatteverkets ställningstagande, finns flera frågor som behöver förtydligas av Skatteverket då lagstiftningen får direkta skattekonsekvenser för anställda och arbetsgivare. Inte minst om man beaktar risken för sanktioner i form av skattetillägg.

– Det är olyckligt att ställningstagandet är restriktivt och otydligt. Det handlar om lagstiftning som direkt berör ett mycket stort antal anställda och arbetsgivare. Den bristfälliga lagstiftningen har inte gjort uppgiften enkel, men Skatteverket har inte heller lyckats med att göra det lätt att göra rätt, säger Richard Hellenius.