Lidl: ”Vi måste skapa en tillåtande kultur kring återhämtning”

Förebyggande arbetsmiljöarbete och bättre dialog med myndigheterna krävs för att minska sjukfrånvaron, inte minst mot bakgrund av den ökande psykiska ohälsan. Under de 15 år Lidl har funnits i Sverige har man expanderat kraftigt och har nu 181 butiker och över 4 000 medarbetare. Verksamhetens olika delar, lagren, huvud- och –fastighetskontoren och butikerna, har olika typer av risker i arbetsmiljöerna. Lagerarbete innebär exempelvis arbete med truckar och butiksarbete kan vara mer utsatt för belastningsskador.

– Vi arbetar mycket med att förbättra säkerheten och ergonomin. Arbetsrotation som skapar variation mellan olika arbetsmoment är viktig. Vi lägger också stor vikt vid utbildning, det är inte bara att börja jobba, säger Ia Wallgren.

En trend som märkts på senare tid är att den psykiska ohälsan ökat, främst bland unga medarbetare. För Lidl, som har många unga anställda, är arbetet med att upptäcka och förebygga psykisk ohälsa prioriterat. En komplikation är att de bakomliggande orsakerna till psykisk ohälsa sällan är direkt relaterad till arbetsplatsen, utan till individens situation i stort.

Inom den här branschen är det många unga, kanske är detta deras första arbete och problem med den psykiska hälsan är det dessvärre många som haft innan de börjar arbeta.

Även om orsakerna till att medarbetare mår psykiskt dåligt är komplexa finns det mycket man som arbetsgivare kan göra för att förbättra det psykiska välbefinnandet.

– Vi måste vara uppmärksamma på tidiga signaler som ökad korttidsfrånvaro och inte vara rädda att fråga hur en medarbetare mår. Om vi ser oroande tecken så ska vi snabbt ringa upp och kolla läget, säger Ia Wallgren.

Inom Lidl fungerar arbetsplatsträffarna bra för att fånga upp olika ämnen och prata om vad man kan göra tillsammans för att skapa trivsel och engagemang. På träffarna kan medarbetarna tala med chefer och kollegor om arbetet, hur man arbetar, hur man är mot varandra och hur man mår. Arbetsplatsträffarna utvärderas och utvecklas varje år och upplevs som givande av de flesta medarbetare inom organisationen.

– Vår ambition är att återhämtning ska vara en naturlig och självklar del under en arbetsdag, oavsett om man jobbar i butik, på lager eller på kontor. Återhämtning kan vara att ta tre minuter för att reflektera över vad nästa arbetsuppgift ska vara eller hur den här arbetsuppgiften fungerade. Återhämtning kan vara att bara andas djupt i tre minuter. På arbetsmiljöutbildningen har vi ett pass om stress och återhämtning då det är oerhört viktigt område att ha kunskap i utifrån dagen samhälle och för att kunna hålla länge, säger Ia Wallgren.

När medarbetare sjukskrivs är det angeläget att de kommer tillbaka till jobbet så fort som möjligt. En förutsättning för en bra och snabb rehabiliteringsprocess är ett bra samarbete med Försäkringskassan.

– Försäkringskassans arbete är väldigt osynligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Ibland fungerar det och då ser vi hur det skulle kunna vara. Grundproblemet är antagligen inte handläggarna utan snarare organisationen. Handläggarna måste få tid att göra sitt jobb, som det är nu har vi svårt att få tag i handläggarna och ännu svårare att få till möten. Processen tar onödigt lång tid, anser Ia Wallgren.

– Tidigare hade större arbetsgivare särskilda handläggare på Försäkringskassan, det var ett bra system som vi skulle kunna återuppliva. Vi har som arbetsgivare ett mycket stort ansvar för rehabiliteringen men vi har få egna verktyg, utan är beroende av läkare och Försäkringskassan.

Ytterligare en svårighet är att man som arbetsgivare får in en hel del ofullständiga läkarintyg eller inte får ta del av vad som står i läkarintyget som sjukskrivningen grundar sig på.

– Tyvärr är läkarintygen ofta så innehållsfattiga att de inte ger någon vägledning i vårt rehabiliteringsarbete. Det räcker inte med att få reda på att patienten har ont, vi måste också förstå vad vi som arbetsgivare kan göra åt saken på arbetsplatsen. Bristande information försämrar våra förutsättningar att göra ett bra jobb med rehabiliteringen. Med ett nära samarbete med rehabiliteringskoordinatorer på företagshälsan går rehabiliteringsarbetet oftast lättare, där kan vi som arbetsgivare få stöd med att göra de rätta åtgärderna samt få till en bra dialog med medarbetaren. Rehabiliteringskoordinatorer anställda inom vården skulle kanske kunna rätta till mycket av de brister vi ser idag, när företagshälsa inte finns eller är nödvändig, menar Ia Wallgren.

Nyckeln till att minska sjukfrånvaron och skapa en bra arbetsplats är god kommunikation, inte bara mellan företaget och myndigheter, utan främst mellan medarbetarna på varje arbetsplats.

– Lidls arbetsmiljöarbete handlar jättemycket om att skapa engagemang och trivsel, säger Ia Wallgren.