Malmer Stenergard (M): Stärk det förebyggande arbetet mot ohälsa

– Moderaterna vill satsa på tidiga rehabiliteringsinsatser och vi vet sedan tidigare att tydliga tidsgränser minskar sjukfrånvaron. Vi anser att en bortre tidsgräns är alldeles nödvändig för en långsiktigt stabil sjukfrånvaro, säger Maria Malmer Stenergard.

Den bortre tidsgränsen slopades 2016 och Maria Malmer Stenergard pekar på att sedan dess har de långa sjukfallen ökat kraftigt. Samtidig gör Försäkringskassan ytterst få utredningar efter 2,5 års sjukskrivning.

– Det handlar om att stärka såväl arbetsgivarens som Försäkringskassans möjligheter att kunna ge stödet människor behöver för att komma tillbaka till arbetslivet. Fasta bedömningstidpunkter, avtrappning av ersättningsnivån och en tydlig bortre tidsgräns ger en mer förutsägbar och aktiv sjukskrivningsprocess. Det ökar medvetenheten om vikten av tidiga insatser för alla aktörer och skickar en signal till både alla inblandade att agera för att hitta en lösning, säger Maria Malmer Stenergard.

Maria Malmer Stenergard pekar på att tidiga insatser är effektiva. Inspektionen för socialförsäkringen har visat att tidiga rehabiliteringsinsatser, innan en sjukskrivning, har bättre förutsättningar att förhindra en framtida sjukfrånvaro än att öka återgången i arbete bland redan sjukskrivna. Moderaterna vill därför stärka möjligheterna att genomföra tidiga rehabiliteringsinsatser.

– En rimlig målsättning är att den som har ett jobb och är i behov av förebyggande insatser ska kunna påbörja dessa inom en månad. Lagstiftningen gällande landstingens ansvar att erbjuda förebyggande insatser för att motverka ohälsa bör skärpas, säger Maria Malmer Stenergard.

Brister i samverkan mellan Försäkringskassan, vården och arbetsgivarna är en fråga som Maria Malmer Stenergard vill prioritera. Stark kritik har också riktats mot Försäkringskassan från arbetsgivare för bristande kommunikation.

– De signaler jag får är att det idag inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. För att förhindra och förkorta sjukfrånvaron är det viktigt att samverkan startar tidigt och att informationsutbytet mellan aktörerna fungerar. Här lyfts det ofta fram att kommunikationen behöver förbättras för att tydliggöra de medicinska hindren och förutsättningarna för rehabiliteringen, säger Maria Malmer Stenergard.

Kritik från Försäkringskassan och arbetsgivare har också riktats mot läkarintygen som de menar inte innehåller tillräcklig information om medarbetares arbetsförmåga. Maria Malmer Stenergard vill att Försäkringskassan får ett uppdrag att ta fram kvalitetskrav på sjukintygen och hon vill också se att Försäkringskassan granskar osakliga skillnader i det försäkringsmedicinska beslutsstödet.

– Jag tror att vi kan tydliggöra att det är Försäkringskassan, inte läkaren, som beslutar om ersättning. Försäkringskassan bör därför kunna sätta upp kvalitetskrav för vårdgivare som skriver ut sjukintyg. Försäkringskassan bör få i uppdrag att via administrativa register löpande följa upp och granska sjukskrivningsmönstret hos olika vårdgivare. Osakliga skillnader och avvikelser från det försäkringsmedicinska beslutsstödet kan snabbt upptäckas och utredas. Vid upprepade anmärkningar och vid rent fusk skulle enskilda vårdgivare kunna förlora rätten till utfärdande av sjukintyg, anser Maria Malmer Stenergard.