Ny rapport: Osakliga skillnader i sjukskrivningar mellan kvinnor och män

Rapporten sätter för första gången siffror på att det finns osakliga skillnader mellan kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen.

– Flera regeringar har påtalat risken för att män och kvinnor bedöms olika i sjukskrivningsprocessen. Men osakliga skillnader är svåra att upptäcka eftersom man behöver information som inte finns i registerdata, så som läkarens bedömning av patientens arbetsförmåga. I denna studie kom vi dock över sådan information, säger Pathric Hägglund, projektledare för granskningen hos Riksrevisionen.

Den granskning som Riksrevisionen genomfört baseras på 60 000 patienter i Skåne åren 2010-2016. Majoriteten av patienterna i granskningen hade diagnostiserats med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Pathric Hägglund menar att det inte finns några tydliga förklaringar till att kvinnor sjukskrivs mer än män.

– Vi ser att kvinnor sjukskrivs mer trots att deras bedömda arbetsförmågan är densamma som männens, men vi har inga säkra förklaringar till varför det är så. Det kan vara så att kvinnor i genomsnitt är mer öppna för sjukskrivning än män, vi vet sen tidigare att kvinnor är mer benägna att söka vård i förebyggande syfte, säger Pathric Hägglund.

En svagare position på arbetsmarknaden kan göra det enklare att vara borta från jobbet. I rapporten refereras till forskning som visar att kvinnors sjukfrånvaro ökar i förhållande till mannens i samband med familjebildning.

Sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser har ökat, men Folkhälsomyndighetens undersökningar visar på en stabil trend för upplevd oro och ångest. Pathric Hägglund framhåller att det är unikt för Sverige är att sjuktalen fluktuerar kraftig över tid samtidigt som folkhälsan är stabil eller förbättras.

– Det är bevisligen fel att peka på ökade sjuktal och göra kopplingen att arbetsförmågan minskar och ohälsan ökar. Detta har studerats förut och det visar sig att sjuktalen varierar med förändringar i sjukförsäkringens regler och i tillämpningen av reglerna. Även normer kring sjukskrivning har betydelse för sjuktalen. På samma sätt beror inte kvinnors högre sjuktal på att de har sämre hälsa än män, menar Pathric Hägglund.

Läkarintygens kvalitet är av särskild betydelse för att minska osakliga skillnader. Vårdens bedömningar är centrala i sjukskrivningsprocessen och det som Försäkringskassan, arbetsgivaren och andra aktörer har att förhålla sig till. I sammanhanget understryker Pathric Hägglund särskilt att aktörerna i sjukskrivningsprocessen har tillgång till olika mycket information om individens arbetsförmåga, vilket är ett problem som behöver ägnas större uppmärksamhet.

Riksrevisionen ger några åtgärdsförslag som syftar till att göra tillämpningen av regelverket mer neutralt och vill att staten tillsätter en utredning för att se över bedömningen av arbetsförmåga.

– Problemet är komplext och kräver flera typer av åtgärder. En första är att Försäkringskassan ges ett uppdrag att bättre följa upp vårdgivares sjukintygsskrivande, något som inte görs i någon större omfattning idag. Vi föreslår också att en utredning tillsätts för att ge förslag på hur expertis bättre ska kunna involveras i bedömningen av arbetsförmågan, säger Pathric Hägglund.

Enligt rapporten är läkarens bedömning av arbetsförmågan vid psykiatriska diagnoser särskilt svår eftersom det saknas objektiva och mätbara data, varför bedömningarna i hög grad baseras på patienternas egna beskrivningar. Riksrevisionen vill därför se ett bättre användande av den försäkringsmedicinska expertis som finns och att incitamenten för att göra korrekt utformade och informativa läkarintyg säkerställs.

– Det är viktigt att läkare har tydliga incitament att utfärda korrekta läkarintyg. Intygen ska vara baserade på individens arbetsförmåga och inget annat. Kön ska inte vara avgörande utan arbetsförmåga på grund av sjukdom, understryker Pathric Hägglund.