Ny studie visar: Låg sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

– Privatanställda tjänstemän har förhållandevis låg sjukfrånvaro. Den absoluta majoriteten, 92 procent av alla i studien, har överhuvudtaget inte varit sjukskrivna i ett fall som blev mer än 14 dagar långt, säger Kristina Alexanderson.

I studien har ingått 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän i Sverige år 2012 och forskarna har tittat på hur många som var sjukskrivna i mer än 14 dagar eller som hade sjuk- eller aktivitetsersättning. Studien har tittat på sjukfrånvaro utifrån bland annat diagnoser, könsaspekter och branscher.

– En viktig slutsats i studien är att kvinnor hade högre risk att bli sjukskrivna, dvs större andel av kvinnorna än männen var sjukskrivna någon gång under året. Däremot hade inte de sjukskrivna kvinnorna längre sjukfrånvaro än de sjukskrivna männen. Om man relaterar antalet sjuskrivnings- och sjuk- och aktivitetsersättningsdagar till de personer som hade sjukskrivning – dvs inte till alla anställda – var könsskillnaderna betydligt mindre i alla diagnoser, säger Kristina Alexanderson.

Anställda inom näringsgrenen vård, omsorg och utbildning har, enligt studien, högst andel personer med sjukskrivning, med nära 14 procent för kvinnor och 7 procent för män. Studien visar också att psykiska diagnoser är den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen bland både kvinnor och män.

– Tidigare var rörelseorganens diagnoser den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen, och psykiska besvär var näst vanligast. Nu är det psykiska besvär den vanligaste sjukskrivingsdiagnosen – för både kvinnor och män. Det är en förändring som har skett det senaste decenniet, säger Kristina Alexanderson.

Kvinnor har, enligt studien, högre risk än män att sjukskrivas mer än 14 dagar oavsett bransch och yrke. Vad som är orsaken till kvinnors högre risk finns det lite forskning om och Kristina Alexanderson menar att det inte går att dra några slutsatser utifrån denna studie om orsaken.

– Vi har i denna första delstudie inte tittat på varför kvinnor, oavsett bransch och yrke, har en högre risk att sjukskrivas. Det vi såg är att det finns ett samband mellan utbildningsnivå och sjukskrivning, och att ensamstående män med hemmavarande barn har högre risk. Ålder är en annan central faktor, och vi fann bl.a. att personer över 65 år hade en lägre risk, särskilt bland kvinnor. Fördjupade studier behövs för att få kunskap om detta och om förändringar över tid, säger hon.

Kristina Alexandersson menar att frågan om människor är friska eller sjuka är fel ställd. De flesta personer, särskilt i högre åldrar har olika diagnoser, men är inte alls sjukskrivna, eftersom sjukdomen inte påverkar deras arbetsförmåga. En viktig fråga för framtiden, menar hon, är att studera sjukfrånvaro bland äldre nu när fler och fler arbetar långt efter 65-årsdagen.

– Jag tycker det är viktigt att se att sjukfrånvarodata inte är ett mått på sjuklighet utan ett mått på sociala konsekvenser av sjukdom eller skada, i termer av nedsatt arbetsförmåga, i förhållande till kraven på arbetet. På jobbet ska man fungera med de olika funktionsnedsättningar man har.

En annan fråga som inte ingår i den här studien men som Kristina Alexanderson lyfter är eventuella ”biverkningar” av att vara sjukskriven. Hon menar att det är ett outforskat område idag, inte minst när det gäller psykiska diagnoser.

– Sjukskrivning är en vanlig ordination i sjukvården så är det viktigt att få kunskap om eventuella ”biverkningar” av att vara sjukskriven. Detta finns det synnerligen lite forskning om, i förhållande till hur vanlig sjukskrivning är. De få studier som är gjorda visar att sjukdom kan öka, att livsstil, kontakter, karriärmöjligheter, etc kan påverkas negativt. Både personen som är sjuk, läkaren och arbetsgivaren behöver mer kunskap om för- och nackdelar med att vara sjukskriven och om hur – för naturligtvis behöver personer vara sjukskrivna ibland. Hur eventuella biverkningar då kan upptäckas och förebyggas behöver vi kunskap om, säger Kristina Alexanderson.

Läs rapporten Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän