Svårt beräkna kostnaderna för höjd pensionsålder

– Jag är väldigt glad att så stor del av den svenska arbetsmarknaden är med i avsiktsförklaringen. Arbetsmarknadens parter och politiken måste ta ett gemensamt ansvar för hållbara pensioner i framtiden. I grunden är det glädjande att vi lever allt längre, men det ställer krav på pensionssystemet.

Den reella pensionsåldern har höjts kraftigt de senaste åren – från 58 till 64 år – men trots denna positiva utveckling tycker Annika Strandhäll att det behövs politiska beslut för en högre pensionsålder.

– Vi kan konstatera att pensionsåldern inte har ökat i paritet med ökningen av medellivslängden. Vi har en accelererande medellivslängdsökning och ett allt senare inträde på arbetsmarknaden. Det är viktigt att vi har en pensionsålder som kan ta höjd för det på sikt.

– Samtidigt är arbetslivet tudelat. Majoriteten lägger fler friska år till livet, men det finns också en grupp som lämnar arbetsmarknaden i förtid på grund av ohälsa. Där behöver vi göra mer och jag uppfattar en bred samsyn för åtgärder på arbetsmiljöområdet, möjlighet till omställning och kompetensväxling för att fler ska kunna vara med på den friska resan.

Idag är det nära en femtedel av alla som går i pension som inte arbetar utan finns i något av de kringliggande systemen, som a-kassa eller sjukförsäkring och förtidspension. Annika Strandhäll delar inte Svenskt Näringslivs oro att ett beslut om en förlängning av de kringliggande systemen kan innebära kraftigt ökade kostnader för bland annat sjukförsäkringen.

– Man kan fundera på kostnaden. Den kommer bara om vi inte lyckas åstadkomma en normförskjutning mot ett längre arbetsliv. Samtidigt innebär en högre pension ökad konsumtion och högre skatteintäkter. Vi kan konstatera att det är svårt att räkna på kostnaderna och vi kommer att titta på detta i det fortsatta arbetet i pensionsgruppen.

– Jag tycker det är ganska självklart och naturligt att de kringliggande systemen följer med en höjning av pensionsåldern. Det viktiga att åstadkomma är att alla system pekar på en högre pensionsålder. Där är inte minst socialförsäkringssystemet viktigt.

I avsiktsförklaringen diskuteras också tjänstepensionerna, som arbetsmarknadens parter tecknar för sina anställda, och tjänstepensionerna är med i det fortsatta arbetet i pensionsgruppen.

– Att man kan plocka ut tjänstepensionen från 55 års ålder är en tydlig normgivare som pekar i helt fel riktning. Det är parternas ansvar men vi i politiken har en skyldighet att peka på vad vi tycker är problematiskt och vi har samtalat mycket om reglerna för det tidiga uttaget för tjänstepensionerna, säger Annika Strandhäll.

En av de som ska fortsätta att diskutera formerna för ett längre arbetsliv är Lars Arne Staxäng, moderat riksdagsledamot och ledamot i pensionsgruppen. Han tycker att Göran Hägglund och Göran Johnson har gjort ett bra arbete med avsiktsförklaringen och han menar att reformen är viktig för ökade pensioner och fler arbetade timmar i framtiden. Lars Arne Staxäng ser utmaningar i kostnaderna som förslaget för med sig. Han ger dock företagarna ett löfte.

– Det finns en risk att kostnaderna för sjukförsäkringen ökar på kort sikt om systemen förlängs. De får inte finansieras genom en höjning av arbetsgivaravgiften. Kostnaderna får inte drabba företagen. Det finns också stora intäkter när vi jobbar längre men det här är en fråga som måste diskuteras i pensionsgruppen, säger Lars-Arne Staxäng.

Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, utgår från att pensionsarbetsgruppen går till botten med förslagets kostnader och dess finansiering.

– Målet med reformen är att stärka pensionssystemet genom att öka antalet arbetade timmar. Att förlänga förtidspensionerna med flera år ger inte fler arbetade timmar, utan innebär istället miljardkostnader. Med det här förslaget har man inte nått ända fram.