Lösningen: Här är förslaget som kan stoppa skenande sjuklöner

– Vi tycker det är en brist att regeringen inte har tagit till sig kritiken från remissinstanserna och heller inte ens verkar överväga alternativ till att avskaffa en så viktig ersättning. För att undvika det här drastiska avskaffandet som regeringen föreslår vill vi vara konstruktiva och lämna ett förslag på hur förmånen kan utvecklas, säger Catharina Bäck, försäkringsexpert.

Svenskt Näringsliv helst skulle se att ersättningens upplägg lämnades oförändrad men att åtgärder vidtogs för att minska risken för felaktiga utbetalningar. Om regeringen ändå vill dra ner på kostnaden för skyddet presenterar Svenskt Näringsliv förslag till justeringar i regelverket som fortfarande skyddar de minsta företagen.

– Vårt förslag går ut på att i stort sett ha skyddet kvar för de minsta företagen men till en lägre kostnad för staten. Samtidigt kombineras det med insatser för att minska risken för felaktiga utbetalningar, utan att företagens uppgiftslämnarbörda blir tyngre.

Även om det i remissunderlaget lyfts fram att felaktiga utbetalningar och incitament för arbetsgivarna är skälen till att avskaffa stödet så har socialförsäkringsminister Anna Tenje låtit förstå att det främst handlar om budgetbesparingar.

– Är det skarpa besparingskrav som regeringen är ute efter vill vi visa att det finns alternativ, säger hon.

Fokus på de minsta

Ett av de föreslagna alternativen är att höja gränsvärdet för när ersättningen kan betalas, men med samma gradering som tidigare. På så sätt skulle de minsta arbetsgivarna, som idag, ha det högsta skyddet.

– Vårt förslag att i viss mån höja självrisken för arbetsgivarna skulle kunna vara ett alternativ till att helt avskaffa ersättningen. På så vis behålls fokuset på att ha det högsta skyddet för de minsta företagen som är särskilt sårbara, säger Catharina Bäck.

Ett annat alternativ är att sänka ersättningstaket som i dagsläget är 250 000 per år och arbetsgivare. En sänkning skulle visserligen drabba de största arbetsgivarna som lättare når det taket, men så höga sjuklönekostnader kommer aldrig en liten arbetsgivare ha, konstaterar hon.

Svenskt Näringsliv presenterar även förslag på åtgärder som kan minska risken för felaktiga utbetalningar.

– Ersättningar ska självklart inte betalas ut felaktigt. Pengarna ska gå till det som de är avsedda för, och inget annat. Där har både Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringen pekat på olika insatser, framför allt att förbättra kontrollverksamheten, säger Catharina Bäck.

Tätare avstämningar efterfrågas

Svenskt Näringsliv efterfrågar också förenklad kommunikation inför beslut om ersättning. I stället för att få stödet utbetalt årsvis i efterskott föreslås tätare avstämningar och beslut om sjuklönekostnaderna mellan Försäkringskassan och arbetsgivarna för att förbättra kommunikationen och minska risken för slarvfel och felaktiga utbetalningar.

– För små arbetsgivare är det inte alltid så lätt att svara på frågor från Försäkringskassan om sjuklöner som betalats för över ett år sedan, och då blir det lätt att de låter bli att svara och får avslag även om de hade rätt till ersättning.

Innan 2015 var ansökningsförfarande för ersättning av höga sjuklönekostnader omständligt och krångligt. Det fick till följd att många små företag aldrig ansökte även om de hade rätt till ersättning, enligt Catharina Bäck.

– Småföretag mäktar inte med för mycket krångel. På så sätt är dagens system bra. Fyller arbetsgivaren i sjuklönekostnaderna i arbetsgivardeklarationen betalas ersättningen ut. Därmed får de minsta företagen verkligen ersättning för sina höga sjuklönekostnader. Det blir ett reellt skydd mot höga sjuklönekostnader.