Svidande kritik mot förenklade läkarintyg

Försäkringskassan beslutade 2015 att införa förenklade läkarintyg för sjukskrivningar kortare än 60 dagar. Efter hård kritik mot de förenklade intygen, bland annat från Försäkringskassans egen rättsavdelning, beslutade myndigheten i april 2016 att stoppa den vidare utrullningen av de förenklade läkarintygen.

Trots kritiken och trots att den fortsatta utrullningen av de förenklade intygen är stoppad, används fortfarande de enkla läkarintygen i de landsting som infört dem.

– Vi var minst sagt förvånade över att Försäkringskassan valde att införa de förenklade läkarintygen, trots riskerna och den kraftiga kritiken från alla arbetsgivarföreträdare. Vi är visserligen lättade över att den nya ledningen avbrutit utrullningen av dessa intyg, men är bekymrade över att intygen fortfarande används. De är så innehållsfattiga att våra medlemmar har svårt att bedöma om medarbetarens arbetsförmåga överhuvudtaget är nedsatt, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

Enligt rapporten från ISF fanns stora brister vid införandet av de enkla intygen. Läkarna använder förenklade intyg även i fall de inte är avsedda för. Handläggare på Försäkringskassan har vittnat om att de inte vågar ifrågasätta eller begära kompletteringar av bristfälliga intyg. Uppföljningen har inte heller fungerat och den tidigare ledningen tonade ner uppenbara problem. ISF slutsats är att resultatet blev minskad kontroll och en minskande andel avslag på sjukpenningen där de förenklade intygen införts.

Markus Larsson, utredare på ISF och en av författarna till rapporten, tycker att det finns viktiga slutsatser att dra av misslyckadet av de förenklade intygen.

– Informationen till handläggarna tolkades olika, vilket ledde till att intyg godtogs i fel typ av ärenden. Det saknades riskanalyser för vad som kunde gå fel – vilket gjorde att ledningen inte var förberedd. Detta gjorde att det inte fungerade som det var tänkt.

Vid tidpunkten för införandet av de enkla intygen var Försäkringskassans övergripande mål ”kundernas förtroende för Försäkringskassan ska öka”. Rapportförfattarna pekar på riskerna med ett alltför ensidigt fokus på detta mål, eftersom det verkade leda till mindre strikta bedömningar – vilket kan vara orsaken till att sjuktalen ökade under perioden.

– Det finns en risk att tappa försäkringen om fokus ska vara en nöjd kund, säger Markus Larsson.

Trots att det fanns olika tolkningar mellan Försäkringskassans rättsavdelning och projektledarna om tillämpningen av de förenklade intygen beslutade Försäkringskassan att rulla ut projektet i hela landet. Den snabba processen tror Markus Larsson bidrog till de många misstagen.

– Det var ett alltför snabbt införande av beslutet. Man hade olika uppfattning om vad som var ett enkelt ärende. Man lyssnade inte tillräckligt på hur handläggarna uppfattade de nya instruktionerna. Dessutom uppfattade handläggarna att de inte fick ifrågasätta intygen. Även bristerna i uppföljningen gjorde att misstagen inte rättades till under tiden, säger Markus Larsson.

Catharina Bäck pekar på att granskningen visar att farhågorna om de förenklade läkarintygen besannades:

– Rapporten belyser de problem vi pekade på redan innan införandet. Rapporten är sorglig läsning för den som värnar om sjukförsäkringen och rätten till ersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Det är hög tid att Försäkringskassan nu avbryter och helt stoppar användandet av dessa anorektiska läkarintyg.