I Sverige råder stor arbetskraftsbrist – företagen får allt svårare att hitta kompetent personal. Den offentliga sektorns framtida finansiering ställer också stora krav på mängden arbetade timmar. Samtidigt vet vi att ungdomar, särskilt de med svag utbildningsbakgrund, har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Gruppen unga i åldern 15 – 29 arbetar färre timmar än äldre grupper. Till del är detta förstås naturligt men det förklaras också av att många unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Att kunna sänka den genomsnittliga etableringsåldern för unga skulle ha väsentliga makroekonomiska effekter. En simulering visar att BNP skulle öka med 23 miljarder och att de offentliga finanserna skulle förbättras med 9 miljarder.
För att få en bild av hur ungas etablering skulle kunna underlättas krävs en analys av hur situationen ser ut i detalj och vad forskning och beprövad erfarenhet har att säga. I rapporten ”En analys av ungas etablering på arbetsmarknaden” görs en omfattande empirisk genomgång av ungas situation på arbetsmarknaden utifrån mängden arbetade timmar. Jämförelser görs internationellt, historiskt och med andra åldersgrupper. Rapporten innefattar också en gedigen genomgång av arbetsmarknadsteori.