NYHET15 maj 2019

Generaldirektörens uttalande väcker frågor

I ett inlägg i sociala medier hävdade generaldirektören för pensionsmyndigheten att det är en myt att Sverige har en hög inträdesålder på arbetsmarknaden och menar att situationen istället är den omvända. Det stämmer inte. Uttalandet är baserat på märkligt definierade mått i en rapport som väcker fler frågor än den ger svar.

Nästan var fjärde anställning är fortfarande deltid vid 29 års ålder, skriver debattörerna.

En senarelagd etablering på arbetsmarknaden får stora konsekvenser för alla inblandade. Kostnader för samhället uppstår i form av att skatteintäkter uteblir. För individen består kostnaden av uteblivna inkomster under en period och i slutänden en lägre pension. Vid vilken ålder ungas etablering på arbetsmarknaden sker är därför en fråga som är väl värd att följa upp och analysera.

Ett mått som brukar användas för att beskriva hur inträdet på arbetsmarknaden bland unga ser ut är etableringsåldern. Den inträffar när 75 procent av en kull har etablerat sig på arbetsmarknaden. Beroende på datakälla och mätmetod skiljer sig denna lite men de flesta som pratar om etableringsåldern utgår från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Enligt den var etableringsåldern 21 år för män och 20 år för kvinnor 1990. Under 2000-talet har den sedan pendlat mellan 26 och 29 år för män respektive 29 och 32 år för kvinnor. Mellan 2010 och 2015 har den legat konstant på 29 år för att sjunka till 28 år 2016.

I veckan publicerade pensionsmyndigheten en rapport om medelpensioneringsålder, utträde mm i vilken de hävdar att inträdesåldern har varit tämligen konstant sedan slutet på 1990-talet. Generaldirektören för pensionsmyndigheten gick i samband med detta ut på Twitter och hävdade att det är en myt att Sverige har en hög inträdesålder på arbetsmarknaden och menar att situationen istället är den omvända.

Pensionsmyndigheten använder sig dock av begreppet inträdesålder, vilken de menar försöker fånga den ålder då individer i genomsnitt börjar arbeta och tjäna in till pensionssystemet. De redovisar sedan tre olika varianter på måttet där skillnaden främst ligger i vad man inträder i, alltså vad de menar med att börja jobba. De tre måtten är inträdesålder i arbetskraften (22,4 år), inträdesålder i lönearbete (26,4 år) och inträdesålder i pensionsintjänande (20,2 år).

Det här är lite lurigt. I arbetskraften ingår nämligen både sysselsatta och arbetslösa, givet att de har sökt arbete. Även föräldraledig eller sjukskriven person räknas med i arbetskraften om han eller hon har en bakomliggande anställning. I lönearbete ingår de personer som hade rena löneinkomster om minst 128 000 kronor under 2018. I pensionsrättsintjänande ingår de individer som har pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp kan exempelvis tjänas in vid studier och för barnår. I rapporten görs dessutom en internationell jämförelse i vilken de sätter villkoret för förvärvsarbete till en timme per vecka.

Cirka 60 procent av Sveriges totala skatteintäkter kommer från skatt på arbete, främst inkomstskatt och arbetsgivaravgift. Förvärvsarbete har således en stor betydelse för att vi ska kunna upprätthålla vår välfärd, vilket pensionsmyndigheten också konstaterar i rapporten. Ur det perspektivet är inträdesålder i lönearbete den enda intressanta, om intressant alls. Kriterierna för denna definition är mycket lågt ställda och bygger på att individen ska en årsinkomst på minst 128 000 kronor, alltså knappt 10 700 kronor i månaden. Sett ur det perspektivet får man ändå påstå att inträdesåldern i lönearbete, som då är 26,4 år, är högt.

Att kommunicera inträdesåldern så som pensionsmyndigheten gjort är missvisande. Vi har ett alltjämt ökat tryck på de offentliga finanserna och pensionsmyndigheten är väl medvetna om att vi måste förlänga och utöka arbetslivet genom att fler ska jobba och att fler ska jobba fler timmar. Skillnaden på fyra år mellan inträdesåldern i arbetskraften och inträdesåldern i lönearbete förklaras av myndigheten bero på till exempel studieår emellan. Men det är år som innebär uteblivna inkomster under en period och i slutänden kanske en lägre pension.

Dessutom sker inträdet på arbetsmarknaden ofta i form av deltid även om heltid blir vanligare ju äldre personen blir. Nästan var fjärde anställning är fortfarande deltid vid 29 års ålder. Vid 26 års ålder är 70 procent av ungdomarnas huvudsakliga verksamhet arbete. Svenskt Näringsliv har tidigare visat att om personer med minst tre års högskoleutbildning hade etablerat sig på arbetsmarknaden två år tidigare skulle det leda till 94 miljoner fler arbetade timmar. Det motsvarar en ökning av BNP med 52 miljarder kronor och att de offentliga finanserna skulle stärkas med 21 miljarder kronor det året.

För en person med tre års högskoleutbildning skulle två års tidigare etablering öka livsinkomsten med 520 600 kronor. Pensionen för samma person skulle öka med 1 300 kronor per månad. Pensionen är förvisso en fråga om ålder både in och ut på arbetsmarknaden men den är helt avhängig antalet arbetade timmar och det är det diskussionen måste handla om framöver om vi inte ska landa fel.

ArbetsmarknadsinträdetArbetsmarknad
Skriven avTamara ThornquistMikaela Almerud
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist