Generaldirektörens uttalande väcker frågor

NYHET Publicerad

DEBATT I ett inlägg i sociala medier hävdade generaldirektören för pensionsmyndigheten att det är en myt att Sverige har en hög inträdesålder på arbetsmarknaden och menar att situationen istället är den omvända. Det stämmer inte. Uttalandet är baserat på märkligt definierade mått i en rapport som väcker fler frågor än den ger svar.

Arbetsmarknad

Nästan var fjärde anställning är fortfarande deltid vid 29 års ålder, skriver debattörerna.

En senarelagd etablering på arbetsmarknaden får stora konsekvenser för alla inblandade. Kostnader för samhället uppstår i form av att skatteintäkter uteblir. För individen består kostnaden av uteblivna inkomster under en period och i slutänden en lägre pension. Vid vilken ålder ungas etablering på arbetsmarknaden sker är därför en fråga som är väl värd att följa upp och analysera. 

Ett mått som brukar användas för att beskriva hur inträdet på arbetsmarknaden bland unga ser ut är etableringsåldern. Den inträffar när 75 procent av en kull har etablerat sig på arbetsmarknaden. Beroende på datakälla och mätmetod skiljer sig denna lite men de flesta som pratar om etableringsåldern utgår från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Enligt den var etableringsåldern 21 år för män och 20 år för kvinnor 1990. Under 2000-talet har den sedan pendlat mellan 26 och 29 år för män respektive 29 och 32 år för kvinnor. Mellan 2010 och 2015 har den legat konstant på 29 år för att sjunka till 28 år 2016.

I veckan publicerade pensionsmyndigheten en rapport om medelpensioneringsålder, utträde mm i vilken de hävdar att inträdesåldern har varit tämligen konstant sedan slutet på 1990-talet. Generaldirektören för pensionsmyndigheten gick i samband med detta ut på Twitter och hävdade att det är en myt att Sverige har en hög inträdesålder på arbetsmarknaden och menar att situationen istället är den omvända.

Pensionsmyndigheten använder sig dock av begreppet inträdesålder, vilken de menar försöker fånga den ålder då individer i genomsnitt börjar arbeta och tjäna in till pensionssystemet. De redovisar sedan tre olika varianter på måttet där skillnaden främst ligger i vad man inträder i, alltså vad de menar med att börja jobba. De tre måtten är inträdesålder i arbetskraften (22,4 år), inträdesålder i lönearbete (26,4 år) och inträdesålder i pensionsintjänande (20,2 år).

Det här är lite lurigt. I arbetskraften ingår nämligen både sysselsatta och arbetslösa, givet att de har sökt arbete. Även föräldraledig eller sjukskriven person räknas med i arbetskraften om han eller hon har en bakomliggande anställning. I lönearbete ingår de personer som hade rena löneinkomster om minst 128 000 kronor under 2018. I pensionsrättsintjänande ingår de individer som har pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp kan exempelvis tjänas in vid studier och för barnår. I rapporten görs dessutom en internationell jämförelse i vilken de sätter villkoret för förvärvsarbete till en timme per vecka.

Cirka 60 procent av Sveriges totala skatteintäkter kommer från skatt på arbete, främst inkomstskatt och arbetsgivaravgift. Förvärvsarbete har således en stor betydelse för att vi ska kunna upprätthålla vår välfärd, vilket pensionsmyndigheten också konstaterar i rapporten. Ur det perspektivet är inträdesålder i lönearbete den enda intressanta, om intressant alls. Kriterierna för denna definition är mycket lågt ställda och bygger på att individen ska en årsinkomst på minst 128 000 kronor, alltså knappt 10 700 kronor i månaden. Sett ur det perspektivet får man ändå påstå att inträdesåldern i lönearbete, som då är 26,4 år, är högt.

Att kommunicera inträdesåldern så som pensionsmyndigheten gjort är missvisande. Vi har ett alltjämt ökat tryck på de offentliga finanserna och pensionsmyndigheten är väl medvetna om att vi måste förlänga och utöka arbetslivet genom att fler ska jobba och att fler ska jobba fler timmar. Skillnaden på fyra år mellan inträdesåldern i arbetskraften och inträdesåldern i lönearbete förklaras av myndigheten bero på till exempel studieår emellan. Men det är år som innebär uteblivna inkomster under en period och i slutänden kanske en lägre pension.

Dessutom sker inträdet på arbetsmarknaden ofta i form av deltid även om heltid blir vanligare ju äldre personen blir. Nästan var fjärde anställning är fortfarande deltid vid 29 års ålder. Vid 26 års ålder är 70 procent av ungdomarnas huvudsakliga verksamhet arbete. Svenskt Näringsliv har tidigare visat att om personer med minst tre års högskoleutbildning hade etablerat sig på arbetsmarknaden två år tidigare skulle det leda till 94 miljoner fler arbetade timmar. Det motsvarar en ökning av BNP med 52 miljarder kronor och att de offentliga finanserna skulle stärkas med 21 miljarder kronor det året.

För en person med tre års högskoleutbildning skulle två års tidigare etablering öka livsinkomsten med 520 600 kronor. Pensionen för samma person skulle öka med 1 300 kronor per månad. Pensionen är förvisso en fråga om ålder både in och ut på arbetsmarknaden men den är helt avhängig antalet arbetade timmar och det är det diskussionen måste handla om framöver om vi inte ska landa fel.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Pensionsmyndighetens utspel förvillar

DEBATT Pensionsmyndighetens utspel om inträdesåldrar förvillar mer än det folkbildar, skriver Mattias Munter, Skandia, Mikaela Almerud och Tamara Sobolevskaia, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bjuder in internationella AF-experter

ARBETSMARKNAD Tre av världens ledande experter på privata arbetsförmedlingstjänster ger sin syn på Arbetsförmedlingens reformering vid ett seminarium i Näringslivet Hus på måndag.
NYHET Publicerad:

Generaldirektörens uttalande väcker frågor

DEBATT I ett inlägg i sociala medier hävdade generaldirektören för pensionsmyndigheten att det är en myt att Sverige har en hög inträdesålder på arbetsmarknaden och menar att situationen istället är den omvända. Det stämmer inte. Uttalandet är baserat på märkligt definierade mått i en rapport som väcker fler frågor än den ger svar, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert och Tamara Sobolevskaia, nationalekonom.
NYHET Publicerad:

EU-direktiv gör svensk arbetsrätt mer komplicerad

DEN SVENSKA MODELLEN EU har antagit ett direktiv som reglerar arbetet inom EU. ”Det är ett olyckligt direktiv som rimmar illa med den svenska kollektivavtalsmodellen, där parterna har huvudansvaret för att sätta villkoren på arbetsmarknaden”, säger arbetsrättsjurist Niklas Beckman.
NYHET Publicerad:

Parterna kämpar för svenska modellen

DEBATT Fack och arbetsgivare styr arbetsmarknaden i Sverige, inte politiker. Samtidigt kommer lagstiftningsinitiativen från EU allt tätare. För att värna vår svenska kollektivavtalsmodell har vi bildat Arbetsmarknadens EU-råd, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
NYHET Publicerad:

Regeringen misslyckas med jobblöfte

ARBETSLÖSHET Regeringen har misslyckats med att uppfylla sitt stora vallöfte från 2014 – att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Istället halkar vi efter de andra EU-länderna. Orsaken är framförallt höga trösklar till arbetsmarknaden, menar John Hassler, professor i ekonomi vid Stockholms Universitet.
NYHET Publicerad:

Största förvaltningsreformen i modern tid

ARBETSMARKNAD Svenskt Näringsliv vill kapa anslagen till myndigheten med 15-20 miljarder kronor. Det framkom på ett seminarium där Arbetsförmedlingens framtida roll diskuterades."Det är den största förvaltningsreformen i modern tid", sa Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nya EU-regler skapar stor osäkerhet hos företagen

UTSTATIONERING EU-länderna har kommit överrens om nya, hårdare regler för utstationering av arbetskraft inom EU. Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, menar att regeländringarna innebär att Europa går mot mindre öppenhet och ökad protektionism.
NYHET Publicerad:

EU går mot ökad protektionism

KOMMENTAR EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd har kommit fram till en preliminär uppgörelse kring det så kallade utstationeringsdirektivet. De närmare detaljerna i uppgörelsen är inte kända ännu, men ska bland annat inkludera en maximal längd för utstationering om 12 månader med möjlig förlängning på sex månader. Vidare återupprepas slagordet lika lön för lika arbete på samma arbetsplats av både svenska och europeiska politiker.
NYHET Publicerad:

EU äventyrar den svenska modellen

KOMMENTAR Det blir tyvärr allt mer tydligt att EU-kommissionen strävar efter en breddad maktbas och att det innebär en allt mindre respekt för de olika nationella arbetsmarknadssystemen som finns inom EU, skriver Niklas Beckman, arbetsrättsjurist.
NYHET Publicerad:

Nya pensionsförslaget försvårar för äldre

PENSION Pensionsgruppens förslag om att ge anställda rätt att jobba till 69 års ålder får kritik. ”Det är ytterst angeläget att vi arbetar högre upp i åldrarna, men reformer av pensionssystemet måste göras på rätt sätt, annars blir resultatet det motsatta”, säger Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Skärpt utstationeringsdirektiv steg i fel riktning

KOMMENTAR EU:s arbetsmarknadsministrar har enats om striktare regler i utstationeringsdirektivet. För de företag som vill verka på EU:s inre tjänstemarknad är det olyckliga ändringar, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman.
NYHET Publicerad:

Ny utstationeringslag ett stort steg bakåt

ARBETSMARKNAD En riksdagsmajoritet river upp Lex Laval och kör samtidigt över en rad tunga remissinstanser. ”Ett stort steg bakåt”, säger arbetsrättsjurist Niklas Beckman.
NYHET Publicerad:

Fackligt inflytande pressar utländska företag

ARBETSMARKNAD Regeringen river upp Lex Laval. Svenskt Näringsliv ser det som ett protektionistiskt förslag som försvårar för utländska företag att göra affärer när fackens makt ökar. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman befarar att företag som följer kollektivavtal riskerar att utsättas för stridsåtgärder.
NYHET Publicerad:

Australisk förebild gör Af effektivare

ARBETSMARKNAD Svenskt Näringsliv tittar närmare på Arbetsförmedlingens rating-system i en ny rapport. Slutsatsen är att systemet fungerar bra men att det krävs förbättringar som mer lättillgänglig information och snabbare registrering.
NYHET Publicerad:

LO stänger dörren för nyanlända

JOBBEN Det blir inga fortsatta samtal mellan Svenskt Näringsliv och LO om att öka möjligheten att ge lågutbildade arbete. "LO-ledningen stänger dörren för effektiva åtgärder som kan bidra till att hjälpa fler nyanlända in på arbetsmarknaden. Det är djupt beklagligt och ett misslyckande för den svenska modellen", säger Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Praktikplatser fryser inne

INTEGRATION Vårdkoncernen Ambea tvingas avbryta ett praktikprojekt för asylsökande när regeringen fördelar om ansvaret.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen får bottenbetyg av företagen

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen hamnar återigen i skottgluggen. Denna gång är det medlemsföretagen i Svenskt Näringsliv som vädrar sina åsikter. Mer än vartannat företag ger myndigheten underkänt i en nedslående enkät.
NYHET Publicerad:

Fel väg till längre arbetsliv

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv säger nej till den lista på åtgärder som föreslås för att göra det möjligt för fler människor att arbeta längre, som presenterades på måndagen. Ett av skälen är att höjd pensionsålder ska diskuteras mellan arbetsgivare och medarbetare, inte bestämmas via lagstiftning, skriver vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Bra med matchningsanställningar men behovet av fler enkla jobb kvarstår

KOMMENTAR Näringsminister Mikael Damberg signalerar ett intresse för förslaget om matchningsanställningar. Det är positivt att regeringen undersöker nya vägar till arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Om förslaget lyfter hänger till stor del på genomförandet. Samtidigt behövs mer genomgripande reformer sjösättas för fler enkla jobb, anser arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton.