Sänkt skatt gav fler företag i Schweiz

De senaste årens stora sänkningar av inkomst- och bolagsskatten i den lilla kantonen Obwalden, i mellersta Schweiz, är ett tydligt exempel på den inhemska, regionalt drivna, skattekonkurrensen som präglar det schweiziska skattesystemet. I Schweiz är, något förenklat, beskattningen uppdelad på en federal respektive en lokal nivå. Den federala inkomstskatten är progressiv i den bemärkelse att den har nio olika skattesatser, med en högsta nivå om 13,2 procent. Inkomster som understiger 25 000 schweizerfranc (drygt 140 000 kronor) är skattefria. Samtidigt finns dock en betydande variation i skattesatser mellan såväl de 26 olika kantonerna som mellan de nästan 3000 kommunerna.

Fram till för bara några år sedan såg läget dystert ut för Obwalden, med dess cirka 34 000 invånare. Befolkningstillväxten hade stagnerat och goda skattebetalare hade påbörjat en successiv utflyttning till närbelägna kantoner med lägre skattenivåer. För att råda bot på situationen iscensatte därför chefen för skatteförvaltningen i Obwalden, Branko Balaban, en stor skattereform vid årsskiftet 2005/2006. I folkomröstningarnas förlovade land hade förslaget givetvis först testats på demokratisk väg, vilket hade resulterat i att 86 procent röstade för reformen.

Bolagsskatten i Obwalden, som tidigare hade varierat mellan 16 och 19 procent, sänktes till 6,6 procent. Kombinerat med den federala bolagsskatten innebar detta en total effektiv bolagsskatt på 13,1 procent, vilket är lägre än i samtliga EU-länder förutom Irland (12,5 procent), Cypern (10 procent) och Bulgarien (10 procent). Samtidigt infördes en regressiv inkomstskatt på mellan 1-8 procent för privatpersoner i kantonen. Den lägsta skattesatsen gällde därmed för dem som hade högst inkomster, närmare bestämt överstigande 300 000 schweizerfranc, cirka 1 700 000 SEK, om året.

Redan under de första tolv månaderna efter skattesänkningarna kunde rejäla effekter skönjas. Antalet registrerade företag hade ökat med 17 procent. Befolkningen hade vuxit med 1,5 procent, jämfört med det schweiziska genomsnittet på 0,9 procent. Arbetslösheten i kantonen var nu lägst i hela Schweiz. Och skatteintäkterna, som initialt hade beräknats minska med drygt 20 miljoner schweizerfranc, hade enbart minskat med 10 miljoner.

Det regressiva inslaget i systemet stötte emellertid på kritik på federal nivå, vilket ledde till en prövning i den federala domstolen i Lausanne i juni 2007. Domstolen meddelade att Obwaldens skattesystem stred mot den schweiziska konstitutionen.

Branko Balaban satte sig kvickt ned tillsammans med politiker och förvaltare i Obwalden för att konstruera ett nytt skattesystem, utan regressiva inslag. Det nya förslaget innebar en sänkning av bolagsskatten till 6,0 procent, vilket innebar en total effektiv skattesats om 12,5 procent. Inkomstskatten för privatpersoner föreslogs bli platt på 1,8 procent, med de första 10 000 schweizerfrancen (nästan 58 000 kronor) undantagna från beskattning. Då den högsta federala inkomstskatten uppgår till 13,2 procent skulle detta innebära att ingen invånare i Obwalden behövde betala mer än 15 procent i inkomstskatt. Och människor med en inkomst på 140 000 kronor, och som därmed är befriade från federal skatt, skulle alltså enbart betala 1,8 procent i skatt.

Förslaget testades naturligtvis i en folkomröstning, den 16 december 2007 – en rungande majoritet, 90,7 procent, godkände förändringen. De nya skattesatserna gäller från och med den 1 januari 2008 och Schweiz har därmed fått sin första kanton med platt skatt, åtminstone om man bortser från den progressiva federala skatten.