Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

Ur ett svenskt perspektiv är det framförallt direktivet för förnybar energi som har varit föremål för oro och debatt inför att EU ska stifta nya lagar på energiområdet. Bland annat ska direktivet fastslå regler för vilken bioenergi som ska anses vara hållbar, en mycket viktig fråga ur ett svenskt perspektiv.

I Sverige, som har antagit världens mest ambitiösa klimatmål i transportsektorn om att minska utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, kommer biodrivmedel att behövas. Därför skulle det bli mycket problematiskt med EU-lagstiftning som försvårar eller fördyrar möjligheten att använda olika typer av biodrivmedel. Även inom delar av industrin är det viktigt med tillgång till bioenergi.

I förhandlingarna kring bioenergi är det framförallt två typer som har Europaparlamentet har diskuterat: de som kommer från skogen och de som kommer från jordbruksgrödor.

Resultatet för den skogliga bioenergin är övergripande bra. De regler som EU föreslår skulle troligtvis inte försämra förutsättningarna att utveckla befintliga och nya typer av bioenergi från skogen i någon större utsträckning. Det är positivt ur ett svenskt perspektiv.

För biodrivmedel från jordbruksgrödor är läget annorlunda. Denna typ av biodrivmedel, främst sådana som har funnits på marknaden under en längre tid, exempelvis etanol, vill Europaparlamentet begränsa till maximalt sju procent av den energi som används i transportsektorn. Denna nivå är långt under den som troligtvis kommer att krävas för att nå de svenska målen. Men givet att alternativet i omröstningen var att siffran skulle vara ännu lägre var utfallet ett steg i rätt riktning. Det finns också en osäkerhet kring förutsägbarheten i den lista över vilka råvaror för biodrivmedel som ska anses vara hållbara.

Exakt vilken effekt EU-besluten får för svensk del återstår att se. Även om de nya reglerna inte sätter stopp för Sveriges möjlighet att använda bioenergi och biodrivmedel i högre utsträckning än vad EU kommer överens om, kan EU-reglerna komma att påverka investeringsförutsättningarna och tillgången på olika typer av biodrivmedel på marknaden.

Som svensk är det svårt att förstå hur bioenergifrågan kan vara så otroligt känslig i EU-förhandlingarna. All bioenergi som framställts på ett hållbart sätt och ger lägre utsläpp av växthusgaser än sina fossila motsvarigheter tycker vi bör bejakas, inte motarbetas. Genom att försvåra för bioenergi blir istället fossil energi gynnad. Därför är det bra att utfallet ändå landade övervägande till bioenergins fördel.

Det andra direktivet som röstades om var Energieffektiviseringsdirektivet, där bland annat energieffektiviseringsmålet förslås höjas från 30 procent till 35 procent. Det är olyckligt att målet höjs, eftersom EU:s energieffektiviseringsmål är formulerat som ett tak på hur mycket energi som får användas, och därmed kan hämma EUs möjligheter till ekonomisk tillväxt. Svenskt Näringsliv har även under lång tid argumenterat för att energieffektivisering inte bör ses som ett mål i sig, utan som ett medel för andra mål – såsom miljö, klimat och konkurrenskraft. Målet riskerar att leda till suboptimering, något som förstärks ju högre målet blir.

Den tredje omröstningen gällde den så kallade Governanceförordningen, det vill säga det regelverk som ska omgärda EU:s energi- och klimatpolitik och säkerställa att EU:s medlemsländer gör det som krävs för att nå de gemensamt uppsatta målen. Det hade varit önskvärt med mer fokus på de gemensamma processerna och mindre på detaljreglering.

Europaparlamentet har nu sagt sitt, men slutresultatet är långt ifrån klart. Nu påbörjas slutförhandlingarna mellan parlamentet, rådet och kommissionen, och vad resultatet av de förhandlingarna i slutändan blir återstår att se.