Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I förra veckan röstade Europaparlamentet om tre centrala lagstiftningsakter på energiområdet, däribland den för Sverige viktiga bioenergifrågan. I flera viktiga frågor blev resultatet betydligt bättre än farhågorna innan omröstningen, men det är ändå långt ifrån ett önskescenario. Det skriver Linda Flink, expert energi och klimat.

Linda Flink

Linda Flink

Ur ett svenskt perspektiv är det framförallt direktivet för förnybar energi som har varit föremål för oro och debatt inför att EU ska stifta nya lagar på energiområdet. Bland annat ska direktivet fastslå regler för vilken bioenergi som ska anses vara hållbar, en mycket viktig fråga ur ett svenskt perspektiv.

I Sverige, som har antagit världens mest ambitiösa klimatmål i transportsektorn om att minska utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, kommer biodrivmedel att behövas. Därför skulle det bli mycket problematiskt med EU-lagstiftning som försvårar eller fördyrar möjligheten att använda olika typer av biodrivmedel. Även inom delar av industrin är det viktigt med tillgång till bioenergi.

I förhandlingarna kring bioenergi är det framförallt två typer som har Europaparlamentet har diskuterat: de som kommer från skogen och de som kommer från jordbruksgrödor.

Resultatet för den skogliga bioenergin är övergripande bra. De regler som EU föreslår skulle troligtvis inte försämra förutsättningarna att utveckla befintliga och nya typer av bioenergi från skogen i någon större utsträckning. Det är positivt ur ett svenskt perspektiv.

För biodrivmedel från jordbruksgrödor är läget annorlunda. Denna typ av biodrivmedel, främst sådana som har funnits på marknaden under en längre tid, exempelvis etanol, vill Europaparlamentet begränsa till maximalt sju procent av den energi som används i transportsektorn. Denna nivå är långt under den som troligtvis kommer att krävas för att nå de svenska målen. Men givet att alternativet i omröstningen var att siffran skulle vara ännu lägre var utfallet ett steg i rätt riktning. Det finns också en osäkerhet kring förutsägbarheten i den lista över vilka råvaror för biodrivmedel som ska anses vara hållbara.

Exakt vilken effekt EU-besluten får för svensk del återstår att se. Även om de nya reglerna inte sätter stopp för Sveriges möjlighet att använda bioenergi och biodrivmedel i högre utsträckning än vad EU kommer överens om, kan EU-reglerna komma att påverka investeringsförutsättningarna och tillgången på olika typer av biodrivmedel på marknaden.  

Som svensk är det svårt att förstå hur bioenergifrågan kan vara så otroligt känslig i EU-förhandlingarna. All bioenergi som framställts på ett hållbart sätt och ger lägre utsläpp av växthusgaser än sina fossila motsvarigheter tycker vi bör bejakas, inte motarbetas. Genom att försvåra för bioenergi blir istället fossil energi gynnad. Därför är det bra att utfallet ändå landade övervägande till bioenergins fördel.

Det andra direktivet som röstades om var Energieffektiviseringsdirektivet, där bland annat energieffektiviseringsmålet förslås höjas från 30 procent till 35 procent. Det är olyckligt att målet höjs, eftersom EU:s energieffektiviseringsmål är formulerat som ett tak på hur mycket energi som får användas, och därmed kan hämma EUs möjligheter till ekonomisk tillväxt. Svenskt Näringsliv har även under lång tid argumenterat för att energieffektivisering inte bör ses som ett mål i sig, utan som ett medel för andra mål – såsom miljö, klimat och konkurrenskraft. Målet riskerar att leda till suboptimering, något som förstärks ju högre målet blir.

Den tredje omröstningen gällde den så kallade Governanceförordningen, det vill säga det regelverk som ska omgärda EU:s energi- och klimatpolitik och säkerställa att EU:s medlemsländer gör det som krävs för att nå de gemensamt uppsatta målen. Det hade varit önskvärt med mer fokus på de gemensamma processerna och mindre på detaljreglering.

Europaparlamentet har nu sagt sitt, men slutresultatet är långt ifrån klart. Nu påbörjas slutförhandlingarna mellan parlamentet, rådet och kommissionen, och vad resultatet av de förhandlingarna i slutändan blir återstår att se.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.