Djärv debatt behövs om universitetens styrning

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Näringslivets forskningsberedning har skapat en intensiv diskussion om ledning och styrning av landets universitet och högskolor. Det är bra, men det har dock påståtts att beredningen vill att universitet ska fungera som företag. Det stämmer inte. Trots det kan akademin dra viss lärdom av erfarenheter, exempelvis kring ledarskap, från näringslivet. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Den globala ekonomin är stadd i stark förändring. Indien och Kina blir allt viktigare spelare på den internationella ekonomiska scenen. Världshandel och världsproduktion får en allt tydligare tyngdpunkt i Asien. Flera av världens just nu snabbast växande ekonomier ligger i Afrika.

Också det globala akademiska landskapet genomgår omfattande förändringar. Under tio år har utgifterna för forskning och utveckling i världen fördubblats. Sydöstra Asien är nu den region i världen som har störst andel investeringar i forskning. Och för några år sedan inträffade en händelse som kan visa sig historisk: Kina satsar nu en större andel av BNP på forskning än vad Europa gör.

Sverige är fortfarande en stark kunskapsnation. Men Sverige är utmanat. Och många trender pekar just nu, tyvärr, åt fel håll. Skolresultaten sjunker, den högre utbildningen lider av tydliga kvalitetsbrister och Sverige tappar mark i forskningen. De privata investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har under tio år sjunkit med en procentenhet av BNP.

Framgångsrika företag är nyckeln till jobb och välfärd. Och för svenska företag är kompetensförsörjningen en av de absolut viktigaste frågorna. Hur ska företagen kunna rekrytera duktiga, kompetenta medarbetare i framtiden? Hur kan nya forskningsrön omvandlas till innovationer – nya produkter, ny utveckling? Utbildning och forskning är avgörande för svenska företags konkurrenskraft.

Därför har Svenskt Näringsliv sedan ett antal år tillbaka bestämt sig för att ytterligare höja profilen i utbildnings- och forskningspolitiken. Som ett led i den intensifierade satsningen har Svenskt Näringsliv inrättat Näringslivets forskningsberedning. Näringslivets forskningsberedning består av ett antal namnkunniga profiler med förankring i det svenska näringslivet. Håkan Mogren, tidigare vd för Astra, är beredningens ordförande.

Svenskt Näringsliv finansierar beredningens arbete. Men beredningen arbetar fristående och ledamöterna står själva för de rapporter den presenterar och för deras innehåll. Näringslivets forskningsberedning har under de senaste åren presenterat tre rapporter: Vägen till bättre kunskap och forskning för stärkt svensk konkurrenskraft 2014, Rektorns roll för en förbättrad skola och undervisning 2015 och Forskningspolitikens glömda fråga – Sveriges akademiska ledarskap i år, 2016.

Förhoppningen från Svenskt Näringsliv har varit att beredningen ska tänka fritt, djärvt, nytt – och väcka debatt. Och ingen tvekan kan råda om att beredningen under de senaste veckorna har lyckats med att skapa en intensiv diskussion om ledning och styrning av landets universitet och högskolor. Det är utmärkt. Hur landets högre lärosäten styrs, så att vi får så hög kvalitet i utbildning och forskning som möjligt, är en angelägenhet för alla, inte bara för dem som är direkt verksamma inom akademin.

Debatten har rört en rad skiftande perspektiv. Några inlägg har kännetecknats av övertoner. Men det finns också många som har bidragit med högst relevanta synpunkter. Det är naturligt att det är de som är kritiska som har tagit och getts mest utrymme i debatten. Men faktum är att forskningsberedningen har fått åtskilliga positiva reaktioner på sin analys och sina förslag, också från dem som är verksamma vid universitet och högskolor. Det finns många som välkomnar en seriös diskussion om hur ledningen av landets högre lärosäten kan utvecklas.

En missuppfattning av beredningens förslag som har framskymtat är att beredningen förespråkar att den traditionella kollegiala modellen helt ska avskaffas till förmån för klassisk linjestyrning. Det föreslår inte beredningen. De flesta bedömare har ståndpunkten att både kollegial styrning och linjestyrning behövs. Frågan är hur den balansen bör se ut; det är det perspektiv som genomsyrar beredningens rapport.

Närmare bestämt diskuterar beredningen ett antal högst reella problem. Ett exempel som beredningen tar upp är hur rekryteringen av rektorer till universitet och högskolor bör gå till för att den ska bli så lyckosam som möjligt. Hur lockar vi de allra bästa akademiska ledarna att vilja ta på sig ansvaret som rektor för ett lärosäte? Hur skulle vi exempelvis kunna attrahera skickliga utländska akademiker att vilja bli den främste ledaren för ett svenskt universitet?

Hur många av de främsta akademiska ledartalangerna med rätt kompetens och erfarenhet, som ofta redan har intressanta och spännande jobb, är beredda att offentligt skylta med att de söker nya arbetsuppgifter? Bör inte rekryteringsprocesserna också till dessa toppjobb, precis som till de flesta andra ledande positioner, omgärdas av sekretess?

Ett annat exempel är de oklarheter som idag stundtals råder när det gäller kopplingen mellan makt och ansvar. En grundläggande rimlig princip är att där makt utövas ska också ansvar kunna utkrävas. Men idag är det så vid flera lärosäten att rektor i princip utses av en så kallad hörandeförsamling bestående av representanter för olika personalkategorier vid universitetet. Samtidigt är det styrelsen som har ansvaret inför regeringen för vem som ska vara rektor vid lärosätet och regeringen som fattar det slutgiltiga beslutet.

Om det visar sig att en rektor visar sig oförmögen att sköta sitt jobb på ett ändamålsenligt sätt; vem bär då ansvaret – reellt och formellt? Hörandeförsamlingen? Styrelsen? Regeringen? Det beredningen föreslår är att det ska bli tydligare att det är styrelsen som har makt och därmed också ansvar för rekryteringen. I styrelsen sitter företrädare för universitets personal, studenter och externa personer. Styrelsens uppgift är att värna lärosätets bästa.

Det är fullt möjligt att ha kritiska synpunkter på beredningens förslag i dessa (och andra) delar. Men kritikerna har hittills varit svaret skyldiga. Hur ska de konkreta problem som idag finns kring ledning och styrning av de högre lärosätena istället lösas? Vilka andra alternativ finns? Det är frågor som debatten i högre grad borde fokusera framgent.

Ett påstående som har förts fram i debatten är att universitet inte ska fungera som företag. Men det har forskningsberedningen inte föreslagit. Inte heller jag har den ståndpunkten. Däremot är jag övertygad om att olika samhällssektorer, också i frågor som handlar om ledarskap, kan lära av varandra. Leif Lewin, tidigare professor i statskunskap vid Uppsala universitet, skrev i en replik till en debattartikel i Dagens Nyheter från forskningsberedningens ledamöter att den frihet och kreativitet som varit framstegens motor idag återfinns utanför universiteten, i kunskapsföretag som Google, Facebook och Yahoo. Det är en intressant och ödmjuk synpunkt.

Bör man av den insikten inte dra slutsatsen att akademin trots allt kan dra viss lärdom av erfarenheter, exempelvis kring ledarskap, från näringslivet…? I mina öron låter det som en utmärkt utgångspunkt för fortsatt, konstruktiv, debatt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lågt tempo i Brexitförhandlingar oroar

EU Nyligen avslutades den femte förhandlingsrundan om Brexit. Senast i mars 2019 måste EU och Storbritannien ha enats om både ett skilsmässoavtal och ett avtal för de fortsatta relationerna. Men förhandlingarna går långsamt. Det konstaterar Carola Lemne, som i London träffat brittiskt näringsliv, tankesmedjor och svenska företag.
NYHET Publicerad:

eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

KOMMENTAR EU:s eDataskyddsförordning är inte bra. Åtminstone inte för den som gillar ny teknik, e-handel, nummerupplysning, innovation och företagens globala konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Rätt att kritisera omtvistat vattenförslag

KOMMENTAR Idag går remisstiden ut för departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft som mötts av mycket kritik. Många verksamheter skulle tvingas upphöra om förslagen genomfördes samtidigt som risken är överhängande att Sverige ändå inte skulle klara av att efterleva EU:s direktiv, skriver miljörättsexpert Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Hög tid att modernisera bokföringsreglerna

KOMMENTAR Det är hög tid att anpassa bokföringslagens regler till befintliga tekniska möjligheter. Svenskt Näringsliv har i en hemställan uppmanat regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förenklat regelverk som är bättre anpassat till den digitala utvecklingen och företagens behov. Det skriver Sofia Bildstein-Hagberg, redovisnings- och revisionsexpert.
NYHET Publicerad:

Frihandelsavtalet CETA: I dag kör vi igång!

KOMMENTAR Idag träder frihandelsavtalet CETA mellan EU och Kanada i kraft. Det kommer bland annat att leda till kostnadsminskningar på 590 miljoner euro för europeiska företag, utöver minskade av regelkrångel och onödig byråkrati, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska utbildningssystemet brottas med problem

KOMMENTAR En internationell jämförelse av länders utbildningssystem visar att Sverige tappar mark, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra att regeringen ändrar sig om gymnasiets yrkesprogram

KOMMENTAR Regeringen öppnar för att göra om yrkesprogrammen på gymnasiet så att de blir högskoleförberedande, med tillägg i svenska, matte och engelska. Det ska ske utan att tumma på yrkesämnena, vilket är bra. Det skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar. Han efterfrågar samtidigt fler åtgärder för att öka attraktionen till yrkesprogrammen.
NYHET Publicerad:

Steg i rätt riktning när lönestöd förenklas

KOMMENTAR Det är välkommet att regeringen gör nya satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet genom mer resurser till Yrkeshögskolan, slopade traineejobb samt ihopslagning av fem lönestöd till ett. Men för att nå lägst arbetslöshet i EU krävs mer genomgripande reformer, skriver Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Välkommet förslag om förbättrat försäkringsskydd för nystartade företag

KOMMENTAR Regeringen inser behovet av att förbättra företagarens eget försäkringsskydd och meddelar nu att ett sådant förslag kommer att lämnas i höstbudgeten. Ett mer enhetligt försäkringsskydd för företagare är välkommet. Det kommer att göra det lättare för fler att ta steget och starta eget, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Var femte företagare överväger att lämna sin kommun

KOMMENTAR 31 300 företagare har svarat på frågan om de någon gång har övervägt att flytta sin verksamhet till en kommun med ett bättre företagsklimat. Var femte företagare svarade ja. Att så många har funderat på att byta kommun skickar en stark signal till politiken att växla upp näringslivsarbetet.
NYHET Publicerad:

Regeringens förslag leder till kaos i välfärden

KOMMENTAR Regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet om att föreslå ett vinsttak inom skolan och omsorgen är en extremt allvarlig och negativ åtgärd. Det kommer att leda till skol- och omsorgskaos, enligt Anders Morin, välfärdsexpert.
NYHET Publicerad:

Ny transportplan väcker förhoppningar men mycket återstår

KOMMENTAR Det krävs långsiktighet för att betala av infrastrukturskulden. Regeringens 622 miljarder är bra, men inte tillräckligt, menar Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.
NYHET Publicerad:

Sex förslag till bättre välfärd

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv vill ha en diskussion om framtidens välfärd. Ett bidrag är ett sex-punktsprogram för skärpta kvalitetskrav för såväl offentliga som privata utförare, skriver Anders Morin, välfärdsexpert.
NYHET Publicerad:

”Kopiera den holländska proportionalitetsguiden”

KOMMENTAR Skapa enklare offentliga upphandlingar med proportionerliga krav och använd Nederländerna som förebild, menar Ellen Hausel Heldahl, jurist.
NYHET Publicerad:

”Märkligt att lansera en verkningslös flygskatt”

KOMMENTAR En flygskatt får inte någon effekt på klimatet. Den blir däremot en skadlig skatt på mobilitet i ett land med långa avstånd, skriver Maria Sunér Fleming och Mårten Bergman.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Skadliga skatteförslag skrotas

KOMMENTAR För näringslivet behövs åtgärder som stärker konkurrenskraften istället för de skadliga skattehöjningar som regeringen nu har stoppat i malpåse.
NYHET Publicerad:

Se upp med LO:s kravlista

KOMMENTAREN "I ett gott ekonomiskt läge gäller det att hålla huvudet kallt. Vi har tidigare sett hur talet om skördetider snabbt har förvandlats till ekonomiskt lättsinne. LO ser inte de här problemen", understryker chefekonom Bettina Kashefi, i en kommentar.