Djärv debatt behövs om universitetens styrning

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Näringslivets forskningsberedning har skapat en intensiv diskussion om ledning och styrning av landets universitet och högskolor. Det är bra, men det har dock påståtts att beredningen vill att universitet ska fungera som företag. Det stämmer inte. Trots det kan akademin dra viss lärdom av erfarenheter, exempelvis kring ledarskap, från näringslivet. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Den globala ekonomin är stadd i stark förändring. Indien och Kina blir allt viktigare spelare på den internationella ekonomiska scenen. Världshandel och världsproduktion får en allt tydligare tyngdpunkt i Asien. Flera av världens just nu snabbast växande ekonomier ligger i Afrika.

Också det globala akademiska landskapet genomgår omfattande förändringar. Under tio år har utgifterna för forskning och utveckling i världen fördubblats. Sydöstra Asien är nu den region i världen som har störst andel investeringar i forskning. Och för några år sedan inträffade en händelse som kan visa sig historisk: Kina satsar nu en större andel av BNP på forskning än vad Europa gör.

Sverige är fortfarande en stark kunskapsnation. Men Sverige är utmanat. Och många trender pekar just nu, tyvärr, åt fel håll. Skolresultaten sjunker, den högre utbildningen lider av tydliga kvalitetsbrister och Sverige tappar mark i forskningen. De privata investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har under tio år sjunkit med en procentenhet av BNP.

Framgångsrika företag är nyckeln till jobb och välfärd. Och för svenska företag är kompetensförsörjningen en av de absolut viktigaste frågorna. Hur ska företagen kunna rekrytera duktiga, kompetenta medarbetare i framtiden? Hur kan nya forskningsrön omvandlas till innovationer – nya produkter, ny utveckling? Utbildning och forskning är avgörande för svenska företags konkurrenskraft.

Därför har Svenskt Näringsliv sedan ett antal år tillbaka bestämt sig för att ytterligare höja profilen i utbildnings- och forskningspolitiken. Som ett led i den intensifierade satsningen har Svenskt Näringsliv inrättat Näringslivets forskningsberedning. Näringslivets forskningsberedning består av ett antal namnkunniga profiler med förankring i det svenska näringslivet. Håkan Mogren, tidigare vd för Astra, är beredningens ordförande.

Svenskt Näringsliv finansierar beredningens arbete. Men beredningen arbetar fristående och ledamöterna står själva för de rapporter den presenterar och för deras innehåll. Näringslivets forskningsberedning har under de senaste åren presenterat tre rapporter: Vägen till bättre kunskap och forskning för stärkt svensk konkurrenskraft 2014, Rektorns roll för en förbättrad skola och undervisning 2015 och Forskningspolitikens glömda fråga – Sveriges akademiska ledarskap i år, 2016.

Förhoppningen från Svenskt Näringsliv har varit att beredningen ska tänka fritt, djärvt, nytt – och väcka debatt. Och ingen tvekan kan råda om att beredningen under de senaste veckorna har lyckats med att skapa en intensiv diskussion om ledning och styrning av landets universitet och högskolor. Det är utmärkt. Hur landets högre lärosäten styrs, så att vi får så hög kvalitet i utbildning och forskning som möjligt, är en angelägenhet för alla, inte bara för dem som är direkt verksamma inom akademin.

Debatten har rört en rad skiftande perspektiv. Några inlägg har kännetecknats av övertoner. Men det finns också många som har bidragit med högst relevanta synpunkter. Det är naturligt att det är de som är kritiska som har tagit och getts mest utrymme i debatten. Men faktum är att forskningsberedningen har fått åtskilliga positiva reaktioner på sin analys och sina förslag, också från dem som är verksamma vid universitet och högskolor. Det finns många som välkomnar en seriös diskussion om hur ledningen av landets högre lärosäten kan utvecklas.

En missuppfattning av beredningens förslag som har framskymtat är att beredningen förespråkar att den traditionella kollegiala modellen helt ska avskaffas till förmån för klassisk linjestyrning. Det föreslår inte beredningen. De flesta bedömare har ståndpunkten att både kollegial styrning och linjestyrning behövs. Frågan är hur den balansen bör se ut; det är det perspektiv som genomsyrar beredningens rapport.

Närmare bestämt diskuterar beredningen ett antal högst reella problem. Ett exempel som beredningen tar upp är hur rekryteringen av rektorer till universitet och högskolor bör gå till för att den ska bli så lyckosam som möjligt. Hur lockar vi de allra bästa akademiska ledarna att vilja ta på sig ansvaret som rektor för ett lärosäte? Hur skulle vi exempelvis kunna attrahera skickliga utländska akademiker att vilja bli den främste ledaren för ett svenskt universitet?

Hur många av de främsta akademiska ledartalangerna med rätt kompetens och erfarenhet, som ofta redan har intressanta och spännande jobb, är beredda att offentligt skylta med att de söker nya arbetsuppgifter? Bör inte rekryteringsprocesserna också till dessa toppjobb, precis som till de flesta andra ledande positioner, omgärdas av sekretess?

Ett annat exempel är de oklarheter som idag stundtals råder när det gäller kopplingen mellan makt och ansvar. En grundläggande rimlig princip är att där makt utövas ska också ansvar kunna utkrävas. Men idag är det så vid flera lärosäten att rektor i princip utses av en så kallad hörandeförsamling bestående av representanter för olika personalkategorier vid universitetet. Samtidigt är det styrelsen som har ansvaret inför regeringen för vem som ska vara rektor vid lärosätet och regeringen som fattar det slutgiltiga beslutet.

Om det visar sig att en rektor visar sig oförmögen att sköta sitt jobb på ett ändamålsenligt sätt; vem bär då ansvaret – reellt och formellt? Hörandeförsamlingen? Styrelsen? Regeringen? Det beredningen föreslår är att det ska bli tydligare att det är styrelsen som har makt och därmed också ansvar för rekryteringen. I styrelsen sitter företrädare för universitets personal, studenter och externa personer. Styrelsens uppgift är att värna lärosätets bästa.

Det är fullt möjligt att ha kritiska synpunkter på beredningens förslag i dessa (och andra) delar. Men kritikerna har hittills varit svaret skyldiga. Hur ska de konkreta problem som idag finns kring ledning och styrning av de högre lärosätena istället lösas? Vilka andra alternativ finns? Det är frågor som debatten i högre grad borde fokusera framgent.

Ett påstående som har förts fram i debatten är att universitet inte ska fungera som företag. Men det har forskningsberedningen inte föreslagit. Inte heller jag har den ståndpunkten. Däremot är jag övertygad om att olika samhällssektorer, också i frågor som handlar om ledarskap, kan lära av varandra. Leif Lewin, tidigare professor i statskunskap vid Uppsala universitet, skrev i en replik till en debattartikel i Dagens Nyheter från forskningsberedningens ledamöter att den frihet och kreativitet som varit framstegens motor idag återfinns utanför universiteten, i kunskapsföretag som Google, Facebook och Yahoo. Det är en intressant och ödmjuk synpunkt.

Bör man av den insikten inte dra slutsatsen att akademin trots allt kan dra viss lärdom av erfarenheter, exempelvis kring ledarskap, från näringslivet…? I mina öron låter det som en utmärkt utgångspunkt för fortsatt, konstruktiv, debatt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Regeringen missbrukar utredningsväsendet

DEBATT Det svenska utredningsväsendet har en lång och stolt tradition. Även när de politiska partierna haft olika uppfattningar, har utgångspunkten varit att statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Men nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar obesvärat frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det är djupt oroande, skriver Anders Thorstensson, chefsjurist.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Nej till bristfällig finansskatt

KOMMENTAR Krånglig och dyr att tillämpa, ökade kostnader för företag och hushåll samt lägre pensioner. Det är några negativa konsekvenser av den föreslagna finansskatten. Det skriver Marcus Forsman, skattejurist, i en kommentar till Svenskt Näringslivs remissvar.
NYHET Publicerad:

LO och S vill införa fackligt veto mot anställningar

KOMMENTAR Socialdemokraterna och LO vill strypa arbetskraftsinvandringen till LO-yrken genom att öronmärka enkla jobb till arbetslösa personer i Sverige. Skälen bakom reformen ekar ihåligt. "Vilken kompetens företaget behöver avgörs bäst av företagarna själva". Det skriver Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Mer yrkeshögskola – fler jobb!

KOMMENTAR Utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan skulle behöva vara dubbelt så många. Och i veckan blev det klart att de kommer att fortsätta att vara för få. Det är lätt att förstå företagens frustration, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Regeringens klimatpolitik allt för snäv

KOMMENTAR Vetenskapen visar tydligt på allvaret i klimatfrågan. Därför behövs en globalt inriktad och kostnadseffektiv politik, för att minska de globala klimatutsläppen i en snabbare takt, snarare än att ensidigt fokusera på utsläpp inom Sveriges gränser, skriver Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Utanförskapet är regeringens ansvar

KOMMENTAR Tyvärr vill LO inte diskutera verkningsfulla åtgärder för fler jobb för dem med allra lägst utbildning. Därför måste regeringen gå vidare och utan parternas medverkan ta sitt ansvar. Det skriver Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Förslag om entreprenörskatt hotar jobben

KOMMENTAR En utredning förslår försämringar av skattereglerna för delägare i fåmansbolag. Skattechef Johan Fall befarar att det leder till att färre vill bli entreprenörer, att satsningar läggs på is, att företagare överväger att lägga ned sin verksamhet och flytta ut från Sverige eller jobba svart.
NYHET Publicerad:

Flytta inte premiepensionskapitalet!

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv säger nej till förslaget om att individernas sparade kapital inom premiepensionen ska kunna tvångsflyttas till statliga AP-fonden. Förslaget ska komma tillrätta med något som inte är ett problem, och riskerar istället att skapa stora förtroendeproblem i pensionssystemet, skriver Hans Gidhagen, förhandlare och försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Stark men tudelad arbetsmarknad

KOMMENTAR I veckan kom SCB med statistik över arbetsmarknadens utveckling under 2016. Arbetsmarknaden fortsatte att utvecklas starkt , men den utpräglade tudelningen kvarstår.
NYHET Publicerad:

Regeringen vill ändra lex Laval med slagordsmässiga argument

KOMMENTAR Det är djupt problematiskt när regeringens argumentation i en så viktig fråga som EU:s inre tjänstemarknad utgår från slagordsmässig och innehållslös retorik om den svenska modellens bevarande. Nu instämmer även Lagrådet, i sitt yttrande över regeringens förslag till nya utstationeringsregler, i kritiken som redan framförts av bland andra Svenskt Näringsliv. Det skriver arbetsrättsjuristen Niklas Beckman.
NYHET Publicerad:

Privata förskolor får högsta betyg

KOMMENTAR Föräldrar och personal anser att privata förskolor är bättre än kommunala. Det visar en stor enkät från Skolinspektionen, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Se och lär av friskolorna

KOMMENTAR Sveriges mest utsatta skolor behöver landets bästa lärare, men också en trygg arbetsmiljö och ett professionellt ledarskap. Kommunerna borde studera hur friskolekoncernerna arbetar med styrning. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Nio år för att få ett jobb

KOMMENTAR Det tar alldeles för lång tid för en flykting att få ett jobb och tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Tröskeln till arbetsmarknaden blir allt högre, skriver Jonas Frycklund, ekonom, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Finansskatt skulle drabba fler än 300 000 företag

KOMMENTAR Hundratusentals företag påverkas negativt av den föreslagna skatten på finansiella tjänster. Konsekvensen är utflyttning av företag och färre jobb, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ändrade skatteregler ökar möjligheten för arbete på annan ort

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har tillsammans med 17 näringslivsorganisationer skickat en hemställan till regeringen och bett om en utredning som ser över ersättningsreglerna i samband med arbete långt ifrån hemmet. Dagens regelverk är snårigt, tillämpningen spretar och det är mycket svårt att göra rätt, enligt Johanna Hållén, skatteexpert.