Djärv debatt behövs om universitetens styrning

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Näringslivets forskningsberedning har skapat en intensiv diskussion om ledning och styrning av landets universitet och högskolor. Det är bra, men det har dock påståtts att beredningen vill att universitet ska fungera som företag. Det stämmer inte. Trots det kan akademin dra viss lärdom av erfarenheter, exempelvis kring ledarskap, från näringslivet. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Den globala ekonomin är stadd i stark förändring. Indien och Kina blir allt viktigare spelare på den internationella ekonomiska scenen. Världshandel och världsproduktion får en allt tydligare tyngdpunkt i Asien. Flera av världens just nu snabbast växande ekonomier ligger i Afrika.

Också det globala akademiska landskapet genomgår omfattande förändringar. Under tio år har utgifterna för forskning och utveckling i världen fördubblats. Sydöstra Asien är nu den region i världen som har störst andel investeringar i forskning. Och för några år sedan inträffade en händelse som kan visa sig historisk: Kina satsar nu en större andel av BNP på forskning än vad Europa gör.

Sverige är fortfarande en stark kunskapsnation. Men Sverige är utmanat. Och många trender pekar just nu, tyvärr, åt fel håll. Skolresultaten sjunker, den högre utbildningen lider av tydliga kvalitetsbrister och Sverige tappar mark i forskningen. De privata investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har under tio år sjunkit med en procentenhet av BNP.

Framgångsrika företag är nyckeln till jobb och välfärd. Och för svenska företag är kompetensförsörjningen en av de absolut viktigaste frågorna. Hur ska företagen kunna rekrytera duktiga, kompetenta medarbetare i framtiden? Hur kan nya forskningsrön omvandlas till innovationer – nya produkter, ny utveckling? Utbildning och forskning är avgörande för svenska företags konkurrenskraft.

Därför har Svenskt Näringsliv sedan ett antal år tillbaka bestämt sig för att ytterligare höja profilen i utbildnings- och forskningspolitiken. Som ett led i den intensifierade satsningen har Svenskt Näringsliv inrättat Näringslivets forskningsberedning. Näringslivets forskningsberedning består av ett antal namnkunniga profiler med förankring i det svenska näringslivet. Håkan Mogren, tidigare vd för Astra, är beredningens ordförande.

Svenskt Näringsliv finansierar beredningens arbete. Men beredningen arbetar fristående och ledamöterna står själva för de rapporter den presenterar och för deras innehåll. Näringslivets forskningsberedning har under de senaste åren presenterat tre rapporter: Vägen till bättre kunskap och forskning för stärkt svensk konkurrenskraft 2014, Rektorns roll för en förbättrad skola och undervisning 2015 och Forskningspolitikens glömda fråga – Sveriges akademiska ledarskap i år, 2016.

Förhoppningen från Svenskt Näringsliv har varit att beredningen ska tänka fritt, djärvt, nytt – och väcka debatt. Och ingen tvekan kan råda om att beredningen under de senaste veckorna har lyckats med att skapa en intensiv diskussion om ledning och styrning av landets universitet och högskolor. Det är utmärkt. Hur landets högre lärosäten styrs, så att vi får så hög kvalitet i utbildning och forskning som möjligt, är en angelägenhet för alla, inte bara för dem som är direkt verksamma inom akademin.

Debatten har rört en rad skiftande perspektiv. Några inlägg har kännetecknats av övertoner. Men det finns också många som har bidragit med högst relevanta synpunkter. Det är naturligt att det är de som är kritiska som har tagit och getts mest utrymme i debatten. Men faktum är att forskningsberedningen har fått åtskilliga positiva reaktioner på sin analys och sina förslag, också från dem som är verksamma vid universitet och högskolor. Det finns många som välkomnar en seriös diskussion om hur ledningen av landets högre lärosäten kan utvecklas.

En missuppfattning av beredningens förslag som har framskymtat är att beredningen förespråkar att den traditionella kollegiala modellen helt ska avskaffas till förmån för klassisk linjestyrning. Det föreslår inte beredningen. De flesta bedömare har ståndpunkten att både kollegial styrning och linjestyrning behövs. Frågan är hur den balansen bör se ut; det är det perspektiv som genomsyrar beredningens rapport.

Närmare bestämt diskuterar beredningen ett antal högst reella problem. Ett exempel som beredningen tar upp är hur rekryteringen av rektorer till universitet och högskolor bör gå till för att den ska bli så lyckosam som möjligt. Hur lockar vi de allra bästa akademiska ledarna att vilja ta på sig ansvaret som rektor för ett lärosäte? Hur skulle vi exempelvis kunna attrahera skickliga utländska akademiker att vilja bli den främste ledaren för ett svenskt universitet?

Hur många av de främsta akademiska ledartalangerna med rätt kompetens och erfarenhet, som ofta redan har intressanta och spännande jobb, är beredda att offentligt skylta med att de söker nya arbetsuppgifter? Bör inte rekryteringsprocesserna också till dessa toppjobb, precis som till de flesta andra ledande positioner, omgärdas av sekretess?

Ett annat exempel är de oklarheter som idag stundtals råder när det gäller kopplingen mellan makt och ansvar. En grundläggande rimlig princip är att där makt utövas ska också ansvar kunna utkrävas. Men idag är det så vid flera lärosäten att rektor i princip utses av en så kallad hörandeförsamling bestående av representanter för olika personalkategorier vid universitetet. Samtidigt är det styrelsen som har ansvaret inför regeringen för vem som ska vara rektor vid lärosätet och regeringen som fattar det slutgiltiga beslutet.

Om det visar sig att en rektor visar sig oförmögen att sköta sitt jobb på ett ändamålsenligt sätt; vem bär då ansvaret – reellt och formellt? Hörandeförsamlingen? Styrelsen? Regeringen? Det beredningen föreslår är att det ska bli tydligare att det är styrelsen som har makt och därmed också ansvar för rekryteringen. I styrelsen sitter företrädare för universitets personal, studenter och externa personer. Styrelsens uppgift är att värna lärosätets bästa.

Det är fullt möjligt att ha kritiska synpunkter på beredningens förslag i dessa (och andra) delar. Men kritikerna har hittills varit svaret skyldiga. Hur ska de konkreta problem som idag finns kring ledning och styrning av de högre lärosätena istället lösas? Vilka andra alternativ finns? Det är frågor som debatten i högre grad borde fokusera framgent.

Ett påstående som har förts fram i debatten är att universitet inte ska fungera som företag. Men det har forskningsberedningen inte föreslagit. Inte heller jag har den ståndpunkten. Däremot är jag övertygad om att olika samhällssektorer, också i frågor som handlar om ledarskap, kan lära av varandra. Leif Lewin, tidigare professor i statskunskap vid Uppsala universitet, skrev i en replik till en debattartikel i Dagens Nyheter från forskningsberedningens ledamöter att den frihet och kreativitet som varit framstegens motor idag återfinns utanför universiteten, i kunskapsföretag som Google, Facebook och Yahoo. Det är en intressant och ödmjuk synpunkt.

Bör man av den insikten inte dra slutsatsen att akademin trots allt kan dra viss lärdom av erfarenheter, exempelvis kring ledarskap, från näringslivet…? I mina öron låter det som en utmärkt utgångspunkt för fortsatt, konstruktiv, debatt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Regeringen tycks sakna verklighetsförankring

DEBATT I mina dystra stunder tror jag regeringen ser på företagen som någon sorts motsvarighet till galten Särimner, som vikingarna trodde kunde slaktas och ätas upp varje kväll, för att sedan nästa morgon återuppstå igen. Det skriver Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Stoppa regeringens nya upphandlingslag

KOMMENTAR Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Ändringarna är marginella i jämförelse med det tidigare förslaget som inte fick tillräckligt stöd. Den nya propån är förödande för konkurrensen och för seriösa företagare, skriver Carina Lindfelt och Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Utredning fokuserar för lite på framtidens arbetsmiljö

KOMMENTAR Regeringens utredning "Ett arbetsliv i förändring" har haft i uppdrag att bedöma om nuvarande arbetsmiljöregler fungerar eller om de behöver förändras. Men istället för att hitta lösningar har utredningen valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar, enligt jurist Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Minimera skadorna av Brexit

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv ser inget positivt med britternas utträde ur EU. En ny överenskommelse måste garantera goda handelsförbindelser mellan de två parterna. Ansvaret vilar tungt på politiker, att hitta konstruktiva lösningar, skriver vd Carola Lemne. 
NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretag tror på bättre tider

KOMMENTAR Många medlemsföretag räknar med ökad produktion, fler investeringar och stigande sysselsättning. Men det krävs en långvarig produktionsuppgång innan det går att dra slutsatsen att svensk ekonomi har återfått full styrka, skriver prognosansvarig Torbjörn Halldin.