Höga tullar stjälper u-länder

NYHET Publicerad

Enbart frihandel räcker inte för att åstadkomma tillväxt och utveckling i fattiga länder. Det krävs också investeringar i infrastruktur, stabilt företagsklimat och en sund penningpolitik.

I en DN-artikel den 23 maj oroar sig den ugandiska ekonomen Jane Ocaya Irama över WTO:s ”liberala handelspolitik”, som hon menar kan försvåra fattigdomsbekämpningen i Afrika.

Om man tittar närmare på vad WTO verkligen gör är det svårt att förstå hennes farhågor. WTO är ingen fritt svävande organisation som driver någon egen politik, utan ett forum för förhandlingar där samliga 148 medlemsländer enhälligt ska skapa regler för en friare världshandel.

Det finns få organisationer i världen där man tar så stor hänsyn till de enskilda medlemsländerna som just WTO, eftersom alla länder genom veto kan stoppa handelsöverenskommelser som missgynnar det egna landet.

Agendan för WTO:s pågående förhandlingsrunda, som alla WTO-medlemmar enats om, bygger på en allmän enighet om att fördjupad frihandel bidrar till högre tillväxt och minskad fattigdom i världen.

Samtidigt har man enats om att de fattiga u-länderna i stort sett ska slippa sänka sina tullar, just för att inte riskera att egna verksamheter slås ut av utländsk konkurrens. Frågan är dock hur mycket u-länderna vinner på att behålla sina höga tullar.

Olika studier visar att om man avlägsnar alla handelshinder i WTO:s 147 medlemsländer ökar världsproduktionen med mellan 250 och 620 miljarder US-dollar per år.

Ungefär en tredjedel av denna tillväxt sker i u-länderna. En utfasning av lantbruksstödet i i-länderna ger en ytterligare välfärdsvinst på 128 miljarder US-dollar per år, varav 30 miljarder i u-länderna. Om man dessutom lyckas avveckla alla faktorer som snedvrider handeln kan antalet människor som lever under fattigdomsgränsen minska med 320 miljoner till år 2015.

Idén bakom WTO är att handel i princip är gynnsamt för båda parter, till skillnad från politik som ofta är ett nollsummespel med en vinnare och en förlorare, eller krig, där oftast alla parter blir förlorare, åtminstone i ekonomisk mening.

Handel driver också fram en ekonomisk utveckling, som normalt gagnar de allra flesta. Liksom i alla utvecklingsprocesser, där strukturen förändras, måste visserligen några ställa om sin verksamhet och på kort sikt bli förlorare, men detta är oundvikligt i varje form av utveckling.

På samma sätt som i-ländernas hinder mot u-ländernas export utgör ett hinder för dessa länders utveckling, så utgör också u-ländernas egna handelshinder ett utvecklingshinder eftersom det hindrar import av konkurrenskraftiga varor och tjänster, inte minst från andra u-länder.

Tre fjärdedelar av de tullavgifter som u-länderna i dag betalar tas ut av andra u-länder. Tanken att tullskydd skulle gynna u-ländernas utveckling håller inte. Tvärtom visar erfarenheterna från bland annat Latinamerika att en sådan försvårar för länderna att ta sig ur fattigdomen genom en hållbar egen utveckling.

Det finns ett tydligt samband mellan frihandel och välstånd, men enbart frihandel räcker inte för att åstadkomma tillväxt och utveckling. Det krävs många andra faktorer för ekonomisk utveckling, som bland annat investeringar i infrastruktur och utbildning, ett stabilt och bra företagsklimat och en sund penningpolitik.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.