Populistiskt förslag om digitalskatt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.

EU borde i stället fokusera kraften på den digitala agendan och förbättra förutsättningarna för digitalt företagande.

De motiv som anförs för den nya skatten är att stora digitala jättar som Google, Facebook och Amazon inte skulle göra rätt för sig och att skatteintäkterna skulle vara hotade. Båda dessa påståenden saknar grund.

Enligt de regler som länderna internationellt kommit överens om inom OECD ska bolagsskatt erläggas där värdena skapas, kostnaderna uppstår och verksamheten bedrivs – inte där kunderna befinner sig.

De amerikanska jättarna betalar bolagsskatt i enlighet med dessa principer och detsamma gäller för svenska bolag som Volvo och Ericsson som säljer sina varor och tjänster över hela världen.

För ett litet exportberoende land som Sverige med liten hemmamarknad finns det all anledning att hålla fast vid detta. En förskjutning mot beskattning baserad på försäljning skulle bli förödande för Sverige, med både minskad skattebas och färre arbetstillfällen som följd.

Det avsteg från nettobeskattningsprincipen som förslaget innebär ökar dessutom risken för dubbelbeskattning och beskattning av företag som går med förlust, vilket skulle sätta stopp för många start-ups inom den digitala sektorn.

Följdriktigt har därför den svenska regeringen tillsammans med sina nordiska kollegor på ett motiverat och tydligt sätt försvarat små länders intressen och avvisat EU-förslaget om digitalskatt. I stället hänvisar man till att en internationellt accepterad lösning bör arbetas fram av OECD, vilket är en betydligt rimligare linje. Att den digitala ekonomin skulle vara ett hot mot skatteintäkterna är dessutom i bästa fall ett missförstånd och i värsta fall ett illa dolt försök att trumfa igenom något som skulle bryta mot grundläggande internationella skatteprinciper.

Enligt statistik från EU-kommissionen utvecklas skatteintäkterna från bolag som andel av den europeiska ekonomin stabilt och utan tecken på att mattas. Digitaliseringen innebär alltså inte ett hinder för möjligheterna att finansiera offentliga åtaganden.

Tvärtom leder den produktivitetsökning och högre tillväxt som digitaliseringen medför till ökade möjligheter för fler och bättre varor och tjänster, till bättre förutsättningar för jobb och investeringar och dessutom till ökade resurser för offentliga satsningar när skatteintäkterna stiger.

Forskningen som bland annat årets Nobelpristagare William Nordhaus utvecklat visar att det absoluta mervärdet av digitala innovationer tillfaller kunderna och de som drar nytta av tekniken.

Här finns således inte bara skatteintäkter och arbetstillfällen att hämta. Målsättningarna med EU:s digitala agenda är också att få till stånd en digital inre marknad och att maximera tillväxtpotentialen för den europeiska digitala ekonomin.

Tyvärr går förslaget med på skatt på digitala företag stick i stäv med dessa målsättningar då det kraftigt kommer att försämra förutsättningarna för såväl nystartade som etablerade företag. EU borde i stället fokusera på de satsningar som behövs för att den nya generationens digitala jättar ska kunna uppstå i europeisk skepnad.

Den internationella diskussionen om regelverkens utveckling behöver föras brett och inom ramen för det etablerade skattesamarbetet i OECD: Unilaterala och principvidriga konstruktioner inom EU skulle enbart försvåra detta.

Alla företag – oavsett grad av digitala inslag och oavsett hur internationellt integrerade verksamheterna är – behöver beskattas lika. Den svenska regeringen gör därför klokt i att inte låta sig påverkas av den franska regeringens påtryckningar. Den enade fronten tillsammans med övriga nordiska länder behöver fortsatt upprätthållas.

Repliken även publicerad på DI-debatt

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.