Vi konsumerar för lite

NYHET Publicerad

Det är inte sant att det svenska exportfallet är exceptionellt stort. Däremot har svenska konsumenter hållit igen omotiverat mycket. Sänkta skatter vore en strukturellt riktig stimulans som skulle hjälpa Sverige att konsumera sig ur krisen, skriver Jonas Frycklund och Fabian Wallen, Svenskt Näringsliv.

Sverige har drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Fallet i tillväxt under de senaste tre kvartalen ligger i genomsnitt på 5,9 procent. Av de gamla EU-länderna är det bara Irland som har haft en sämre utveckling. Den gängse bilden är att Sverige har drabbats extra hårt på grund av fallet i exporten. Vår exponering mot fordonsindustrin och andra investeringsvaror har visserligen sänkt vår export betydligt, men jämfört med andra länder är vårt exportfall inte exceptionellt. Faktum är att vår export har minskat ungefär i linje med genom snittet i Västeuropa. Att Sverige har tappat så mycket i BNP beror snarare på vårt stora fall i privat konsumtion. I bara tre av EU:s 15 gamla medlemsländer har den privata konsumtionen minskat kraftigare sedan finanskrisen utbröt på allvar för snart ett år sedan. I dessa länder: Irland, Danmark och Spanien har huspriserna fallit kraftigt. Det gör att hushållen känner sig fattigare och då drar de ned på konsumtionen. Sverige sticker ut i jämförelsen. Huspriserna har knappast gått ned alls, trots det minskar konsumtionen. Det är ännu mer märkligt när man vet att alla de hushåll som inte har drabbats av arbetslöshet, och det är ju trots allt de flesta, har fått ökade realinkomster med lönehöjningar, sänkta skatter och lägre räntekostnader. Förklaringen är att sparkvoten har gått upp. I en osäker miljö lägger hushållen undan en större del av inkomsterna. De vill skapa sig en ekonomisk buffert för att möta risken för framtida arbetslöshet i familjen. Det är fullständigt rationellt och det är ett förväntat beteende i en kris. Men det är svårt att förstå varför sparkvoten har stigit så mycket kraftigare hos oss än i andra länder. Av någon anledning är svenskarna räddare för krisen än vad andra är. Det rör sig troligen om en överreaktion. Det myckna pratet om den stora krisen har skrämt upp svenskarna och skapat försiktiga konsumenter. Den allmänna osäkerheten har gjort att de har hållit igen lite mer än de egentligen skulle ha behövt. Spåren av den svenska 1990-talskrisen har gjort att många har överdrivit farorna med den nuvarande krisen. Den är visserligen global, men samtidigt mindre kännbar för de svenska hushållen. Många hushåll har skapat sig en buffert. Det finns flera fördelar med en ökad förmögenhetsuppbyggnad. Problemet är dock att svenskarnas konsumtion redan i utgångsläget var mycket låg. Av samtliga EU15-länder har enbart portugiserna en lägre konsumtion per capita än svenskar. Det borde med andra ord finnas ett betydande utrymme för konsumtionsökningar. Vi har en situation med låga räntor, vi har fortfarande statsfinanser som är bättre än de flesta andra länders. Det ser ut som att regeringen kommer att ha råd med ytterligare en del stimulanser, inte minst skattesänkningar, i den kommande budgeten. Det ska jämföras med en omvärld där länder till följd av dåliga finanser måste börja ta tillbaka de tillfälliga stimulansåtgärderna. Tillfälliga konsumtionsstimulanser är inte vägen fram. Sådant som är tillfälligt genomskådas lätt och hushållen inser att stimulansen snabbt dras tillbaka. Permanenta åtgärder som också är strukturellt riktiga sänder en tydligare signal. De ger en direkt stimulans, samtidigt som hushållen inte behöver vara rädda för att de försvinner. Det är ett styrkebesked för ett land att ha råd att sänka skatterna när de flesta andra höjer. Regeringen är inne på rätt väg, samtidigt som oppositionens alternativ fortfarande är oklart. Allt tal om att åter höja skatterna efter ett regimskifte riskerar att hålla tillbaka konsumtionen och hindra uppgången. Det är det väl ingen som vill? Det är ingen tvekan om att vägen tillbaka blir lång och mödosam. Det finns ingen åtgärd som tar oss snabbt ur krisen. Men en sparkvot som svänger kraftigt åt ena hållet kan svänga lika kraftigt tillbaka. Det som behövs är lite mer optimism, då kan vi konsumera oss ur krisen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Olyckligt med bara valgodis"

SAMHÄLLSEKONOMI Det är olyckligt att regeringen fokuserar på valgodis istället för att underlätta för företag, företagande och jobbskapande. Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens vårproposition.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Uppförsbacke för pressade restaurangägare

KONJUNKTUR Läget är dystert för landets krögare. Bara i år har priserna ökat med nästan fyra procent. Orsaken är höjda arbetsgivaravgifter för unga och stigande livsmedelspriser.
NYHET Publicerad:

Tillväxttoppen är passerad

KONJUNKTUR BNP fortsätter att växa i relativt hög takt trots att svensk ekonomi har passerat tillväxttoppen i rådande konjunkturcykel. Men välståndet ökar inte i samma omfattning, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen siktar fel med 15 miljarder

KOMMENTAR I budgeten för nästa år väljer regeringen att försämra såväl det finansiella som det strukturella sparandet. Det hade man kunnat undvika genom att inte blåsa upp reformutrymmet till 40 miljarder. Regeringens bedömning ligger åtminstone 15 miljarder fel, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

En budget för valet, inte för välfärden

BUDGET "Det är olyckligt att regeringen inte vill genomföra reformer som skulle stärka företagande, jobbskapande och konkurrenskraft". Så sammanfattar Carola Lemne, vd, regeringens höstbudget som presenterades idag.