Regeringens höstbudget innehåller viktiga satsningar för en bättre fungerande arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Men det saknas en tydlig reformagenda för att få fart på Sveriges tillväxt och konkurrenskraft och det saknas tempo. Regeringen presenterar en försiktig budget som inte till fullo nyttjar det reformutrymme som finns.
– Sverige har Europas lägsta tillväxt vilket drabbar hushåll, företag och välfärd. Det går att vända den negativa trenden, med ännu fler åtgärder som förbättrar vårt närings- och investeringsklimat samt gör det mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. Då får vi den gemensamma kakan att växa, snarare än att kortsiktigt fördela den, säger Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.
– Vi behöver reformer som ger långsiktigt positiva effekter på tillväxten och därmed välfärden. Jobbskatteavdrag och satsningar på yrkesutbildning är steg i rätt riktning. De välkomnade etableringsjobben hade med fördel kunnat kombineras med sänkt arbetsgivaravgift för unga. Samtidigt är det problematiskt att fler tvingas betala statlig inkomstskatt. Det hämmar tillväxtkraften i ekonomin när viljan att arbeta, utbilda sig och spara försämras, säger Jan-Olof Jacke.
Konjunktur - Sveriges ekonomiska läge