Etableringshinder i välfärden

”Etableringshinder i välfärden” är en sammanställning över hur kraven ser ut för aktörer som vill starta och bedriva verksamhet i välfärden. Studien avgränsas till skolan och vården.

Rapporten visar att regelverken utgör en betydande etableringströskel för nya aktörer. Regelverken utgörs av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, allmänna råd och rättspraxis. Kommuner och landsting kan också som kravställare, beställare, finansiärer och tillståndsgivare använda sin myndighetsutövning för att (medvetet eller omedvetet) stänga ute privat konkurrens i välfärden. Att enbart se till de formella kraven som ställs på företag vid uppstartsfasen blir därför ett för snävt synssätt. De reella barriärerna är betydligt högre. Etableringsbesluten i företagen påverkas även av alla de regler som ska efterlevas under driften av verksamheten, vilka alltså är omfattande.

Den aktuella rapporten är den första i ett omfattande utredningsarbete som Svenskt Näringsliv har påbörjat i syfte att säkra att tuffa kvalitetskrav ställs på alla aktörer i välfärden.

Rapporten är skriven av David Sundén, ekonomie doktor i nationalekonomi och vd för Lakeville Economics samt Louise Petersen, forskningsassistent. Författarna står för samtliga slutsatser i rapporten. Ett stort tack till Andreas Bergh, docent i nationalekonomi verksam vid IFN och Ekonomihögskolan i Lund, för synpunkter och kommentarer på ett tidigare utkast av rapporten.

Mikael Witterblad, projektledare Förbättrad Välfärd