Christina & Åke Arnessons remissyttrande till skatteutskottet

NYHET Publicerad

ÖPPET BREV Med all respekt för att ni står inför en svår uppgift, och att er tid är begränsad, så vill vi ändå, allra ödmjukast be er att läsa vårt yttrande och därefter också reflektera över vilka signaler ni sänder ut.

Vi kommer nu att på ett personligt och mycket utlämnande sätt redogöra för den verklighet som vi lever i. Sedan är det upp till var och en av er att själva bedöma vad ni drar för slutsatser av detta.

Vår resa började 1997, då vi startade vårt bolag med inriktning på tillverkning av monteringsfärdiga trähus. Från början var vi 4 personer (alla delägare). Verksamheten växte och växte, som mest stod drygt 50 personer på lönelistan. Vårt företag blev en viktig aktör eftersom vi skapade arbetstillfällen, trygghet och skatteintäkter till den lilla landsortskommunen. För oss var det en självklarhet att teckna kollektivavtal, att ha god ordning på våra papper, att vara en bra arbetsgivare och seriös samarbetspartner.

Dessvärre så hade vi oturen att 2010 hamna mitt i en familjetragedi. Vi hade precis dragit igång ett stort projekt då tragedin slog ner som en blixt från klar himmel. Det hela slutade med att vår kund inte kunde fullfölja sina åtaganden mot oss, och där stod vi med kostnader vi inte fick täckning för. Skam den som ger sig. Har man ansvar för anställda, så går man inte ut på golvet och säger – nu ger vi upp – Nej, man spottar i nävarna, sväljer förtreten och jobbar ännu hårdare. Det lönade sig. 2 år senare hade vi byggt upp en orderstock som med lätthet skulle trygga verksamheten i ett helt år.

Som ansvarstagande företagare och arbetsgivare hade vi ägare under de 15 år som gått, för vår egen del, inte plockat ut en enda krona ur verksamheten. Möjligheten hade funnits, men vi valde att låta pengarna stanna i bolaget. Företaget och de anställda gick alltid först. Allt eftersom åren gick så samlade vi på oss mer och mer innestående kapital att ta ut då vi ansåg tillfället lämpligt.

Sviterna efter tragedin förföljde oss, men vi lyckades trots detta lotsa oss fram och då vi äntligen efter 2 års mödosamt slit började känna att nu har vi snart näsan ovanför vattenytan igen, då kom en rejäl käftsmäll.

Det sakandes 320.000:- till månadens skatter. Vi hade kunnat ordna detta också om bara tjänstemannen på Skatteverket hade varit lite samarbetsvillig. Vi ansökte om anstånd med skatten i några månader för att då hinna få in nytt kapital från vår stora orderstock.

Tjänstemannen, hör och häpna, fick oss på ett mycket tydligt sätt förstå att – det gör ingenting om staten förlorar pengar på konkurser!! Därefter tvingade han fram en konkurs.

Över en natt slogs allt vi byggt upp i spillror. En fabriksanläggning med ett ny-anskaffningsvärde på 56 miljoner såldes ut och på sista raden i konkursen stod det 1,6 miljoner.

Den tidigare så flexibla husfabriken förvandlades till en helt vanlig lagerbyggnad långt ute på vischan, och används idag enbart som lager.

Vi som f.d ägare fick ta den största smällen, förutom att vi förlorat stora belopp i insatt kapital, så gick hela vårt inarbetade utdelningsbelopp upp i rök (tillsammans ca 6 miljoner)

Idag har vi efter mycket hårt slit med hjälp från anhöriga, kollegor, kunder, leverantörer och en nischbank börjat bygga upp en ny verksamhet.

Det är slitsamt, vi är vingklippta och hårt prövade efter det vi tvingats gå igenom de senaste 7 åren.

Tvivlen var också många. Skulle vi våga satsa igen. Efter det nonchalanta och rent oprofessionella bemötande vi tvingats anpassa oss till i samband med konkursen och följderna därefter, så känns det som att etablissemanget inte uppskattar sådana som oss. Vi är bara några gnälliga småföretagare som försöker minimera vår skatt och leva gott på andras bekostnad.

Så är verkligen inte fallet, vi har nog betalat ett högre pris än de flesta för glädjen att ha ett jobb att gå till. Vi förväntar oss inte att röda mattan ska rullas ut för oss, men vi förväntar oss att bli bemötta med respekt.

Gällande 3:12 reglerna så är det idag, för oss långt kvar tills vi kan börja tänka utdelning. Än så länge befinner vi oss på nivån att vår målsättning är att innan årets slut i alla fall kunna uppnå samma lön som våra kollektivanställda träindustriarbetare.

Att det nu ligger ett förslag på att 3:12 reglerna ska skärpas ytterligare, med syftet att färre småföretagare ska ha möjlighet att själva kunna skapa sig en ekonomisk trygghet, känns som en illa genomtänkt åtgärd.

Vi borde med rätta, egentligen kunna känna oss som en viktig kugge i det svenska välfärdssystemet. Vi bidrar med arbetstillfällen, trygghet och skatteintäkter, men dessvärre så får vi allt för ofta känna att vi enbart är kon som står i båset och som ska mjölkas till sista droppen.

Idag har vi 10 personer på lönelistan, vi vill gärna fortsätta med det, och helst också utveckla ytterligare. Vi har de förutsättningarna, då orderingången just nu är större än vad vi kan åta oss.

Vi skulle kunna flytta verksamheten utomlands, men det strider mot vår värdegrund.

Det börjar bli nog nu, det ena förslaget efter det andra kommer som gör det dyrare, svårare och mera riskfyllt att vara småföretagare.

Gör det enda rätta, bejaka företagandet, respektera alla oss småföretagare och underlätta istället för att försvåra för oss. Låt oss göra det vi är bra på. Man saknar inte kon förrän båset är tomt!

Tänk om, tänk nytt. Förslaget till ändringar i 3:12 reglerna innehåller försämringar. Höjd skattesats, minskad förenklingsregel, höjt krav på egen lön och sämre möjlighet till lönebaserat utrymme är tyvärr alltihop signaler i fel riktning för att fler ska vilja driva företag, investera och anställa.

Släng, eller omarbeta, så att även alla vi småföretagare kan få känna att vi är respekterade för det vi gör och inte enbart är kon som ska mjölkas och som skickas på slakt när vår ägare inte längre anser oss tillräckligt vinstgivande.

Christina & Åke Arnesson, ARKOS Home AB

Fakta

Entreprenörsskatten även kallad 3:12 är skatteregler som gäller ägarledda företag som är aktiebolag. Skatteförslaget styr hur stor andel av företagarens inkomst som beskattas som inkomst av tjänst och hur stor andel som beskattas som inkomst av kapital, vilket har en lägre skattesats. Hur mycket som kan tas ut i form av kapitalinkomst avgörs bland annat av hur mycket lön huvudägaren tar ut och hur ägandet ser ut. 3:12-reglerna infördes i samband med skattereformen 1991, och har ändrats flera gånger genom åren.

 

Utredningens förslag:

  • Lönekraven för att få ta ut kapitalbeskattade inkomster höjs.
  • Kravet på att en delägare måste äga minst 4 procent av kapitalet i företaget för att få använda 3:12-reglerna slopas.
  • Förenklingsregeln, som innebär att en utdelning upp till ett visst belopp får beskattas som kapitalinkomst, sänks från 160 000 till 100 000 kronor. Skatteuttaget på delägares kapitalinkomster höjs från 20 till 25 procent

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Falun behöver jobba på förtroendet för att främja tillväxten

FÖRETAGSKLIMAT "Vi har haft en del olyckliga omständigheter som dragit ner förtroendet" säger kommunalrådet Joakim Storck (C). För att bygga upp förtroendet igen vill han att kommunen ska jobba för att främja tillväxten, samtidigt som myndighetsutövningen ska förbättras.
NYHET Publicerad:

Byggboom i Malung-Sälen

FÖRETAGSKLIMAT Besöksnäringen och sågindustrin investerar för fullt i Malung-Sälens kommun. Nu gäller det för kommunen att hänga med i utvecklingen. "Det är jättekul att jobba i en kommun där det händer så mycket positivt", säger kommunalrådet Hans Unander (S).
NYHET Publicerad:

Bostadsbrist orsakar kompetensbrist för Mora

FÖRETAGSKLIMAT Mora kommun jobbar för att lösa kompetensförsörjningen till både lokala företag och kommunens egna verksamheter. En viktig fråga att lösa är bostadsbristen. "Vi får hit kompetent personal, men om de inte hittar någonstans att bo så flyttar de igen", säger kommunalrådet Anna Hed (C).
NYHET Publicerad:

Industrins konkurrenskraft högt på agendan i Borlänge

FÖRETAGSKLIMAT För några år sedan kunde en pappersrulle från Borlänge ta sig till Göteborgs hamn på åtta timmar. I dag tar det tolv timmar. Jan Bohman, kommunalråd i Borlänge, tycker det är dags att frågan om industrins konkurrenskraft lyfts regionalt.
NYHET Publicerad:

Orsa vill klättra i statistiken

FÖRETAGSKLIMAT "Vi har som mål att vara bland de 100 bästa företagen i Svenskt Näringslivs kommunranking, senast år 2020. Det säger Mikael Thalin (C), kommunalråd i Orsa. För att nå dit ska kommunen bland annat jobba med bemötande och kompetensförsörjning.
NYHET Publicerad:

Bostadsbyggandet en viktig fråga för Ludvika

FÖRETAGSKLIMAT Bostadsbyggandet rankades som den viktigaste frågan för Ludvika kommun att ta tag i vid den senaste mätningen av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Något som kommunalrådet Leif Pettersson (S) håller med om. "Vi ser en ökad inpendling från flera håll och det gör att bostadsbyggandet måste få bättre fart".
NYHET Publicerad:

Vansbro behöver både industrilokaler och bostäder för att utvecklas

FÖRETAGSKLIMAT För att vara en landsbygdskommun ligger Vansbro förhållandevis högt i Svenskt Näringslivs ranking. Men för att kommunen ska kunna utvecklas behövs fler bostäder. "Vi letar med ljus och lykta efter någon som vill bygga", säger kommunalrådet Stina Munters (C).
NYHET Publicerad:

För Rättvik är bygglovshanteringen en akilleshäl

FÖRETAGSKLIMAT Rättvik har i flera års tid hamnat i topp bland dalakommunerna i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. "Vi har jobbat långsiktigt för att komma hit", säger kommunalrådet Annette Riesbeck (C). Nu vill hon ta tag i bygglovshanteringen för att planprocesserna ska gå snabbare.
NYHET Publicerad:

Smedjebacken vill utveckla besöksnäringen

FÖRETAGSKLIMAT Efter några år på botten i Svenskt Näringslivs ranking har Smedjebackens kommun vänt uppåt i statistiken. För att behålla den positiva utvecklingen vill kommunalrådet Fredrik Rönning (S) satsa på nyetableringar och turism. – Vi vill inte bli jättestora inom besöksnäringen, men det finns potential att växa.
NYHET Publicerad:

Infrastruktur en utmaning för Älvdalen

FÖRETAGSKLIMAT De närmaste åren kan vara oerhört avgörande för om det kan skapas hundratals nya arbetstillfällen i Idre, menar Torbjörn Wallin, vd för Idre Himmelfjäll AB. Precis som grannkommunen Malung-Sälen har Älvdalen en stark utveckling inom fjällturismen. Något som också innebär stora utmaningar för kommunen och det nya kommunalrådet Kjell Tenn (C).
NYHET Publicerad:

Gagnef vill vända den negativa trenden

FÖRETAGSKLIMAT "Det är genom växande och välmående företag vi skapar förutsättningar för hela kommunen med vård, skola och omsorg. Därför är det viktigt att ha ett välfungerande och positivt företagsklimat", säger Fredrik Jarl (C) som är nytt kommunalråd i Gagnef.
NYHET Publicerad:

Kabelföretag går för högtryck – anställt 14 medarbetare på ett år

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Kablego går för högtryck. 14 av de 36 medarbetarna anställdes på ett år. De flesta rekryterades via personliga kontakter eller annonser på Blocket, konstaterar ägarna Marie-Louise och Fredrik Fjägerås.
NYHET Publicerad:

Säljyrket borde vara ett högstatusjobb

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Statusen på säljyrket behöver höjas i Sverige. Det anser Daniel Erlandsson, vd på Din Elonbutik. "Allt med sälj är en avgörande kompetens i dag, så varför inte starta ett gymnasieprogram med säljinriktning?"
NYHET Publicerad:

"Regelkrånglet ger mig en klump i magen"

REGELKRÅNGEL Brazer Bozlak är entreprenören bakom den snabbväxande restaurangkedjan Basta Urban Italian. Han tycker att myndigheterna måste förbättra sin attityd till företagare. "Det är för mycket regelkrångel och administration. Som nybliven företagare är jag ständigt rädd för att göra något fel."
NYHET Publicerad:

"LAS måste förändras"

LAS Turordningsreglerna gäckar landets företagare. "Vi måste kunna undanta vissa kompetenser från LAS för att företaget ska ha en chans att överleva i lågkonjunktur", säger Fredrik Bertils på Elmab i Dala-Järna.
NYHET Publicerad:

Läs på inför gymnasievalet - använd Gymnasiekvalitet.se

GYMNASIEVALET Är fast jobb och bra lön viktigt för dig efter avslutade gymnasiestudier? På gymnasiekvalitet.se hittar du utbildningarna i Dalarna som ger dig förutsättningar för jobb efter avslutade studier.
NYHET Publicerad:

Nyårslöfte önskas - våga reformera

KRÖNIKA "Vi närmar oss årets slut. En politisk mandatperiod är förbi och en ny står för dörren. Vad kan Dalarnas företagare förvänta sig framöver? 2019 kommer att bli ett viktigt år. Låt oss ta vara på möjligheterna som ligger framför oss." Skriver Teresa Bergkvist regionchef vid Svenskt Näringsliv Dalarna i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Vårt tålamod är slut – Reformerna kan inte vänta!

DEBATT "Vi företagare är stolta. Tillsammans med våra anställda bidrar vi till samhället varje dag. Vi skapar produkter och tjänster som behövs. Vi satsar och skapar arbetstillfällen och vår framgång genererar skatteintäkter till den gemensamma välfärden." Med de orden inleder 65 dalaföretag sin debattartikel med en tydlig uppmaning till politiken. Nu är det hög tid för våra politiker att kavla upp ärmarna och sätta igång reformarbetet.
NYHET Publicerad:

Antalet UF-elever slår rekord i Dalarna

UNG FÖRETAGSAMHET Ung Företagsamhet i Dalarna sätter alla tiders rekord i antal UF-företagare och passerar för först gången någonsin 1000-strecket. Hela 1011 elever driver just nu företag på gymnasiet och det är en ökning med 37% senaste två åren. "Vårt mål är att Dalarna ska ha de mest företagsamma ungdomarna i landet", säger Thomas Agneteg, regionchef vid Ung Företagsamhet Dalarna.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom ditt gymnasieval noga

UTBILDNING I höst ska 110 000 elever förbereda sig för sina gymnasieval i början av nästa år. Gymnasievalet är ett stort beslut. Inte livsavgörande – men viktigt.