För Rättvik är bygglovshanteringen en akilleshäl

Rättvik ligger på plats 31 i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges 290 kommuner. Men för tio år sedan låg kommunen längre bak i statistiken.

– När vi låg som sämst där 2008, 2009 bestämde vi från politiskt håll att vi måste ta fram en långsiktig plan för vårt näringslivsarbete. Då tog vi ett avstamp i att jobba med bemötande, attityder och service till företag. Vi har en stark vilja från politiskt håll att jobba med näringslivsfrågor och många av oss i kommunstyrelsen driver eller har drivit egna företag. Företagandet är grunden för välfärd, vi kan prata om vård, skola och omsorg, men det hade inte fungerat om vi inte hade haft ett fungerande näringsliv, säger Annette Riesbeck.

Rättviks kommun har tagit fram konceptet Tillväxt & Tillsyn, som blivit känt i hela landet och som inte minst många andra dalakommuner jobbar med. Det handlar i korthet om att förenkla för företag när de tar kontakt med kommunen i regel- och tillståndsfrågor.

– Det som har varit så lyckat med konceptet är att det handlar om dialog först. Företagen måste få hjälp att göra rätt i stället för straffavgifter när de gör fel, säger Annette Riesbeck.

Kommunen har även gjort en satsning på upphandlingsfrågor.

– Vi har utbildat våra småföretagare tillsammans med vår lokala företagarorganisation om hur man kan vara med och lämna anbud. Det ledde till att vi fick en väldigt lyckosam livsmedelsupphandling för några år sedan, där vi i princip bara köper närproducerad mat. Vi har inget utländskt kött, ingen utländsk kyckling, bröd från Rättvik, fisk från Leksand och så vidare. Men vi skulle vilja bli bättre på att upphandla inom byggsektorn, den är mycket svårare och vi måste slåss med de stora drakarna i Sverige.

Det område där Rättvik får sämst betyg i rankingen är bostadsbyggande och tillgång på tomter.

– Det är en akilleshäl för kommunen att bygglovsärenden tar för lång tid. Men vi jobbar med det för fullt och försöker bättra oss, det handlar mycket om rekrytering, säger Annette Riesbeck.

Precis som många andra dalakommuner känner Rättvik av kompetensbristen på arbetsmarknaden.

– Det är en jättesvår fråga. Vi har utökat lärlingsutbildningen på gymnasiet och har ett system där vi har gemensamma lärlingsplatser. Vi försöker också hitta samarbeten med andra kommuner om utbildningar. Men ibland fastnar man lite i rekryteringsfrågan: När vi pratar om kompetensförsörjning handlar det lika mycket om att få folk att vilja flytta hit, att det ska vara en attraktiv bostadsort, att det ska finnas fritidssysselsättning och liknande. Det är minst lika viktigt som utbildningar.

Vad tycker du att företagen själva kan göra för att förbättra företagsklimatet?
– Vi har duktiga och engagerade företagare och våra träffar sker inte bara på kommunens initiativ, utan även från företagen själva. Vi har en bra dialog, sedan skulle jag önska att fler företagare kom på sammankomsterna. Jag förstår att det inte är helt lätt att hinna avsätta tid när man är egenföretagare och därför försöker vi hitta tider som kan passa alla.

Företagarkommentar: Anna Grånäs Jakobsson, Rättviks trappfabrik

”Handläggningstider för bygglov och mark- och planärenden generellt tar allt längre tid. Detta riskerar hämma tillväxt i kommunen. Vi hör om företag som inte kan rekrytera kompetens utifrån då denna ej hittar möjlighet till boende eller tomtmark att bygga nytt på, tiden för bygglov är lång etc. Likaså företag som vill expandera på orten - eller kommer utifrån och vill etablera sig finner inte mark/lokaler.

Vi ser ju att detta beror på svårighet för kommunen (inte bara Rättvik) att rekrytera bygglovshandläggare och liknande kompetens, som dessutom har lokalkännedom, kan historik etc som är viktiga parametrar för en bra dialog med företagen (och folk i allmänhet så klart).”