Samverkan med näringslivet stärker tryggheten i Dalarna
Samarbetet mellan kommuner och det lokala näringslivet är en avgörande del i det brottsförebyggande arbetet. Men hur väl inkluderas det lokala näringslivet i arbetet för tryggare samhällen? En enkätundersökning bland Dalarnas kommuner visar att det redan finns flera goda initiativ men också utvecklingsmöjligheter.
Brottsförebyggande arbete är ett kommunalt ansvar. Sedan 2023 är det lagstadgat att kommunerna ska ta fram en lägesbild, besluta om en åtgärdsplan och samordna insatser. Arbetet ska ske kunskapsbaserat och i samverkan med andra aktörer, däribland det lokala näringslivet.
Företagen är en central del av samhället och drabbas ofta av brott som stölder, skadegörelse och bedrägerier. Det påverkar inte bara ekonomin utan också tryggheten och viljan att investera. Trots detta är näringslivet inte alltid en självklar del i kommunernas trygghetsarbete.
För att få en bild av hur samverkan fungerar i praktiken skickades en enkät till kommunerna i Dalarna, där 11 av 15 kommuner svarade. Resultaten ger en inblick i hur kommunerna samverkar med det lokala näringslivet i sitt brottsförebyggande arbete och var det finns utrymme att utvecklas.
Varför ämnet är viktigt
Brott mot företag är mer än en ekonomisk fråga. Det påverkar hela lokalsamhällets attraktivitet och tillväxt. Företagens iakttagelser är värdefulla för kommunens lägesbild och trygga företag skapar trygga samhällen.
När kommun, polis och näringsliv arbetar tillsammans kan problem upptäckas i tid, information delas och lösningar hittas som fungerar i vardagen. Näringslivet är inte bara mottagare av information utan också en resurs som kan stärka hela kommunens brottsförebyggande förmåga. Det handlar både om att vara bidragsgivare till situationell brottsprevention genom att hålla ordning och investera i miljöer samt att vara förebilder i social brottsprevention.
Resultat
Enkäten undersökte fem huvudområden; representation i brottsförebyggande råd, kartläggning av företagens utsatthet, dialogmöten, informationsdelning samt öppen beskrivning av samverkan. Resultaten visar på variationer mellan kommunerna i länet.
· 64 procent av kommunerna inkluderar näringslivet i det brottsförebyggande rådet
· 91 procent kartlägger företagens utsatthet för brott
· 91 procent genomför dialogmöten mellan kommun, polis och näringsliv
· 82 procent ger regelbunden information till företag om brottsförebyggande arbete och aktuella händelser
Kommunernas samverkan med näringslivet i Dalarna är relativt väl utvecklad men varierar i struktur. På flera håll deltar företagarföreningar och branschnätverk i brottsförebyggande råd, lägesbildgrupper och dialogmöten. Samtidigt saknas ofta en fast och långsiktig struktur för hur samverkan ska bedrivas, vilket gör arbetet oregelbundet. Sammantaget finns en tydlig vilja och många goda exempel, men behovet av mer systematik och kontinuitet är tydligt.
Vad krävs för att lyckas?
För att samverkan ska bli långsiktig och effektiv krävs struktur. Det handlar om att gå från tillfälliga insatser till ett systematiskt arbetssätt där näringslivet är en självklar part i det brottsförebyggande arbetet.
Tre nyckelfaktorer:
1. Tidigt deltagande – inkludera företagen redan i framtagandet av lägesbilder
2. Formella forum – etablera brottsförebyggande råd och återkommande mötesplatser
3. Ömsesidig kommunikation – skapa kanaler där företag både kan rapportera iakttagelser och få återkoppling
Med rätt struktur kan näringslivet bli en nyckelaktör för tryggare och mer attraktiva kommuner. Det är inte bara en fråga om säkerhet det handlar om framtidens konkurrenskraft och tillväxt.
Avslutning
Samverkan finns, men är ojämn. Kommunerna vill samarbeta med näringslivet, och flera goda initiativ är redan på plats. Nu krävs nästa steg, för att gå från goda ambitioner till verklig effekt behövs en tydlig roll för företagen, långsiktiga strukturer och se brottsförebyggande arbete som en gemensam investering i framtiden.
Trygghet är en gemensam fråga, och näringslivet är en självklar del av lösningen.
Skriven av Ida Frisch, studentmedarbetare på Svenskt Näringsliv.
