Höja skatten eller effektivisera i Sandviken?

Den 4 december sände SVT Gävleborg ett inslag gällande Sandvikens kommun som beställt en konsultrapport om den egna kommunens ekonomiska utveckling fram till 2030. Rapporten pekar på att kommunen antingen måste höja skatten med närmare sex kronor eller skära ned på sina utgifter med ungefär en procent per år.

Svenskt Näringsliv har bett konsultföretaget WSP att undersöka vilken teoretisk potential till effektiviseringar och förbättringar det finns i den kommunala sektorn . I januari i år presenterades rapporten ”Produktivitetspotential för kommunal sektor” (officiell statistik i huvudsak från databasen Kolada).

Sedan tidigare vet vi att kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig mycket åt mellan kommuner och att det inte finns något statistiskt samband mellan kostnader och resultat.

Underlaget i Svenskt Näringslivs rapport tog avstamp i att de bäst presterande kommunerna, som förmådde att leverera höga resultat till låga kostnader, fick utgöra en benchmarkinggrupp inom varje område.

För att inte kommunernas skiftande förutsättningar skulle spela in rensades, så långt som möjligt, både måtten för kostnader och resultat för strukturella skillnader. De områden som studerades var: förskola, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt stöd och service till funktionshindrade (LSS). Det vill säga huvuddelen av kommunens kärnverksamhet.

Sandviken

Om kostnaderna i Sandviken skulle sänkas till genomsnittsnivån för de kommuner som presterar bäst resultat till lägst kostnad, skulle detta innebära en besparing på 214 miljoner kr. Detta motsvarar en effektivisering på 14 procent. Denna besparing skulle motsvara en skattesänkning om 3,36 kr från nuvarande 33,12 till 29,76 kr. Verksamheterna i kommunen skulle även kunna utvecklas för motsvarande summa. Sammantaget motsvarar det till exempel grundskoleverksamhet för ytterligare 2 500 elever, förskola för 3 900 barn eller särskilt boende för 260 personer inom äldreomsorgen.

Finns det framgångsfaktorer?

Klart det finns! Först handlar det om insikt – allt handlar inte bara om resurser. Det handlar också om hur resurser används. Givet detta handlar det om saker som att ha tydliga politiska mål, att med systematiska jämförelser med andra kommuner följa upp dem och att använda ny teknik på ett smart sätt. Det handlar också om ett bra ledarskap, som förstår att nyttja medarbetarnas kompetens och att undvika detaljreglering. Det handlar inte om att ”springa fortare”. Att dessutom ha fungerande konkurrens inom välfärdstjänsterna är av stor betydelse.

Kommunerna förstår, oftast, brådskan med att effektivisera välfärdstjänsterna i kommunal sektor - men då måste de börja nu!