Produktivitetspotential för kommunal sektor

RAPPORT Publicerad
Produktivitetspotential._webb.pdf.

Kostnaderna för välfärdstjänsterna skiljer sig åt kraftigt mellan olika kommuner, även sedan hänsyn tagits till de olika strukturella förutsättningarna. Mot den bakgrunden har Svenskt Näringsliv gett WSP i uppdrag att – i fyra olika scenarier – beräkna vad det i ekonomiska termer skulle innebära om alla kommuner presterade helt eller delvis lika bra som ett antal kostnadseffektiva benchmarkingkommuner. Två av scenarierna har som villkor att de ”föredömskommuner” mot vilka övriga jämförs måste ha en viss lägsta uppvisad kvalitet.

Analysens beräkningar visar att det finns betydande potential för effektiviseringar inom de kommunala välfärdstjänsterna. I scenario två, där samtliga kommuner presterar minst lika bra som de bästa inom respektive område, beräknas potentialen uppgå till 41,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en relativ effektivisering på mer än 11 procent. Störst besparing beräknas uppnås inom individ- och familjeomsorgen, där potentialen i scenario två uppgår till 19 procent.

Analysen utgår de från jämförelser och data som tar hänsyn till de skilda strukturella förutsättningar som kommunerna har för att bedriva sin verksamhet. Genom att flera scenarier med olika ambitionsnivå i effektiviseringen ställs upp, kan också resultaten betraktas som ett spann inom vilket den faktiska potentialen troligen finns.

Svenskt Näringsliv tar i sitt slutord upp att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hösten 2016 beräknat att det finns ett resultatförbättringsbehov fram till 2020 på 47 miljarder kronor, vilket motsvarar en skattehöjning med drygt 2 kronor. Enligt Svenskt Näringslivs bedömning är det viktigt att kommunalskatten inte höjs eftersom drivkrafterna till arbete då skulle försämras och tröskeln att gå från bidrag till arbete skulle öka.

Mot bakgrund av WSPs beräkningar i denna rapport bedömer Svenskt Näringsliv att det skulle vara möjligt att kostnadseffektivisera kommunal verksamhet med 15–25 miljarder kronor fram till år 2020 utan att kvaliteten påverkas negativt. Detta utgör mellan tre och fem procent av kommunernas totala kostnader. En sådan besparing motsvarar mellan en tredjedel och hälften av det beräknade finansieringsbehovet. Därutöver är det också möjligt att göra betydande effektiviseringar inom landstingen. Ökad produktivitet i välfärden utgör därför en väsentlig del för att klara resultatförbättringsbehovet i kommunal sektor även om också andra åtgärder måste till. På längre sikt är det möjligt att förbättra produktiviteten ytterligare. Ett införande av en vinstreglering inom välfärden skulle emellertid försämra konkurrensen och därmed produktivitetsutvecklingen.