Järvsöbacken – när långsiktigt företagande blir motorn i en hel bygd
Hur bygger man tillväxt och jobb på en mindre ort – utan att luta sig mot en dominerande koncern? I Järvsö har svaret vuxit fram under tre decennier. Järvsöbacken är i dag inte bara en skidanläggning, utan en central arbetsgivare, investerare och samordnare i ett lokalt ekosystem där näringsliv, civilsamhälle och politik drar åt samma håll.
– Vi vill vara motorn i utvecklingen av Järvsö, säger Peter Augustsson, delägare och vd för Järvsöbacken.
Från lokal backe till nationell destination
Utvecklingen talar sitt tydliga språk. Från 40 000 besökare första året till omkring 300 000 i dag. Anläggningen har gått från en skidbacke med fyra liftar och sex nedfarter till en modern destination med kontinuerliga investeringar i liftar, backar, snösäkring och boende.
Andra skidorter i Sverige satsar också, men konkurrensen finns inte runt hörnet.
– Vår konkurrent är snarare Thailand än andra skidbackar, konstaterar Peter Augustsson.
Det sätter fingret på en central näringspolitisk realitet: besöksnäringen konkurrerar globalt, även när den verkar lokalt. För Järvsöbacken har svaret varit långsiktighet och återinvestering – inte kortsiktig maximering.
Jobbmaskin – men också samordnare
Vintertid skapar Järvsöbacken omkring 450 arbetstillfällen, direkt och indirekt. 180 personer arbetar i anläggningen, ungefär lika många i hotell och restauranger. Därtill kommer alla kringverksamheter som får sitt kundunderlag genom berget.
För 10–15 år sedan fattades ett strategiskt beslut: Järvsöbacken släppte restaurangverksamheterna till lokala familjeföretag.
– Vi har valt restauratörerna så att de ska matcha varandra bra. I dag är det sju restauranger som drivs av olika familjer. Det skapar både kvalitet och lokal förankring.
Personalfrågan, ofta ett tillväxthinder inom besöksnäringen, har man i Järvsö istället vänt till en konkurrensfördel. Genom samarbete med andra arbetsgivare i bygden lånas personal mellan verksamheter för att få helårssysselsättning.
– Vi ser till att folk har ett årshjul som går ihop. Kyrkan, skogen, berget – det handlar om samverkan.
Investeringar kräver uthållig politik
Järvsöbacken fortsätter att investera. Nyligen byggdes en ny sexstolslift. Nu planeras tre nya nedfarter, nya liftar och ett boendeprojekt med cirka 120 bäddar, i form av ett nytt lägenhetshotell.
Men investeringar i Sverige kräver tålamod.
– Det tog tolv år att få till en trefilsavfart från huvudvägen upp till berget. Då tappar man både tempo och lust, säger Peter Augustsson.
Även markfrågor är tidskrävande. Anläggningen äger sin mark, men framtida utveckling kräver förhandlingar med omkring 45 olika markägare – och tillståndsprocesser som sträcker sig över flera år.
Infrastruktur – mer än bara vägar
Att tåget stannar mitt i byn är en avgörande konkurrensfördel. I dag anländer 14 procent av de boende gästerna med tåg – en kraftig ökning från 1 procent när satsningarna började.
Men infrastrukturen slutar inte vid stationen.
– Vi får själva gå in och sponsra taxi för att det ska fungera. På vintern har vi trafik från torsdag till söndag. På sommaren finns inget alls.
Samordning med skolskjutsar och färdtjänst har delvis löst problemet, men frågan pekar på ett större systemfel: offentlig upphandling och regelverk som inte tar höjd för lokala helhetslösningar.
Kompetensförsörjning – skolan som strategisk partner
Samarbetet med Järvsögymnasiet har blivit en nyckel för kompetensförsörjningen. Elever gör praktik, lär känna verksamheten och väljer i många fall att stanna.
– Det har varit fantastiskt. Vi får bra personal och ungdomarna får en tydlig väg in i arbetslivet.
Den typen av lokala utbildningslösningar lyfts också av civilsamhället som avgörande för framtiden.
Civilsamhällets perspektiv: bygdeutveckling före allt
För Olle Fack, ordförande i föreningen Järvsörådet, är sambandet tydligt.
– Målet är bygdeutveckling. Medlet är besöksnäringen.
Järvsörådet arbetar ideellt, samlar civilsamhället och fungerar som det tredje benet i Järvsös framgång tillsammans med näringslivet och kommunen. Tillsammans arbetar man med hållbarhetscertifieringar, gemensamma mål och långsiktig planering.
Men utmaningarna är tydliga: skattenivåer, sjukvård och bostadsmarknad gör att många som arbetar i Järvsö väljer att inte skriva sig där.
– Människor tycker det är irriterande att betala högre skatt för lägre service. Sjukvården exempelvis både beskrivs och upplevs som sämre här än på många andra platser, säger Olle Fack.
Ett lokalt exempel – med nationell bäring
Järvsöbacken visar vad som händer när företag får utrymme att investera långsiktigt och när samverkan ersätter stuprör. Här möts näringsliv, civilsamhälle och politik regelbundet, med gemensam riktning.
– Gästerna bryr sig inte om vem som äger vad. De upplever Järvsö. Då måste vi också jobba tillsammans, säger Peter Augustsson.
I en tid när regional utveckling ofta diskuteras i termer av bidrag och projekt, pekar Järvsöbacken på ett annat svar: långsiktigt företagande, fungerande infrastruktur och en politik som orkar hålla i.
