Våt filt över företagande i välfärdssektorn
Strax efter att den nya regeringen 2014 förklarade att den var feministisk tillsattes, efter påtryckningar från Vänsterpartiet, en utredning om hur man kan begränsa företagandet i välfärdssektorn. Detta är en del av näringslivet som är viktig för kvinnors företagande.
I den nu presenterade lagrådsremissen och promemorian om undantag framgår tydligt att företagens samlade rörelsemarginal kommer att uppgå till 0,3 procent. Det är lite förenklat det som är kvar när alla löpande kostnader är betalda såsom löner, hyra, el och förbrukningsmateriel. Översatt till privatekonomi så skulle det innebära att om man får ut 20 000 kr efter skatt så har man 60 kr kvar varje månad när alla räkningar är betalda. Det är i princip omöjligt att långsiktigt driva verksamheten vidare under sådana förutsättningar.
Varje år kartlägger Svenskt Näringsliv företagsamheten i landet. Vi tittar på hur många det är som är engagerade som företagare – antingen som vd, delägare eller styrelseledamot. Nästan 11 procent av alla företagsamma kvinnor finns inom välfärdssektorn – motsvarande siffra för män är 4,6 procent. Vi ser också att välfärdssektorn är kvinnodominerad – mer än hälften av de företagsamma är kvinnor. För övriga näringslivet ligger andelen på drygt 30 procent. Antalet företagsamma människor inom välfärdssektorn i Gävleborg har vuxit med i genomsnitt 4,4 procent per år under en femårsperiod.
Det är dock tydligt att intresset för att vara verksam inom välfärdssektorn viker. Under det senaste året mattades tillväxten betydligt i Gävleborg jämfört med tidigare år och nyföretagsamheten inom sektorn sjönk kraftigt. Människor med stort engagemang och idéer om hur vår välfärd kan förbättras skräms bort. Många företagsamma upplever ett tydligt budskap – de är inte önskvärda inom välfärdssektorn.
Vi har en bred samhällsdebatt om hur kvinnors deltagande i ekonomin ska öka. Samtidigt som regeringen engagerar sig i en lång rad kvinnofrågor, till exempel kvotering till styrelser i börsbolag, vill man nu i princip omöjliggöra för många kvinnor att driva företag i det yrke de utbildat sig för.
Den hetsjakt mot företagen i välfärden som nu pågår har redan fått tydliga effekter Det är beklagligt att man verkar sakna insikt om hur viktiga dessa kvinnors företagande är för välfärdens utveckling – och hur viktigt företagandet är för kvinnors möjlighet att utvecklas.
Om undersökningen
Svenskt Näringsliv mäter en gång om året antalet företagsamma människor, både för Sverige som helhet samt för respektive län. En företagsam människa definieras som en person som antingen har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, alternativt är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. En person räknas enbart en gång, oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Det finns därför fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten 2018 släpps 12 mars.
Studien om välfärdssektorn har gått till på samma sätt med det tillägget att individerna även ska kunna kopplas till en branschkod som tillhör den så kallade välfärdssektorn. Branschkoderna har utgått från Ekonomifaktas definition av sektorn. Data presenteras endast på nationell och länsnivå. Således presenteras endast så kallat genuint nyföretagsamma och genuina avslutare i data.
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
