NYHET25 juni 2018

Svensk skola kan mycket bättre

Att rusta eleverna för framtiden är skolans viktigaste uppdrag. Eleverna som går ut gymnasieskolan ska vara väl förberedda för antingen jobb eller vidare studier, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Johan Olsson Utbildningspolitisk expert hos Svenskt Näringsliv.
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

I mitt jobb är jag framför allt intresserad av elevernas resultat. Uppdraget från medlemsföretagen är att se till att deras kompetensförsörjning fungerar. Det ska kunna hitta både anställningsbara och utvecklingsbara medarbetare. Och förhoppningsvis ska ett antal elever bli företagare och konkurrera med dagens företag.

När det gäller skola och utbildning finns det som på alla andra områden både saker som fungerar bra och saker som fungerar dåligt. Jag skulle säga att framför allt tre saker är viktigt från mitt perspektiv. Kompetensförsörjningen, elevernas resultat och valfriheten. Det finns anledning att se på dessa tre frågor med både tillförsikt och oro.

Företagens kompetensförsörjning

Om vi börjar med kompetensförsörjningen. Ett av företagens allra största utmaningar är att hitta rätt person till rätt plats. 70 procent av våra medlemsföretag upplever svårigheter med att rekrytera och var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Det är allvarligt. För det får såklart konsekvenser för företagen. De tvingas tacka nej till order och uppdrag, de tvingas dra ner på produktion och service och planerade expansioner förhindras. Det drabbar inte bara företagen utan också individerna och vårt samlade välstånd. De tre främsta anledningarna till att företagen har haft svårt att få tag i de medarbetare de har behov av är att det är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, brist på personer med rätt attityd och engagemang och brist på personer med rätt utbildning.

Här spelar skolan en viktig roll. Den mest eftersökta utbildningsnivån hos företagen är gymnasial yrkesutbildning. Eleverna på yrkesprogrammen behöver bli fler. På hyfsat kort sikt skulle jag säga att det vore bra om 40 procent av eleverna på ett nationellt program gick ett yrkesprogram. Programmens status och attraktionskraft behöver öka. Tidigare i år frågade vi hur föräldrarna till 15-åringar ser på deras barns gymnasieval. Även där finns det jobb att göra. Sex av tio föräldrar ansåg att barnet bör läsa ett högskoleförberedande program, inte ens var tionde tyckte att barnet borde läsa ett yrkesprogram.

Det positiva är att många elever hittar rätt, men det är inte tillräckligt. Väsentligt fler behöver göra det. Skolan behöver rusta eleverna bättre för framtida jobb och studier och trösklarna in på arbetsmarknaden behöver sänkas.

Elevernas resultat

När det kommer till elevernas resultat finns liknande utmaningar. Bara 75 procent av eleverna från de nationella gymnasieprogrammen tar sin examen på utsatt tid. Det positiva är att det går åt rätt håll, men det går på tok för långsamt. Detsamma gäller eleverna i grundskolan. Svenska elever presterar allt bättre i internationella kunskapsmätningar som Pisa, Timss och Pirls, men ökningarna sker från för låga nivåer och svenska elever kan bättre än att ligga på genomsnittlig OECD-nivå.

Alarmerande är att nästan var femte elev inte når målen i årkurs nio. Det är nästan 20 000 elever som inte är behöriga till ett nationellt program. På gymnasieskolan går nästan 60 000 elever på ett av de fem introduktionsprogrammen. Störst är språkintroduktion och resultaten därifrån är inte tillräckligt bra. Fem år efter påbörjade studier på språkintroduktion är det endast 15 procent som har slutfört en gymnasieutbildning på ett nationellt program med examen.

Valfrihet för eleverna

Det fria skolvalet är viktigt. Både för eleverna själva och för skolans resultat och effektivitet. Det betyder inte att dagens system är perfekt, men istället för att begränsa elevers och föräldrars möjlighet att välja skola borde den möjligheten utvecklas. Diskussionerna kring ett vinstförbud är oroande och allvarliga. För ett vinstförbud leder till att valfriheten försvinner. Det borde finnas en bred politisk uppslutning kring att människor är kapabla att fatta de stora besluten i sina liv själva. Valet av utbildning är ett sådant val.

Valfriheten behövs också för att förbättra verksamheterna. Genom konkurrens och möjligheten att jämföra skolor mot varandra skapas en strävan mot att kontinuerligt utveckla och förbättra skolan. Valfriheten och friskolorna driver också fram nya innovationer och förbättrade arbetssätt.

Det finns många bilder av den svenska skolan. Flera av dem är positiva och på flera sätt går det åt rätt håll, men helheten måste förbättras. Ambitionerna måste höjas. Svensk skola kan mycket bättre.

Utbildning
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist