Svensk skola kan mycket bättre

NYHET Publicerad

SOMMARKRÖNIKA Att rusta eleverna för framtiden är skolans viktigaste uppdrag. Eleverna som går ut gymnasieskolan ska vara väl förberedda för antingen jobb eller vidare studier, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Johan Olsson

Johan Olsson Utbildningspolitisk expert hos Svenskt Näringsliv.

I mitt jobb är jag framför allt intresserad av elevernas resultat. Uppdraget från medlemsföretagen är att se till att deras kompetensförsörjning fungerar. Det ska kunna hitta både anställningsbara och utvecklingsbara medarbetare. Och förhoppningsvis ska ett antal elever bli företagare och konkurrera med dagens företag.

När det gäller skola och utbildning finns det som på alla andra områden både saker som fungerar bra och saker som fungerar dåligt. Jag skulle säga att framför allt tre saker är viktigt från mitt perspektiv. Kompetensförsörjningen, elevernas resultat och valfriheten. Det finns anledning att se på dessa tre frågor med både tillförsikt och oro.

Företagens kompetensförsörjning

Om vi börjar med kompetensförsörjningen. Ett av företagens allra största utmaningar är att hitta rätt person till rätt plats. 70 procent av våra medlemsföretag upplever svårigheter med att rekrytera och var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Det är allvarligt. För det får såklart konsekvenser för företagen. De tvingas tacka nej till order och uppdrag, de tvingas dra ner på produktion och service och planerade expansioner förhindras. Det drabbar inte bara företagen utan också individerna och vårt samlade välstånd. De tre främsta anledningarna till att företagen har haft svårt att få tag i de medarbetare de har behov av är att det är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, brist på personer med rätt attityd och engagemang och brist på personer med rätt utbildning.

Här spelar skolan en viktig roll. Den mest eftersökta utbildningsnivån hos företagen är gymnasial yrkesutbildning. Eleverna på yrkesprogrammen behöver bli fler. På hyfsat kort sikt skulle jag säga att det vore bra om 40 procent av eleverna på ett nationellt program gick ett yrkesprogram. Programmens status och attraktionskraft behöver öka. Tidigare i år frågade vi hur föräldrarna till 15-åringar ser på deras barns gymnasieval. Även där finns det jobb att göra. Sex av tio föräldrar ansåg att barnet bör läsa ett högskoleförberedande program, inte ens var tionde tyckte att barnet borde läsa ett yrkesprogram.

Det positiva är att många elever hittar rätt, men det är inte tillräckligt. Väsentligt fler behöver göra det. Skolan behöver rusta eleverna bättre för framtida jobb och studier och trösklarna in på arbetsmarknaden behöver sänkas.

Elevernas resultat

När det kommer till elevernas resultat finns liknande utmaningar. Bara 75 procent av eleverna från de nationella gymnasieprogrammen tar sin examen på utsatt tid. Det positiva är att det går åt rätt håll, men det går på tok för långsamt. Detsamma gäller eleverna i grundskolan. Svenska elever presterar allt bättre i internationella kunskapsmätningar som Pisa, Timss och Pirls, men ökningarna sker från för låga nivåer och svenska elever kan bättre än att ligga på genomsnittlig OECD-nivå.

Alarmerande är att nästan var femte elev inte når målen i årkurs nio. Det är nästan 20 000 elever som inte är behöriga till ett nationellt program. På gymnasieskolan går nästan 60 000 elever på ett av de fem introduktionsprogrammen. Störst är språkintroduktion och resultaten därifrån är inte tillräckligt bra. Fem år efter påbörjade studier på språkintroduktion är det endast 15 procent som har slutfört en gymnasieutbildning på ett nationellt program med examen.

Valfrihet för eleverna

Det fria skolvalet är viktigt. Både för eleverna själva och för skolans resultat och effektivitet. Det betyder inte att dagens system är perfekt, men istället för att begränsa elevers och föräldrars möjlighet att välja skola borde den möjligheten utvecklas. Diskussionerna kring ett vinstförbud är oroande och allvarliga. För ett vinstförbud leder till att valfriheten försvinner. Det borde finnas en bred politisk uppslutning kring att människor är kapabla att fatta de stora besluten i sina liv själva. Valet av utbildning är ett sådant val.

Valfriheten behövs också för att förbättra verksamheterna. Genom konkurrens och möjligheten att jämföra skolor mot varandra skapas en strävan mot att kontinuerligt utveckla och förbättra skolan. Valfriheten och friskolorna driver också fram nya innovationer och förbättrade arbetssätt.

Det finns många bilder av den svenska skolan. Flera av dem är positiva och på flera sätt går det åt rätt håll, men helheten måste förbättras. Ambitionerna måste höjas. Svensk skola kan mycket bättre.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Liberala värderingar står på spel i EU-valet”

EU-VALET Karin Karlsbro räds inte att kalla sig själv för Sveriges mest Europavänliga kandidat i EU-valet. Som Liberalernas toppnamn och tidigare egenföretagare vill hon värna om ett fördjupat EU-samarbete med fokus på klimatet och stark konkurrenskraft för svenska företag.
NYHET Publicerad:

"Vi vill att EU skriver fler frihandelsavtal"

EU-VALET Hallå där, Elin Jensen, som kandiderar till Europaparlamentet för Sverigedemokraterna. Vi på Svenskt Näringsliv vill veta hur kandidater från länet ser på EU:s förhållande till företagsamhet, entreprenörskap och villkoren för Sveriges företag. Vilka frågor med kopplingar till näringslivet skulle du vilja driva i EU?
NYHET Publicerad:

Dags att lyfta säkerheten för svenska företag

GÄSTKRÖNIKA "Företagandet i Sverige har kommit lång väg och allt som oftast är det en fröjd att få driva eget. Men säkerhetsfrågan måste prioriteras och regelkrånglet måste minska för att människor ska våga och orka att starta och driva företag". Det skriver Peter Simonsson, VD Stjärnurmakarna, i sin gästkrönika.
NYHET Publicerad:

I Strängnäs har alla ansvar för företagskontakterna

FÖRETAGSKLIMAT Nu finns det klara indikationer på att Strängnäs kommer att avancera i Svenskt Näringslivs ranking i september. I det sammanfattande omdömet från enkätundersökningen som precis har publicerats får kommunen sitt högsta betyg genom tiderna. Kommunpolitikernas attityder är en punkt där betyget förbättrats. "Filosofin är att alla kommunens medarbetare har ett ansvar för företagskontakterna. Det har vi lärt oss bland annat av Solna", säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande.
NYHET Publicerad:

Flen ”tussar på” för att förbättra företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "I Flen är det tusen små steg som styr arbetet med att förbättra företagsklimatet. Vi ”tussar på” och tar inga jättekliv i Svenskt Näringslivs ranking. Långsiktiga och stabila satsningar är vår framgångsmodell", säger Mikael Larsson, näringslivschef i Flens kommun.
NYHET Publicerad:

Skilda åsikter i årets enkät

FÖRETAGSKLIMAT Årets enkät har besvarats av både företagare och kommunpolitiker. På alla frågeområden sätter politikerna högre betyg än företagen. Särskilt stora skillnader finns bland annat i synen på hur upphandling, dialog med kommunledningen samt tillämpningen av lagar och regler fungerar.
NYHET Publicerad:

Framtidsdialog med politiker och företagare om företagens betydelse för Sverige

VÄLFÄRDSSKAPARNA Kompetensförsörjning, myndighetsutövning, regelkrångel och flexibiliteten på arbetsmarknaden är fyra politiska områden som påverkar svenska företags möjligheter att fortsätta växa i Stockholm. Det framkom när politiker och branschorganisationer, tillsammans med Svenskt Näringsliv besökte åtta företag i Stockholms län under fredagen. ’’Utan företag har vi inte någon välfärd”, säger Camilla Brodin, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet och stabilitet lyfter Gnestas företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT I rankingen har Gnesta varje år sedan 2012 placerat sig bland de 100 bästa av landets 290 kommuner. Allt pekar nu på att man nästa gång, i september, förbättrar sin position från fjolårets plats 58. Långsiktighet och stabilitet är några centrala ord när kommunstyrelsens ordförande Johan Rocklind (S) ska förklara Gnestas goda företagsklimat. "Det gäller att hela tiden blicka några år framåt", konstaterar han.
NYHET Publicerad:

Bättre företagsklimat i Stockholms län

FÖRETAGSKLIMAT Tolv kommuner går framåt och sju backar. Det område som genomgående får lägst betyg är kommunernas upphandlingar. Även kompetensförsörjningen är fortsatt en stor utmaning för länets företag. Det visar Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning om företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Över 30 000 företagare, varav nästan 3500 från länet, har satt betyg på sin kommun.
NYHET Publicerad:

Bilden klarna och Gotland rör sig i rätt riktning

FÖRETAGSKLIMAT I dag presenterar vi resultatet från den årlig enkätundersökningen av landets företagsklimat. Över 30 000 företag har svarat och rekordmånga kommuner får ett gott betyg. Gotländska företag svarar som tidigare år utförligt i den öppna delen av undersökningen. Genom att beskriva de situationer man hamnat i i sina kontakter med myndigheterna tydliggörs också möjliga lösningar på låsningar.
NYHET Publicerad:

Flera kommuner tar kliv mot ett bättre företagsklimat

PRESSMEDDELANDE Gnesta starkare på viktigaste frågan, Katrineholm, Flen, Eskilstuna och Strängnäs utvecklas starkt. Det finns mycket positivt att glädjas åt i Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet i Södermanlands kommuner.
NYHET Publicerad:

Jättekliv framåt för Kungsör

FÖRETAGSKLIMAT Kungsörs företagsklimat förbättras för tredje året i rad, visar Svenskt Näringslivs enkätundersökning. Enkätundersökningen omfattar cirka 31 000 svar från Sveriges företagare. Signalen från de över 800 deltagande företagarna från Västmanland är att länets företagsklimat förbättrats något, men att det är stora skillnader mellan kommunerna.
NYHET Publicerad:

Positiva och negativa signaler från företagare i Örebroregionen

FÖRETAGSKLIMAT Årets enkätsvar om företagsklimatet i landets 290 kommuner är här. I Örebroregionen är det över 1200 företagare som tyckt till om hur de upplever att det är att driva företag i den kommun de är verksamma i. I enkätsvaren kan vi utläsa både positiva och negativa nyheter.
NYHET Publicerad:

Dystert i norra länsdelen

FÖRETAGSKLIMAT Årets enkätsvar om företagsklimatet i landets 290 kommuner är här. I Örebroregionen är det över 1200 företagare som tyckt till om hur de upplever att det är att driva företag i den kommun de är verksamma i. I norra länsdelen är signalerna från företagarna som besvarat enkäten tydliga. Företagsklimatet blir sämre i tre av fyra kommuner.
NYHET Publicerad:

Företagare i Karlskoga och Degerfors har sagt sitt

FÖRETAGSKLIMAT Årets enkätsvar om företagsklimatet i landets 290 kommuner är här. I Örebroregionen är det över 1200 företagare som tyckt till om hur de upplever att det är att driva företag i den kommun de är verksamma i. I Karlskoga och Degerfors finns en del att ta tag i för de nya politiska styrena när det gäller de faktorer som den kommunala organisationen kan påverka.
NYHET Publicerad:

Askersund och Hallsberg på rätt spår

FÖRETAGSKLIMAT Årets enkätsvar om företagsklimatet i landets 290 kommuner är här. I Örebroregionen är det över 1200 företagare som tyckt till om hur de upplever att det är att driva företag i den kommun de är verksamma i och i södra länsdelen är det både positiva och negativa nyheter. Mest positiv utveckling ser vi i Hallsberg där företagarna som besvarat enkäten är betydligt mer positiva i år jämfört med de senaste åren.
NYHET Publicerad:

Kliv mot bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet stärks i fem av Södermanlands kommuner. I tre kommuner blir det lite sämre. Totalt sett står sig Södermanlands kommuner mycket välFöretagsklimatet stärks i fem av Södermanlands kommuner. I tre kommuner blir det lite sämre. Totalt sett står sig Södermanlands kommuner mycket väl.
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet i Uppsalaregionen får godkänt

FÖRETAGSKLIMAT När Uppsalaregionens företag sätter ett sammanfattande betyg på sina kommuners förmåga att vara företagarkommun får alla kommuner som lägst betyget godkänt, 3,0, på en sexgradig skala. Bäst betyg får Knivsta, 3,7.
NYHET Publicerad:

Varannan vakant it-tjänst finns i Stockholm

ARBETSKRAFT Kompetensbristen kostar Sverige 34 miljarder kronor varje år, enligt Stockholms handelskammare, och den slår olika hårt i olika branscher och regioner. Bland annat finns mer än hälften av alla it-vakanser i Stockholm, vilket hindrar företag från att växa.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bjöd på företagsam resa i Sydnärke

FÖRETAGSKLIMAT Under fredagen den 17 maj såg Svenskt Näringsliv Örebro län till att företagare och politiker möttes under en företagsam resa. Den här gången stod Sydnärke på schemat och gruppen besökte Zinkgruvan Mining och Stjernsunds Gård.