Tillväxttoppen är passerad – Halland väntas tappa

Enligt prognosen växer BNP med 2,4 procent i år, 2,5 procent 2018 och 2,0 procent 2019. Att välståndet inte ökar i motsvarande takt beror på att befolkningsökningen varit mycket snabb. BNP per capita för åren 2006 – 2019 väntas växa långsammare än under 1971 – 1990, en svag period i svensk ekonomi. Vid internationella jämförelser behöver man i allt högre grad ta hänsyn till hur BNP per capita utvecklas.

– Bilden är något ljusare för Hallands län. Både försäljning och investeringar ligger över genomsnittet för riket, än för 6 månader sedan. 33 procent av de tillfrågade företagen att investeringarna kommer att öka under de kommande halvåret. En försämring med 6 procent jämfört med för sex månader sedan, säger Louise Uvenfeldt, tf regionchef Svenskt Näringsliv i Halland.

I genomsnitt utvecklas arbetsmarknaden i Sverige relativt positivt. Arbetslösheten beräknas fortsätta att minska långsamt till 6,6 procent i år, 6,3 procent 2018 och 6,2 procent 2019. Arbetslösheten för inrikes födda är 4,4 procent samtidigt som den för utrikes födda är hela 16 procent. Det finns dessutom betydande matchningsproblem, allt fler företag har svårt att hitta arbetskraft och ett ökande antal vakanser.

– Men bakom de genomsnittliga siffrorna för arbetsmarknaden finns en mycket problematisk situation för grupper som riskerar att hamna helt utanför. Den stora klyftan i Sverige går mellan de som har jobb och de som inte har något jobb. Därför brådskar det med strukturreformer, säger Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

I Hallands län bedömer 36 procent av de tillfrågade företagen att antalet anställda kommer att öka under de kommande 6 månaderna. Det ska jämföras med 44 procent för 6 månader sedan.

– Samtidigt anger 33 procent av de tillfrågade företagen att investeringarna kommer att öka under de kommande halvåret. En försämring med 6 procent jämfört med för sex månader sedan. Det är såklart oroväckande inte minst mot bakgrund av att tillväxtprognoserna har skruvats upp i många delar av världen och i Europa har tillväxten börjat ta fart, säger Louise Uvenfeldt.

I Svenskt Näringslivs rapport finns en fördjupning om bostadssektorn. Slutsatsen är att de makroekonomiska riskerna kopplade till bostadssektorn har ökat som en följd av snabbt stigande priser och ökande skuldsättning. Risken för en bostadskrasch bedöms dock som relativt liten.

– Självklart finns risker, men trots allt ser förutsättningarna annorlunda ut än på 90-talet. Arbetslösheten sjunker och arbetslöshetsriskerna är fortsatt låga. Samtidigt förbättras den internationella konjunkturen, säger Bettina Kashefi.