Ny granskning: Så mycket handlar kommunerna i Jämtland av näringslivet 

När Svenskt Näringsliv årligen mäter det lokala företagsklimatet är ”entreprenader” en parameter. Den grundar sig i SCB:s sammanställning hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Jämtland har andelen ökat från 6,96 procent 2002 till 7,95 procent 2019. Entreprenaderna har ökat i tre men minskat i fem av länets kommuner. I Sverige har andelen ökat från 9,55 procent 2002 till 15,08 procent 2019.    

– Även om andelen verksamhet på entreprenad har ökat som helhet i länet är det illavarslande att den minskat i majoriteten av länets kommuner. Inte minst då detta skett från redan låga nivåer, säger Ola Toftegaard, regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland.  

Som en direkt konsekvens av coronakrisen har många jämtländska företag minskat sin produktion och försäljningsvolym, liksom sina investeringar och anställda.  

– För att återstarta ekonomin och minska skadan för företagen måste efterfrågan hållas uppe. Sverige är ett land med högt skatteuttag vilket innebär att den offentliga konsumtionen utgör en stor andel av BNP och är därför en viktig marknad för näringslivet. Under denna period av stora utmaningar för företagen har denna marknad blivit ännu viktigare för länets företag.  

Kommunerna i Jämtland som köper mest

Östersund och Åre är de kommuner som köper in störst andel av sin verksamhet i länet, varav Åre har gjort den största ökningen sedan 2002. I Östersund utgör inköpen 10,74 procent av den totala budgeten och i Åre 7,93.  

Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Härjedalens kommun, med endast 3,48 procent av den totala budgeten. Även Ragunda är en kommun där inköpen ligger under fem procent.  

– Det kan finnas regionala faktorer som spelar in, men inte i den stora utsträckning som syns i länet. En kommun måste verkligen inte göra allt själv, utan det finns stora möjligheter med att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar arbetstillfällen och stärker det lokala näringslivet, men inte minst är det ett bra sätt att vara effektiv med skattepengarna, avslutar Ola Toftegaard.