Vi måste använda våra skattemedel mer effektivt

Vård, skola och omsorg brottas med stora problem och effektivitetsbekymmer. Problemet visar sig inte vara bristen på resurser inom välfärden, utan hur de används. Enligt rapporten ”Vägar till hållbar välfärd” från Svenskt Näringsliv så skulle 41 miljarder kunna frigöras om alla kommuner i Sverige arbetade lika effektivt som snittet av de femton bästa. En liknande jämförelse av landstingens vårdverksamhet visar att det finns en effektiviseringspotential på 18 miljarder.

I rapporten framkommer dessutom att sambandet mellan ökade resurser och ökad kvalitet är i princip obefintligt i offentligt drivna välfärdsverksamheter. I en särskild analys jämförs offentligt driven vård, skola och omsorg i landets kommuner och landsting. De med högst kvalitet är inte nödvändigtvis de som har mest resurser. Fem av de kommuner som sticker ut som de bästa, visar sig ha lägst kostnader för sina skolverksamheter.

Det är alltså inte pengar som saknas, utan kunskapen om hur vi får ut så mycket som möjligt av de pengar som finns. Här kan privata välfärdsföretag, som har tydliga drivkrafter att hela tiden både höja kvaliteteten och förbättra kostnadseffektiviteten, visa vägen. Genom att använda privata entreprenörer som utmanare till det offentliga systemet och våga ta lärdom av varandras idéer och innovationer så kan välfärden utvecklas. Att försöka lösa problemen genom ständigt höjda skatter är omöjligt.

Svenskt Näringslivs rapport ”Ny teknik i välfärden - vår tids välfärdskliv” beskriver ett antal innovationer som bygger på ny teknik som har införts eller är under införande i den svenska välfärden. Ny teknik som bidrar till en mer hållbar välfärd med högre livskvalitet för medborgare och ett sundare arbetsliv för medarbetarna. Men som även skulle innebära möjligheter för svenska företag att nå globala framgångar. Det skulle främja svensk konkurrenskraft och ge positiva effekter på vårt samlade välstånd. Men då måste vi hitta vägar för att underlätta uppkomsten och införandet av ny teknik.

För att hantera utmaningarna så krävs en kraftsamling kring den svenska välfärdsmodellen. Svenskt Näringsliv har identifierat fyra områden där särskilda insatser behöver göras: ökad konkurrens och benchmarking, omställning till ny teknik särskilt inom området digitalisering, satsa på prevention i vården och skolans kunskapssyn. Dessutom krävs såväl ökad samverkan mellan offentlig och privat sektor som ökad konkurrens mellan utförare.

En sak är säker, vägen framåt innebär att vi måste värna välfärdsföretagen. Vi behöver mångfald och konkurrens inom välfärdssektorn, inte ineffektiva monopol. Vi behöver både privata och offentliga utförare som kan komplettera och sporra varandra. Begränsas konkurrensen och företagens innovationskraft riskerar vi en sämre användning av våra skattemedel när vi istället behöver använda resurserna ännu bättre.

Så våga värna välfärdsföretagen och ta nytta av deras erfarenheter för att Sverige och Jämtland ska få ett effektivare och mer innovativt användande av våra skattemedel. För framtidens välfärd!