Därför deltar inte företagen i Jönköpings län i offentlig upphandling 

Varje år annonseras drygt 13 000 upphandlingar ut i landets kommuner och totalt uppgår de kommunala inköpen till 500 miljarder kronor om året. Trots att det är en stor marknad för många företag, och ett sätt för kommuner att bli mer effektiva med skattemedel, är anbuden få. Vi har frågat företagen varför. 

Offentliga inköp i Jönköpings läns 13 kommuner är en stor marknad för många företag och varje år annonseras drygt 800 upphandlingar ut i länet. En förutsättning för bra affärer och ett effektivt nyttjande av skattemedel är att företag vill vara med och konkurrera. Trots det inkommer det, enligt upphandlingsmyndigheten, in endast ett till två anbud i 41 procent av upphandlingarna och 14 procent av upphandlingarna avbryts. Med andra ord är det bristande konkurrens i upp emot hälften av alla upphandlingar. 

Vad säger företagen i Jönköpings län om upphandling?

Svenskt Näringsliv undersöker varje år företagsklimatet i landets kommuner. Bland annat hur företagen upplever att upphandlingarna fungerar i kommunerna. I Jönköpings län gav företagen i 2020 års mätning det låga betyget 2,85 på en 6-gradig skala. Ett betyg som försämrats rejält sedan 2008. 

— Oavsett om man har negativa erfarenheter eller en dålig bild av offentlig upphandling är det ett stort problem. Det gör att för få företag vill vara med i upphandlingar och att vi därmed inte får tillräcklig konkurrens. Här finns ett förtroendegap som kommunerna måste arbeta bort, konstaterar Anna Gillek, regionchef för Svenskt Näringsliv i Jönköping. 

Under det fjärde kvartalet 2020 ställdes frågor om offentlig upphandling i Svenskt Näringslivs regionala företagarpanel i Jönköpings län. Totalt genomfördes 166 intervjuer med företag där drygt 40 procent av dem någon gång har deltagit i offentlig upphandling. 

Enligt undersökningen finns det främst två anledningar till att länets företag väljer att inte lämna anbud i offentlig upphandling; En allt för omfattande administration samt att upphandlingar ofta har för stort fokus på låga priser. Många företag anger även att de bedömer chansen att vinna upphandlingen som för liten – i förhållande till vilken tid som behöver tas i anspråk för att lämna ett komplett anbud. Sammantaget gör detta att många företag väljer att avstå att lämna anbud, vilket leder till en sämre konkurrens. 

— Regelkrångel får inte vara ett hinder för näringslivet att delta i offentliga affärer. Upphandlande myndigheter måste vara medvetna om att varje krav, oavsett avsikt, försvårar möjligheterna för inte minst små företag att vara med och konkurrera, menar Anna Gillek. 

Enligt de tillfrågade företagen var den viktigaste faktorn för att de ska börja lämna, eller öka antalet anbud, i offentliga upphandlingar att de inte ensidigt fokuserar på pris utan även på kvalitet. Många företag efterfrågar mer relevanta krav och mer information om kommande upphandlingar. Dessutom lyfter företagen en bristande uppföljning och utvärdering, vilket på sikt riskerar att skada förtroendet för offentlig sektor som affärspartner. 

— Vi får ofta signaler om att upphandlingar fokuserar för mycket på lägsta pris utan tillräcklig uppföljning från upphandlarens sida. Ska upphandlingar kunna fokusera mer på kvalitet istället för pris så måste man ha kunskap och sätta upp rätt kvalitetskrav. Det är svårt att åstadkomma utan ta hjälp av företagen. Exempelvis genom att bjuda in till dialog innan man annonserar, avslutar Anna Gillek.