Den dolda skatten på arbete

NYHET Publicerad

ARBETSGIVARAVGIFT. Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt. ”Den allmänna löneavgiften har successivt höjts och finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda. Det är en ren skatt och nu föreslås den höjas ännu mer.”, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert Svenskt Näringsliv.

Dan Sylvebo

Dan Sylvebo

Arbetsgivaravgifterna finansierar socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning. Men trots att kostnaderna för de förmånerna har minskat de senaste åren och delavgifterna för försäkringarna har sänkts, så ligger den totala arbetsgivaravgiften kvar på samma nivå: 31,42 procent på lönen.

— Förklaringen är att den så kallade allmänna löneavgiften successivt har höjts. Den allmänna löneavgiften finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda. Den är en ren skatt på arbete som arbetsgivarna betalar, förklarar Catharina Bäck.

När avgiften infördes 1995 låg den på 1,5 procent – i dag är den 10,72 procent. Nästa år föreslås den höjas till 11,62 procent.

Det betyder att över en tredjedel av arbetsgivaravgiften går till den allmänna löneavgiften. Den är den största posten i arbetsgivaravgiften. Den allmänna löneavgiften är faktiskt större än avgifterna för sjukförsäkring, föräldraförsäkring, efterlevandepension och arbetsskada tillsammans. I år beräknas avgiften ge staten hela 193 miljarder kronor i skatteintäkter.

— Men inte nog med att en stor del av arbetsgivaravgiften alltså saknar samband med försäkringsförmånerna. Arbetsgivaravgiften betalas på hela löneunderlaget för den enskilde anställde, men utan motsvarande rätt till ersättning, säger Catharina Bäck.

Exempelvis betalas inte sjukpenning för lön över 30 300 kronor per månad, även om avgifter betalas på lön över detta ”tak”. Den delen av avgiften förs i stället till statsbudgeten och fungerar också som en skatt.

— I en försäkring ska det självklart finnas ett tydligt samband mellan den avgift som arbetsgivaren betalar och den ersättning som den anställde kan få. Därför bör avgifter endast betalas på den delen av lönen som också motsvarar rätt till ersättning, konstaterar Catharina Bäck.

Arbetsgivaravgifterna är relativt okända. Följaktligen diskuteras inte utformningen av dem tillräckligt. En rimlig utgångspunkt är att sambandet mellan avgifter och förmåner upprätthålls. Avgifter bör endast betalas på den del av lönen som ger rätt till ersättning. En dominerande del av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften, är en skatt. Den bör därför kallas just skatt.

— Den politiska ambitionen borde som ett minimum vara att öka transparensen kring den allmänna löneavgiften, hur stor den är och hur mycket pengar arbetsgivarna betalar till annat än försäkringsförmåner. Det skulle ge medarbetarna tydlig information om företagens möjligheter att anställa och behålla arbetskraft och samtidigt vara konkurrenskraftiga, avslutar Catharina Bäck.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så funkar Europaparlamentsvalet 2019

EU Snart är det dags för val, men inte vilket val som helst. Mellan den 23:e och 26:e maj 2019 väljer medborgarna i EU:s 27 medlemsländer sina ledamöter till Europaparlamentet. Valet är ett av de största valen i världen och är av stor betydelse för svenskars vardag. Trots det ser vi en oroande utveckling med ett sjunkande valdeltagande.
NYHET Publicerad:

Bättre attityder från politikerna ska ge Eksjö skjuts på rankingen

FÖRETAGSKLIMAT Kompetensförsörjning är den största utmaningen för majoriteten av Sveriges kommuner. För Eksjö kommun är det inte riktigt så. Istället är det politikers attityder till företagande som upplevs fungera sämre i Eksjö, vars rankingplacering i lokalt företagsklimat minskat två år i följd.
NYHET Publicerad:

Varför ska Sverige alltid vara bäst i klassen?

REGELKRÅNGEL Det kallas ”gold-plating”. Det låter väl egentligen som ett ganska trevligt ord; gold-plating – att förgylla. Men det handlar om något helt annat. Det handlar om olika nationers sätt att vara överambitiösa och ineffektiva vid implementeringen av EU-lagstiftning.
NYHET Publicerad:

Dialog mellan kommun och näringsliv i fokus i Gislaved

FÖRETAGSKLIMAT Ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vi har pratat med Carina Johansson (C), ny på posten som kommunstyrelsens ordförande i Gislaved, och tagit del av hennes tankar om företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Här tar medarbetarna fram lönemodellen

LÖNEBILDNING På Gnosjö Automatsvarvning tog medarbetarna fram den nya bedömningsmodellen som ligger till grund för lönesättningen. Nu är det tydligare för alla hur de kan påverka sin lön och karriärutveckling, enligt vd:n Linda Fransson.
NYHET Publicerad:

Kollegor istället för konkurrenter i Gnosjö

FÖRETAGSKLIMAT En ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Kristine Hästmark (M) på företagsklimatet i Gnosjö kommun? Vi har intervjuat Kristine för att få svar.
NYHET Publicerad:

Sävsjöföretagaren: ”Det här bör regeringen fokusera på”

FÖRETAGSKLIMAT Ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vi har pratat med Ulf Liljewern, platschef på ABL Construction Equipment i Sävsjö om hur han ser på de kommande åren.
NYHET Publicerad:

Företagaren: ”Hur många regler ska vi behöva acceptera?”

FÖRETAGSKLIMAT. En ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vilka förväntningar har företagare i Jönköpings län på kommande period? Vi har intervjuat Hans Palmgren, VD på Palmgrengruppen, för att få svar.
NYHET Publicerad:

Tredelat fokusområde för Tranås för ett bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT En ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Anders Wilander på företagsklimatet i Tranås kommun? Vi har intervjuat Anders för att få svar.
NYHET Publicerad:

Regionchef vänder hemåt

SVENSKT NÄRINGSLIV Efter två år som regionchef på Svenskt Näringsliv i Västra Götaland vänder Anna Gillek hemåt. Från och med nu återtar hon rollen som regionchef på Svenskt Näringslivs i Jönköpings län och lämnar därmed uppdraget i grannlänet till sommaren.
NYHET Publicerad:

Koncept förde näringsliv och kommun närmare varandra

FÖRETAGSKLIMAT. Ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vi har pratat med Anna-Carin ”Anci” Magnusson (S), kommunstyrelsens ordförande i Nässjö, och tagit del av hennes tankar om förbättring av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Så ser kvinnors företagsamhet ut i Jönköpings län

FÖRETAGSAMHETEN. Kvinnors företagsamhet ökar i 17 av 21 län i Sverige, men det ser inte lika positivt ut när det kommer till kvinnors nyföretagsamhet. Andelen företagsamma kvinnor i Jönköpings län uppgår till 6 procent vilket innebär att man ligger långt under rikssnittet. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten 2019 som presenterades den 7 mars.
NYHET Publicerad:

Här bor Jönköpings läns mest företagsamma befolkning

FÖRETAGSAMHETEN. I Jönköping uppgår andelen företagsamma individer till 11,3 procent av befolkningen. Utav länets kommuner har Aneby såväl den mest företagsamma befolkningen som den största ökningen av antalet företagsamma. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Entreprenören: ”Dags att skapa ordning och reda i välfärden”

JOBBSKAPARNA En ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vilka förväntningar har företagare i Jönköpings län på politiken? Vi har intervjuat Mats Siljehult, VD och verksamhetschef på Wetterhälsan & Wetterhälsan FHV i Jönköpings kommun, för att få svar.
NYHET Publicerad:

Högkonjunkturen biter sig fast i Jönköpings län – men optimismen avtar

KONJUNKTUR Det rådet fortsatt högtryck bland företagen i Jönköpings län. Fler tror på ökad produktion, försäljning, investeringar och nyanställningar framöver – än de som förväntar sig motsatsen. Framtidsoptimismen börjar dock mattas av, särskilt när det gäller försäljning/produktion och anställda. Det visar Svenskt Näringslivs ”företagarpanel” för första kvartalet 2019.
NYHET Publicerad:

Bostadsbristen gör oss alla till förlorare

KRÖNIKA Kompetensbristen är stor inom många områden på arbetsmarknaden. En faktor som ytterligare försvårar företagens möjlighet att rekrytera, främst i och nära våra större städer i Sverige, är bostadsbristen. När väl företag som arbetat hårt för att hitta rätt kompetens kan erbjuda en person ett arbete – får personen inte sällan tacka nej, eftersom det inte finns tillgängliga bostäder. En situation som gör oss alla till förlorare.
NYHET Publicerad:

Företagen i Jönköpings län: vi behöver fler bostäder

BOSTADSBRIST. När företagarna i Jönköpings län får prioritera vilka åtgärder som är viktigast för att förbättra företagsklimatet svarar 45 procent att det behövs fler bostäder. Den dåligt fungerande bostadsmarknaden skapar problem för näringslivet. Samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft har många inte råd att flytta dit jobben finns.
NYHET Publicerad:

Bostadsfrågan i fokus för Vaggeryd

FÖRETAGSKLIMAT En ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Gert Jonsson på företagsklimatet i Vaggeryds kommun? Vi har pratat med Gert för att få svar.
NYHET Publicerad:

Fakta inför gymnasievalet i Jönköpings län

UTBILDNING Drygt 4000 niondeklassare i Jönköpings län och deras föräldrar ska de närmaste veckorna välja gymnasieprogram inför nästa läsår. För att hjälpa gymnasieväljarna att göra genomtänkta utbildningsval driver Svenskt Näringsliv sajten Gymnasiekvalitet.se med fakta om alla program och gymnasieskolor i hela Sverige.
NYHET Publicerad:

Hur ska den svenska skolan möta lärarbristen?

KOMPETENSFÖRSÖRJNING. Från olika delar av landet rapporteras om hård konkurrens om behöriga lärare och få eller inga sökande till utannonserade tjänster. Svenskt Näringsliv tror att det behövs en bred palett av initiativ och åtgärder för att vända trenden. ”Därför lanserar Svenskt Näringslivs en rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” med sex skribenter som har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen” säger Johan Olsson, utbildningspolitiska expert på Svenskt Näringsliv.