Den dolda skatten på arbete

NYHET Publicerad

ARBETSGIVARAVGIFT. Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt. ”Den allmänna löneavgiften har successivt höjts och finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda. Det är en ren skatt och nu föreslås den höjas ännu mer.”, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert Svenskt Näringsliv.

Dan Sylvebo

Dan Sylvebo

Arbetsgivaravgifterna finansierar socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning. Men trots att kostnaderna för de förmånerna har minskat de senaste åren och delavgifterna för försäkringarna har sänkts, så ligger den totala arbetsgivaravgiften kvar på samma nivå: 31,42 procent på lönen.

— Förklaringen är att den så kallade allmänna löneavgiften successivt har höjts. Den allmänna löneavgiften finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda. Den är en ren skatt på arbete som arbetsgivarna betalar, förklarar Catharina Bäck.

När avgiften infördes 1995 låg den på 1,5 procent – i dag är den 10,72 procent. Nästa år föreslås den höjas till 11,62 procent.

Det betyder att över en tredjedel av arbetsgivaravgiften går till den allmänna löneavgiften. Den är den största posten i arbetsgivaravgiften. Den allmänna löneavgiften är faktiskt större än avgifterna för sjukförsäkring, föräldraförsäkring, efterlevandepension och arbetsskada tillsammans. I år beräknas avgiften ge staten hela 193 miljarder kronor i skatteintäkter.

— Men inte nog med att en stor del av arbetsgivaravgiften alltså saknar samband med försäkringsförmånerna. Arbetsgivaravgiften betalas på hela löneunderlaget för den enskilde anställde, men utan motsvarande rätt till ersättning, säger Catharina Bäck.

Exempelvis betalas inte sjukpenning för lön över 30 300 kronor per månad, även om avgifter betalas på lön över detta ”tak”. Den delen av avgiften förs i stället till statsbudgeten och fungerar också som en skatt.

— I en försäkring ska det självklart finnas ett tydligt samband mellan den avgift som arbetsgivaren betalar och den ersättning som den anställde kan få. Därför bör avgifter endast betalas på den delen av lönen som också motsvarar rätt till ersättning, konstaterar Catharina Bäck.

Arbetsgivaravgifterna är relativt okända. Följaktligen diskuteras inte utformningen av dem tillräckligt. En rimlig utgångspunkt är att sambandet mellan avgifter och förmåner upprätthålls. Avgifter bör endast betalas på den del av lönen som ger rätt till ersättning. En dominerande del av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften, är en skatt. Den bör därför kallas just skatt.

— Den politiska ambitionen borde som ett minimum vara att öka transparensen kring den allmänna löneavgiften, hur stor den är och hur mycket pengar arbetsgivarna betalar till annat än försäkringsförmåner. Det skulle ge medarbetarna tydlig information om företagens möjligheter att anställa och behålla arbetskraft och samtidigt vara konkurrenskraftiga, avslutar Catharina Bäck.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Fokus kompetensförsörjning i Värnamo

FÖRETAGSKLIMAT Det har snart gått ett år sedan den nya mandatperioden påbörjades. Det innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Hans-Göran Johansson på företagsklimatet i Värnamo kommun och mandatperioden han nu besitter?
NYHET Publicerad:

”Vi politiker har mycket att vinna på att öka förståelsen för näringslivet”

FÖRETAGSKLIMAT Snart har första året av den nya mandatperioden gått, vilket innebär nya förutsättningar och spelregler för landets jobbskapare. Vi har pratat med Beata Allen (C), kommunstyrelsens ordförande i Aneby, för att lyssna till vad man som företagare kan vänta sig framåt.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft. 
NYHET Publicerad:

Att tanken är god räcker inte

ARBETSMILJÖ De senaste årens utveckling med fler dödsolyckor måste vi ta på största allvar. Det är dock inte detsamma som att applådera allt som föreslås för att minska risken för dödsolyckor.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjning - en strategisk fråga för politiken

JOBBSKAPARNA Snart har första året på den nya mandatperioden gått, vilket innebär att nya förutsättningar för näringslivet både genomförts och kan förväntas framåt. Vilka förväntningar har Linda Fransson, VD på Gnosjö Automatsvarvning AB, på näringspolitiken framöver?
NYHET Publicerad:

Fler bostäder för ett välmående Jönköping

BOSTÄDER Hur ser bostadsbristen ut i din kommun? I Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät tar Sveriges kommuner ställning till frågan. Enkätsvaren att döma ser vi att antalet kommuner som upplever ett underskott på bostäder ökat från 155 till 240, samtidigt som antalet som upplever balans på bostadsmarknaden minskat från 98 till 46 sedan 2014 till 2019. Siffrorna ger en fingervisning om en bostadsbrist som växt fram i Sverige under de senaste åren.
NYHET Publicerad:

Sommaren – en tid för reflektion

SOMMARKRÖNIKA Många företag arbetar hårt in i det sista för att sedan klara av att verksamheten taktar av under sommaren – när vi alla ska få tillfälle till ledighet, vila och aktivitet. Då hoppas jag också att våra beslutsfattare nyttjar möjligheten till reflektion kring det fortsatta utvecklingsarbetet av den egna kommunen, regionen och landet som helhet. För om vi inte planerar och agerar strategiskt kommer vi att bli omsprungna av andra som är än mer på tå och med siktet på framtiden.
NYHET Publicerad:

Konditoriägare önskar lägre arbetsgivaravgifter – för alla

JOBBSKAPARNA Snart har ett år av den nya mandatperioden gått, vilket innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vilka förväntningar har Fredrik Olsson, VD Bernts Konditori, som företagare på denna mandatperiod? Vilka näringspolitiska åtgärder kan vi vänta oss?
NYHET Publicerad:

Gemensamt ansvar för kompetensförsörjningen i länet

REKRYTERING. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät upplever en majoritet av företagen problem med att rekrytera personal med rätt kompetens. För att lösa det krävs ett ökat samarbete mellan skola och näringsliv, något som bland annat kan göras genom Svenskt Näringslivs årliga SYV-dag.
NYHET Publicerad:

”Företag är en demokrati”

JOBBSKAPARNA ”Det viktigt att samhället vet var välfärden kommer ifrån”, säger Michael Jonsson på AD Plast i Anderstorp. Hans företag har 41 anställda och bidrar med 56 förskoleplatser.
NYHET Publicerad:

Nytt reformförslag för svensk skola

RAPPORT Trots en arbetslöshet på 5,8 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Jönköpings län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Herrgårdsföretagarna: ”Se över personalkostnaderna”

JOBBSKAPARNA Hans Edberg driver Hooks Herrgård i Vaggeryds kommun, och har ett nära och välfungerande samarbete med kommunen. Från de nationella politikerna upplever han dock ett större motstånd.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjning är grunden för Nässjöföretaget

JOBBSKAPARNA För Patrik Sandstedt som driver Sandstedt El i Nässjö är personalen det viktigaste. Men brist på förståelse för vad det kostar att ha en anställd gör att det ibland blir ett arbete i motvind.
NYHET Publicerad:

Jönköping – fortsatt bästa länet i Sverige

FÖRETAGSKLIMAT Idag presenterar Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga enkätundersökning i vilken företagare i hela Sverige får ge sin syn på företagsklimatet i sin kommun. Årets enkät visar att Jönköping fortsätter vara i topp av Sveriges län, gällande det sammanfattande omdömet. En position som länet haft sedan mätningens start.
NYHET Publicerad:

Så funkar Europaparlamentsvalet 2019

EU Snart är det dags för val, men inte vilket val som helst. Mellan den 23:e och 26:e maj 2019 väljer medborgarna i EU:s 27 medlemsländer sina ledamöter till Europaparlamentet. Valet är ett av de största valen i världen och är av stor betydelse för svenskars vardag. Trots det ser vi en oroande utveckling med ett sjunkande valdeltagande.
NYHET Publicerad:

Bättre attityder från politikerna ska ge Eksjö skjuts på rankingen

FÖRETAGSKLIMAT Kompetensförsörjning är den största utmaningen för majoriteten av Sveriges kommuner. För Eksjö kommun är det inte riktigt så. Istället är det politikers attityder till företagande som upplevs fungera sämre i Eksjö, vars rankingplacering i lokalt företagsklimat minskat två år i följd.
NYHET Publicerad:

Varför ska Sverige alltid vara bäst i klassen?

REGELKRÅNGEL Det kallas ”gold-plating”. Det låter väl egentligen som ett ganska trevligt ord; gold-plating – att förgylla. Men det handlar om något helt annat. Det handlar om olika nationers sätt att vara överambitiösa och ineffektiva vid implementeringen av EU-lagstiftning.
NYHET Publicerad:

Dialog mellan kommun och näringsliv i fokus i Gislaved

FÖRETAGSKLIMAT Ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vi har pratat med Carina Johansson (C), ny på posten som kommunstyrelsens ordförande i Gislaved, och tagit del av hennes tankar om företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Här tar medarbetarna fram lönemodellen

LÖNEBILDNING På Gnosjö Automatsvarvning tog medarbetarna fram den nya bedömningsmodellen som ligger till grund för lönesättningen. Nu är det tydligare för alla hur de kan påverka sin lön och karriärutveckling, enligt vd:n Linda Fransson.
NYHET Publicerad:

Kollegor istället för konkurrenter i Gnosjö

FÖRETAGSKLIMAT En ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Kristine Hästmark (M) på företagsklimatet i Gnosjö kommun? Vi har intervjuat Kristine för att få svar.